Skolorna får en släng av coronaviruset
Utrikesminister Pekka Haavisto har utretts och misstänks enligt uppgift för brott i sitt agerande i al-Hol affären. Hans ställning rent politiskt är svår.
Underskotten växer i många kommuner i spåren av coronakrisen. En stor del av dem planerar redan för sparprogram, visar HBL:s genomgång av läget i kommunerna i Svenskfinland. Sparprogrammen kommer att drabba kommunens stora utgiftsposter, skolorna och vården. Timresursen sjunker för skolorna och enskilda skolor kan få stryka med.
För många kommuner är coronakrisen bara den senaste svängen i en nedåtgående spiral med en krympande och äldre befolkning.
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) har varit föremål för Centralkriminalpolisens förundersökning. Ckp är nu klar med den och i onsdags gav biträdande riksåklagaren över materialet till grundlagsutskottet.
Innehållet i förundersökningen har ännu inte getts offentlighet, men enligt Helsingin Sanomat misstänker ckp att Haavisto missbrukat sin ställning och begått tjänstebrott och brott mot samarbetsskyldighet inom ämbetsverk.
Haavisto har i förundersökningen förnekat brott och fortsätter sitt jobb som utrikesminister i normal ordning.
Hela härvan gäller utrikesminister Haavistos agerande för att ta hem finländska barn från lägret al-Hol i Syrien. Eftersom frågan om finländarnas öde i lägret redan i sig är politiskt eldfängd, har politiken från början varit mycket närvarande då Haavistos agerande har nagelfarits.
Allting utspelade sig i höstas. Speciellt UM:s konsulära chef Pasi Tuominen kände sig felbehandlad av Haavisto. Han riktade kraftig kritik mot Haavistos ledarstil och anklagade honom för att ha fattat beslut utan politisk uppbackning och gett lagstridiga order.
Haavisto beslöt att frånta Tuominen uppgifter som gällde finländarna i al-Hol och överföra dem på en annan tjänsteman. Det här var enligt Tuominen olagligt och han ansåg att Haavisto gjorde det endast för att deras åsikter gick isär.
Tio riksdagsledamöter från oppositionen lämnade i december in en anmärkning där de krävde att Haavistos agerande utreds och grundlagsutskottet beslöt i februari att be polisen inleda en förundersökning.
Utskottets medlemmar går nu igenom förundersökningsmaterialet och hör senare sakkunniga. Ärendet behandlas som ett så kallat ministeransvarighetsärende. Det innebär att det är riksdagen som med enkel majoritet slutligen avgör om Haavisto åtalas. Det är inte varje dag en minister blir föremål för en förundersökning och ännu mer sällsynt är att åtal väcks. Tröskeln är mycket hög och eventuellt åtal behandlas inför riksrätt. Det har tidigare skett endast fyra gånger.
Om polisen efter förundersökningen misstänker att han har begått brott ökar pressen på att Haavisto lämnar sin post redan nu tills fallet är slutbehandlat. Det är i alla fall Haavisto själv och hans parti som avgör om det finns skäl att lämna ministerposten så länge han är misstänkt för brott. Det kunde ses som ett rakryggat beslut om han gör det. Om riksdagen röstar för åtal torde Haavisto inte ens ha något val längre, då behövs en ersättare.
Haavistofallet kan bli en form av omvänd debatt i riksdagen jämfört med behandlingen av sannfinländaren Juha Mäenpääs fall nyligen – trots stora olikheter i vad de gäller. Det förvånar inte om de starkaste försvararna av Mäenpää och hans rätt att säga vad han vill den här gången högljutt kräver att Haavisto åtalas.
På motsatt sätt kan det finnas en hel del försvarare av Haavisto bland dem som aktivast krävde att Mäenpääs åtalsimmunitet hävs. Det visar i så fall igen hur svårt det är för politiker att hålla juridik och politik isär och balans mellan ministeransvar och politik. Riksdagens beslut bör baseras på de juridiska experternas utlåtande kring förundersökningen.
Även om inget åtal ännu har väckts mot Haavisto, än mindre någon dom fallit, så har hela affären inverkat negativt på hans popularitet. Efter två bra presidentval var det ingen sökt tanke att det kunde bli tredje gången gillt för honom i presidentvalet 2024 då Sauli Niinistö inte längre finns med och förstör chanserna. Pekka Haavisto har länge varit klar etta i opinionsmätningar om vem som är favorit att bli följande president. Men nu har hans siffror dalat kraftigt och andra tänkbara kandidater – Olli Rehn, Sanna Marin – låg i den senaste mätningen som Maaseudun Tulevaisuus publicerade nyligen i jämn bredd med Haavisto.
Det är inte uteslutet att hans chanser har sumpats för gott, oberoende av hur al-Hol-affären slutar. Redan misstankar och en lång process kan befläcka en politikers tidigare rena papper så mycket att de aldrig mer blir helt rena igen.