Storåkern ska utvecklas till en levande modern stadsdel
Det har gått tolv år sedan de första Esboborna flyttade in i sina nybyggda hem i stadsdelen Storåkern. Projektchefen Pekka Vikkula har följt med utvecklingen på paradplats och är stolt över sin moderna, grafiskt intressanta och central belägna stadsdel.
I åratal har stadsdelen Storåkern i Esbo långsamt växt fram. Naturen är nära och förbindelserna bra, och efter åratal av pålande och byggande har servicen kommit närmare invånarna. I framtiden kommer 15000 Esbobor att kalla Storåkern för sitt hem, men redan nu är invånarna starkt engagerade i utvecklingen av området.
– Invånarna här är överlag nöjda med stadsdelen. Jag pratar med dem ofta då jag går runt i kvarteren eller deltar i olika invånarträffar, ofta i nära samarbete med den aktiva föreningen Suurpelto-seura, säger Pekka Vikkula.
Sedan det lilla köpcentret öppnade för ett par år sedan brukar folk lyfta fram två saker som de saknar här – ett apotek och en djuraffär.
– Det första sker knappast på grund av vår strikta apotekslag, men här finns många hundägare så jag tror att en djuraffär skulle klara sig bra.
HBL träffar projektchef Vikkula utanför Storåkers nya samlingsplats, köpcentret Suuris, som står intill Ring II. Köpcentret löste stadsdelens mest akuta problem – bristen på service. Nu har man matbutik, paketautomat, blomsteraffär, pizzeria, pub och några andra affärer på promenadavstånd.
Innan köpcentret byggdes cirklade livet i den halvfärdiga stadsdelen kring landets kanske mest kända lekpark, Finlands första Angry Birdstemapark.
– De första åren var lekparken en riktig sevärdhet, folk körde hit från när och fjärran för att se och uppleva parken. Det var inte konstigt att parkeringsplatserna tillfälligt tog slut, säger Pekka Vikkula.
Just bristen på parkeringsplatser är kanske den sak som fått mest mediesynlighet i Storåkern. Vikkula är bekant med problemet och försäkrar att läget inte är så illa som det verkade i början.
– Staden har byggt den mängd allmänna parkeringsplatser i Storåkern som detaljplanen kräver. Men i början fanns det fler p-platser i de norra delarna medan de färdiga bostadskvarteren fanns i de södra delarna, så utbud och efterfrågan fanns inte på samma ställe. Nu
har läget jämnat ut sig, säger Pekka Vikkula.
En annan bidragande orsak är att många byggbolag har valt att förverkliga minimimängden p-platser i husbolagen, det finns inte nödvändigtvis en p-ruta för varje bostad på den egna gården och då flyttar parkeringsproblemen ut på gatan. För tillfället har invånarna hittat p-platser längs de obebyggda kvarteren närmast Ring II, där gatorna och kommunaltekniken redan är klar men husen saknas.
Allé för bussar och cyklar
Vi går en gemensam promenad runt Storåkern med Pekka Vikkula och tar sikte på den rikskända lekplatsen, men längs vägen stöter vi på många andra intressanta fenomen.
Just nu pågår byggarbetet som intensivast runt Storåkersvägen, huvudgatan som löper genom stadsdelen i nord-sydlig riktning. Den ska se ut som en äkta stadsallé med stora träd och breda gång- och cykelvägar när den är klar. Än så länge är vägen öppen för biltrafik, men om tio år ska där bara köra bussar och i en avlägsen framtid också en snabbspårväg. Resten av den breda allén reserveras för cyklister och fotgängare.
– Trots att spårvägsprojektet har blivit mycket försenat och det ännu inte går någon spårtrafik till Storåkern har stadsdelen kanske den tätaste kollektivtrafiken i Esbo. Härifrån avgår 280 bussturer dagligen i alla riktningar, du behöver sällan vänta längre än 5 minuter på en buss.
I mitten av stadsdelen finns förstås ett torg, eller en öppning som i sinom tid ska bli en trivsam samlingsplats för invånarna. Planerna för en stadspark är redan klara. I kvartersbutikerna verkar frisersalonger och snabbmatsplatser och intill ringlar sig Lukubäcken, så stället har potential.
Men en stor tomt strax norr om torget är fortfarande obebyggd. Det första byggbolaget har dragit sig ur och nu får Storåkersborna finna sig i att det temporära staketet pyntat med lokala konstprojekt blir en mer långvarig lösning.
– Det som vi fortfarande saknar i Storåkern är ett kafé. Och det vore roligt att få en glasskiosk på torget, en naturlig samlingsplats att gå till. Annars är Storåkern en urban och tätbebyggd stadsdel med gemytlig byakänsla och nära till allt. Det som många uppskattar är närheten till naturen, Centralparken ligger bara ett par kvarter bort och erbjuder jättefin terräng för motion och rekreation, säger Eira Mononen, ordförande för den lokala invånarföreningen Suurpelto-seura.
Det som både Mononen och Vikkula lyfter fram som positivt i Storåkern är de stora och öppna parkerna i stadsdelen.
– När man susar förbi längs Ring II får man helt fel bild av Storåkern, man ser bara höghusbyggena och de tomma kvarteren. Men närmar man sig västerifrån öppnar sig en helt annan vy, här finns parkerna med solstolar och grillplats, radhusen med egna gårdar och de populära odlingslådorna, säger Vikkula.
Det är invånarföreningen som administrerar odlingslådorna och Mononen vet berätta att ivriga odlare står i kö för att komma över en låda att hyra.
– En annan jordnära grej som vi skapar tillsammans här är Kärlekens park, det är en fruktträdgård som vi invånare har bidragit till.
Parken grundades 2017 bakom Opimäen koulu då lokala skolelever planterade ett sextiotal äppeloch körsbärsträd där. Sedan dess har flera föreningar, bland annat scouterna, marthorna och Suurpelto-seura, planterat flera träd där, de är nu cirka 170.
– Vi drömmer om att kunna ordna en egen Hanami-fest i framtiden.
Automatiskt sopsystem
Promenaden för oss in bland radhuskvarteren där Jani Toivonen med fru är på väg ut ur sitt hem. Han är en lycklig man: Som nybliven pensionär har han precis sagt upp familjens andra bilplats, nu ska paret klara sig med en bil.
– Vi flyttade hit från Olars för sju år sedan, det skulle bara bli en kort mellanlandning medan vi letade efter ett nytt hem. Men vi har trivts bra här. Grannarna är jättetrevliga, vi umgås dagligen, och numera finns här också service nära, säger Jani Toivonen glatt.
På gården står en rad soptunnor som inte liknar helt vanliga sopkärl. De är en del av det automatiska sopsorteringssystemet som finns i Storåkern. Tidningspapper, blandavfall och bioavfall transporteras med undertryck längs underjordiska kanaler till stadsdelens sopstation.
– Det minskar på trafiken i bostadskvarteren när sopbilen inte behöver köra här. Storåkern är på många sätt en föregångare i modern stadsplanering, nästa steg är att vi ska bygga torget enligt en green deal-princip där vi strävar efter att
minimera utsläppen under byggperioden, förklarar Vikkula.
Också skolkvarteret är unikt på sitt sätt. I det stora skolhuset som består av olika stora sammanfogade kuber verkar två helt skilda skolor, den finska grundskolan Olarin koulu och den engelskspråkiga Espoo International School.
I byggnaden finns stadsdelens bibliotek och gymnastiksalen är samtidigt en evenemangslokal som staden hyr ut till föreningar och privatpersoner, exempelvis för mässor eller stora familjefester. På det sättet får man in hyresinkomster till underhållet.
– Skolan lockar en hel del internationella familjer till Storåkern och det är enbart en positiv sak, de deltar aktivt i evenemang som vi ordnar och skapar en mångkulturell stämning. Nu hoppas vi att den ungdomslokal som finns i skolhuset skulle bli som en riktig ungdomsgård. Hittills har lokalerna använts av skolorna, för i början bodde det för få tonåringar i vår stadsdel. Men nu är läget ett annat och Storåkersungdomarna behöver få tillgång till en egen samlingsplats, säger Eira Mononen.