Kattens favorit ska bli myggornas fasa
Växten kattmynta lockar till sig katter, men avskys av myggor. Det tänker en grupp forskare nu utnyttja för att ta fram växtbaserade alternativ till dagens syntetiska bekämpningsmedel.
Att kattmynta skrämmer bort myggor och många andra insekter är känt sedan länge i flera olika huskurer. Men hittills har ingen lyckats bena ut på vilket sätt växtens doft påverkar myggan. Den kunskapen skulle kunna göra det möjligt att utnyttja kattmyntans effekt mer effektivt och i större skala, för att skydda människor i utsatta områden mot myggor och myggburna sjukdomar.
Därför har en grupp svenska och amerikanska forskare nu inlett ett projekt där de ska kartlägga i detalj vad som händer i myggan när den kommer i närheten av kattmynta.
Skrämmer på avstånd
– Det intressanta är att kattmynta stöter bort myggor redan på avstånd, till skillnad från exempelvis det syntetiska medlet DEET som har effekt först när myggan har landat. Så man behöver egentligen inte smörja in något på huden för att skyddas av ämnena i kattmynta, säger Nadia Melo, forskare vid biologiska institutionen på Lunds universitet i Sverige, som arbetar med projektet.
I preliminära studier har hon sett att myggorna reagerar och flyger bort redan på 80 centimeters avstånd. Tidigare forskning har identifierat ett ämne i kattmynta som heter nepetalakton, som är den verksamma substans som skrämmer bort myggorna. Sannolikt fångas det upp av myggans luktreceptorer. Utmaningen
som Nadia Melo och hennes kollegor nu ska ta sig an är att lista ut vilken receptor det handlar om.
För att göra det använder hon genförändrade myggor, där olika luktreceptorer har slagits ut så att de inte fungerar.
– Det jag hoppas på är att någon av de här transgena myggorna inte ska reagera alls på kattmyntan. Då vet jag att den saknar just den receptor som gör att myggorna skräms bort och då kan vi gå vidare med ännu mer detaljerade studier, säger Nadia Melo.
Undersöka vägglöss
Planen är att sedan studera andra insekter som också reagerar på kattmynta, för att se om samma receptor är inblandad även hos dem.
– Vi hade tänkt samarbeta med ett labb som undersöker vägglöss och undersöka om vi ser samma effekt där. Och så vill vi testa på malariamyggor, säger Nadia Melo.
Studien beräknas pågå i fyra år – och forskningen kräver både tålamod och en del blod.
– När man gör beteendestudier för att se hur myggorna reagerar från distans så måste man ha en hand i slutet av vindtunneln där de flyger. Det brukar ofta bli min hand, för jag är väldigt attraktiv för myggor, säger Nadia Melo med ett skratt.