Asko Järvinen fick pris för sin svenska
Tvåspråkiga insatser belönades vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HUS. Denna vår fick nämnden för den språkliga minoriteten in 33 förslag på olika kandidater.
Betjäning på det egna modersmålet spelar en avgörande roll för vårdupplevelsen, och årligen nomineras HUS-anställda av sina kolleger. Syftet är att uppmuntra och uppmärksamma berömvärda tvåspråkiga insatser.
En av pristagarna i år är infektionsöverläkaren Asko Järvinen, som fått mycket synlighet i medier under våren. Han fick en särskild utnämning för sina tvåspråkiga insatser i samband med coronaepidemin.
Järvinen poängterar svenskans betydelse för samarbetet med de andra nordiska länderna. Även om samhällena och vårdsystemen är relativt lika, så finns det många saker vi gör annorlunda.
– Svenskan fungerar därför naturligt som en brygga, som gör det lättare att jämföra vår sjukhusvård och våra resultat med de övriga nordiska ländernas, säger Järvinen.
Han beklagar att det ibland kan bli en utmaning att få specialistsjukvård på svenska, men tycker ändå att HUS försöker framhålla svenskan. Det viktigaste är ändå att största delen av personalen kan ge grundläggande vård på svenska.
Viktigt med känslospråk
Lena Sandell är också en av de utnämnda. Hon är socialarbetare på Nya barnsjukhuset, och tycker att man på HUS varit bra på att uppmuntra sina anställda att prata svenska.
– En orolig och rädd patient tappar lätt orden. Då är det jätteviktigt att man blir bemött på sitt känslospråk. Utgångspunkten för sjukhusarbetare ska vara att man vill förstå.
Även Talvikki Hankala, röntgenskötare på Mejlans sjukhus, fick utmärkelsen. Hon har bland annat utarbetat en ordlista med yrkesterminologi på svenska för sin enhet.
Den som tagit emot nomineringarna är Pia Stoltzenberg, utvecklingschef på HUS och sekreterare i nämnden för den språkliga minoriteten.
– Jag tror starkt på att sporra. Nomineringarna berättar samtidigt om en arbetskultur där man ser vad kollegan gör och värderar det så mycket att man tar sig tid att skriva en motiveringstext för att lyfta upp kollegans jobb, säger Stoltzenberg.
På vilka andra sätt försöker man förbättra svenskan på HUS, Pia Stoltzenberg? – HUS började med språkambassadörer 2012. För tillfället har vi 120 språkambassadörer som kan vara alltifrån vaktmästare till läkare och de blir stadigt fler. De finns till exempel som stöd när en vårdare är osäker på sin svenska. Även språkbrukstillägg ges åt de som använder det andra inhemska språket förutom sitt modersmål.
HUS ordnar även gratiskurser i svenska som vem som helst kan delta i. Språkprogram och lagstiftning behandlas alltid i utvecklingssamtalen med nyanställda.
Hur förhåller ni er till sådana fall där man inte fått service på svenska? – Sånt beklagar vi verkligen, för det är absolut inte så det ska vara. Vi hoppas att man anmäler det till oss, exempelvis direkt till personalen. Vi tar också emot respons via sms och responsblanketter, både på papper och digitalt.
Betydelsen av resursfördelning och struktur är också något kommunikationsforskaren Camilla Lindholm vid Tammerfors universitet betonar. Hon tycker att HUS modell med språkambassadörer som förebilder är viktig och ett fungerande koncept.
– I dag diskuteras också väldigt mycket kring tydlig och klar kommunikation i vården, man tänker bland annat på människor med kommunikationsnedsättningar. Utmaningarna ökar också i framtiden vad gäller nyanlända invandrare.
❞ En orolig och rädd patient tappar lätt orden. Då är det jätteviktigt att man blir bemött på sitt känslospråk.