Sex ska kräva samtycke
Ett nej är alltid ett nej, säger justitieministern om lagreformen
Lagstiftningen om sexualbrott ska revideras, föreslår en arbetsgrupp som tillsatts av Justitieministeriet. En stor förändring är att våldtäktsbrotten ska utgå från samtycke – det är fråga om våldtäkt om man har samlag med en person som inte deltar frivilligt.
– Den sexuella självbestämmanderätten tillhör alla. Det är en central grundläggande rättighet som det aldrig går att pruta på. Ett nej är alltid ett nej, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).
Detta nej kan utryckas i ord, gester eller annan handling.
Förslaget bygger delvis på den samtyckeslag som infördes i Sverige 2018. Där har antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt ökat markant sedan lagändringarna – från 190 år 2017 till 333 år 2019.
I den finländska lagstiftningen införs också nya brottsbenämningar såsom barnvåldtäkt och sexuellt övergrepp mot barn. Minimistraffet för barnvåldtäkt ska vara fängelse i två år.
En arbetsgrupp tillsatt av Justitieministeriet 2019 föreslår att lagstiftningen om sexualbrott ska revideras. Lagförslaget är omfattande och går på 300 sidor. Den kanske största ändringen är att våldtäktsbrotten ska utgå från samtycke. Enligt förslaget ska grundbegreppet vara frivillighet, som är ett mer allmänt begrepp än samtycke.
Arbetsgruppen överlämnade förslaget till justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) på tisdagen. Nu skickas förslaget på remiss och den förväntas vara klar i september.
– Vi ska ge möjlighet till så mycket diskussion som möjligt eftersom det här är en oerhört viktig reform. Efter utlåtandena fortsätter beredningen på Justitieministeriet och tanken är att vi våren 2021 ska ha ett lagförslag som kan gå till riksdagen, säger Henriksson.
Samtycke i fokus
Lagstiftningen om sexualbrott granskades senast i sin helhet i slutet av 1990-talet. För närvarande ligger tyngdpunkten i rekvisitet för våldtäkt på användning av våld eller hot om våld, vilket inte kommer att försvinna.
Däremot föreslår arbetsgruppen att det mest centrala rekvisitet för våldtäkt blir samlag med en person som inte deltar frivilligt.
Samtycke eller avsaknaden av den kan framgå till exempel av ett verbalt uttryck, gester eller annan handling. Avsaknaden av samtycke ska också vara centralt vid andra sexualbrott än våldtäkt.
– Den sexuella självbestämmanderätten tillhör alla. Det är en central grundläggande rättighet som det aldrig går att pruta på. Ett nej är alltid ett nej, säger Anna-Maja Henriksson.
Målet är att skapa klarhet i lagstiftningen och ta i beaktande målsägandes frivillighet i alla delar av rättsprocessen.
Ny brottsbenämning – sexuellt övergrepp
Arbetsgruppen föreslår också att bestämmelsen om tvingande till sexuell handling ersatts med en ny bestämmelse om sexuellt övergrepp. Det gäller andra allvarliga gärningar än samlag. Straffskalan för övergrepp är strängare än den nuvarande för tvingande.
Dessutom utvidgas straffbarheten för sexuella trakasserier till andra gärningar än beröring. En förutsättning är att gärningens allvar kan jämställas med beröring.
– Det kan handla om att någon trakasseras verbalt eller att någon tar en bild av någon eller blottar sig framför en webbkamera, säger lagstiftningsrådet
■ Sami Kiriakos som fungerat som ordförande för arbetsgruppen.
Skilda bestämmelser om sexualbrott mot barn
Ett annat ändringsförslag är att bestämmelserna om sexualbrott mot barn under 16 år ska åtskiljas från bestämmelser som gäller vuxna. En ny åldersgräns på 12 år införs. För de här brotten behövs ingen bedömning av om barnet deltagit frivillig.
– Nya brottsbenämningar blir barnvåldtäkt och sexuellt övergrepp mot barn, säger Kiriakos.
Minimistraffet för barnvåldtäkt ska vara fängelse i två år. För närvarande har motsvarande gärningar ett års fängelsestraff.
Överlag innebär ändringarna att området för gärningar som bestraffas som sexualbrott utvidgas och att straffen skärps.
Sverige som modell
Förslaget bygger delvis på den samtyckeslag som man i Sverige införde 2018. Jussi Matikkala, chef vid enheten för straffrätt vid Justitieministeriet, säger att grundsynen är densamma i den svenska lagstiftningen.
– Grundbegreppet i det finländska förslaget är frivillighet som är ett mer allmänt begrepp än samtycke, säger Matikkala.
I juni i år publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) i Sverige en rapport som granskade alla tingsrättsdomar om våldtäkt av kvinnor under 2019 sedan lagändringen.
Rapporten kunde bland annat fastslå att antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har ökat markant sedan lagändringarna. De fällande domarna har ökat från 190 år 2017 till 333 år 2019.
Arbetsgruppen i Finland tror också att det blir fler fall att undersöka i och med att definitionerna för sexualbrott blir bredare. Man bedömer också att ändringarna ökar fängelsestraffen och kostnaderna för dem.
Konsensus kring fällande domar
Det finns ändå vissa skillnader i de två ländernas lagstiftning. Till exempel behandlas inte sexualbrott mot barn i den svenska samtyckeslagen.
– Men det är likadant hos oss. Lagen förbjuder sex med barn under 15 år oavsett om de är med på det eller inte.
Det säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd vid Brå. Hon säger också att lagändringen i Sverige inte förenklade rättskipandet kring sexualbrott. Däremot finns det nu en konsensus kring vad som ska leda till en fällande dom.
– Vår rapport visar att lagändringen lett till att många fall fått fällande domar som förut knappast skulle ha fått det. Det fanns luckor i lagstiftningen, säger Holmberg.
De flesta anser att övergången till samtyckeslagen i Sverige medfört förbättringar, men till exempel försvarsadvokater och poliser anser att lagen försvårat deras arbeten.
– Till exempel anser advokaterna att det är svårt att utläsa av lagen vad det är som är olagligt.
Holmberg säger att fler fall behöver komma upp till högsta instans för att domstolarna ska få mer vägledning kring var gränserna går.