HBL:s Marcus Lindqvist ger tips om sex fina cykelrutter
Att gå och att cykla belönas nu. Regeringen lovar att projekt som främjar gång och cykling ska få tio gånger mer pengar. Cyklister övertar bilisternas körfil samtidigt som elcyklar etablerar sig. Kan vi tro på en fossilfri framtid på två hjul?
I regeringens fjärde tilläggsbudget är 43 miljoner euro reserverade för att främja gång och cykling. Kvalitativa cykelvägar, så kallade banor, finns redan i bland annat Helsingfors och Uleåborg, och fler kommer.
– Cykling har blivit en trend det senaste året. Cykling har också blivit en politisk fråga eftersom cykling bidrar till att bromsa klimatförändringen, säger riksdagsledamoten Jenni Pitko (De gröna).
Pitko kommer från en av Finlands ledande cykelstäder, Uleåborg. Där använder ungefär en femtedel av befolkningen cykel som fortskaffningsmedel.
När förutsättningarna för cykling har utvecklats har cykeln blivit ett naturligare val för invånare.
– Man har börjat inse att cykeln är ett fortskaffningsmedel som hör till trafiken. Jag tror att trenden är på väg uppåt, säger Pitko.
Tillsammans med riksdagsledamoten Tiina Aro (De gröna) lämnade Pitko för ett par veckor sedan in ett skriftligt spörsmål till regeringen. De frågade när regeringen ska börja bygga ett cykelbanenätverk som täcker hela Finland.
– Nätverket handlar om att bygga och förbättra cykelvägar runtom i landet så att förutsättningarna för cykling blir mer jämställda. Då börjar också fler människor använda cykeln och klimatpåverkan blir mindre.
Genom att bygga cykelbanenätverk kan staten spara över en miljard euro, menar Pitko. Hon säger att mindre intäkter av bilister inte kommer att påverka besparingarna negativt.
–Vi kommer spara hälsovårdskostnader då vardagsmotionen får människor att må bättre, och så behöver vi inte satsa pengar på att bredda vägar, eftersom det finns färre bilar i trafiken. Det här är ansvarsfull ekonomipolitik.
– I Europa har man redan vaknat. Cykelindustrin växer och sysselsätter i nuläget ungefär lika många som gruvindustrin om man räknar med indirekta inkomster som cykelturismen medför, säger Pitko.
I april meddelade Cykelförbundet att ett centrum för cykelturism kommer grundas i Finland. Projektet har beviljats statlig finansiering.
Trafikbeskattningen behöver ses över
Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) har också lagt märke till cykeltrenden i år. Han är nöjd över att regeringen nu satsar på att utveckla förutsättningarna för cykling och säger att Trafikledsverket redan jobbar med att länka cykelleder och förbättra ledernas kvalitet.
– Regeringen finansierar kommuners utveckling av gång- och cykelleder med nästan tio gånger mer pengar än förra året. Vi vill främja hållbar trafik, säger Harakka.
Eftersom Finland är ett väldigt glesbebyggt land så är det en utmaning att erbjuda klimatvänliga alternativ i trafiken på ett nationellt plan. Ett alternativ kunde till exempel vara regionala skillnader i bilbeskattningen, men det tar Harakka inte ställning till.
– Finansministeriet förbereder en förnyelse av trafikbeskattningen. Dagens skatter och betalningshelheter är varken miljövänliga eller socialt rättvisa. Vi behöver en rättvis beskattning.
– Vi vill främja klimatvänliga lösningar, också på landsbygden. Om man kan röra sig miljövänligt i trafiken kommer vi inte att rekommendera andra sätt. Fastän vi har långa avstånd i landet så är de flesta bilfärderna korta resor.
År 2030 ska cykelresor ha ökat med 30 procent enligt en målsättning som Kommunikationsministeriet presenterade 2018. Målet kommer att följas upp från och med nästa år.
– Vi kommer ha en väldigt omfattande resvaneundersökning där vi följer förändringen, säger Harakka.
Tillbaka till 1998
Att klara av målet på trettio procent är inget problem, säger cykelförbundets verkställande direktör Matti Koistinen.
– Det är bara att gå tillbaka till slutet av 1990-talet. Då cyklade vi ungefär trettio procent mer än vi gör i dag.
Koistinen tycker att Finland är ett helt okej cykelland men säger att förutsättningarna är väldigt varieran
de. I städer som Uleåborg och Joensuu använder ungefär tjugo procent av befolkningen cykeln som fortskaffningsmedel, medan motsvarande siffra i Tammerfors ligger på åtta procent.
I Helsingfors började man för några år sedan satsa på cykling, och där märker man också av förändringen. Cyklisterna och fotgängarna behöver i regel inte trängas på samma trottoar.
– Förut brukade vi tänka att man ska gå och cykla tillsammans, vilket var problematiskt. Om det inte finns en cykelväg så är cyklisternas plats på vägen.
Bilförbundets verkställande direktör Pasi Nieminen har en lite annorlunda syn på saken.
– Om man blandar bilister med cyklister så skapar man i princip samma problem som finns mellan cyklister och fotgängare. Den ena parten är både större och snabbare än den andra.
Cykel eller bil?
Ett vanligt diskussionsämne, och ett argument för cykeln, är att bilar har ett större klimatavtryck. Då Finland ska ta sig ur coronakrisen är regeringens målsättning att samtidigt minska på utsläppen som bland annat kommer från just bilarna.
Nieminen menar att lösningen hittas hos biltillverkarna. Han tror på en framtid för bilarna.
– Bilindustrin är stor, och för att hållas på den nivån är biltillverkarna tvungna att tillverka miljövänligare bilar. I Finland är tids- och helhetsnyttan med att köra bil så stor att bilarna nog inte försvinner i första taget.
I Joensuu håller man just nu på att minska på bilarnas körfiler in till staden, samtidigt som cyklister får mera plats. Nieminen är inte kritisk till utvecklingen men säger att det naturligtvis påverkar bilförarna.
– Man måste alltid se på helhetsnyttan. I vissa städer kan det vara bättre med mer plats för cyklister, men på landsbygden är avstånden till exempel fortfarande väldigt långa. Dessutom fungerar kollektivtrafiken sällan så bra på landsbygden, säger Nieminen.
– Det är sant att Finland är ett glest bebott land. Men där kollektivtrafiken sviker bör cykelmöjligheterna vara bra. Man ska kunna cykla till skolan och andra kortare sträckor, samtidigt som man så klart inte kan cykla till matbutiken om den ligger 50 kilometer hemifrån, säger Jenni Pitko.
Elcyklarnas era kommer
Pasi Nieminen säger att Finland borde satsa på cykling på kortare sträckor, men längre sträckor tycker han inte är en lönsam satsning.
Koistinen håller med, delvis. Han säger att ett cykelbanenätverk inte innebär en cykelväg från Helsingfors till Utsjoki. Men samtidigt kan man inte bara tänka regionalt, man måste se till helheten.
– Det handlar bland annat om att skaffa fungerande arbetsresor. Redan om fem år kommer hälften av cyklarna att vara elcyklar och då kommer människor också att cykla längre sträckor, säger Matti Koistinen.
Samtidigt tror riksdagsledamoten Jenni Pitko att ett cykelbanenätverk från Helsingfors till Lappland inte är någon utopi i framtiden.
– Cyklingen och cykelturismen är på uppgång.