❞ Vill vi ha kvar levande shoppingstråk och ett varierat utbud gäller det att handla konkret.
Höga hyror, ökande näthandel, ett litet kundunderlag och coronakrisen hotar utarma paradgatorna i Helsingfors centrum på små affärer.
Skodesignern Minna Parikka meddelade att hon stänger sitt flaggskepp på Alexandersgatan i Helsingfors i slutet av juli. Varumärket lever vidare, men Parikka koncentrerar sig i fortsättningen på nätförsäljningen som i maj ökade med 150 procent.
Det läckra och ibland surrealistiska skyltfönstret vid Alexen kommer att saknas av många flanörer. Samtidigt illustrerar stängningen en trend som varit synlig under en längre tid: en butik på paradplats i vår huvudstad är något som allt färre privatföretagare kan eller vill uppnå.
Näthandeln har fått ytterligare fart under coronakrisen då många specialaffärer varit stängda och kunderna lärt sig shoppa på distans.
Klädförsäljningen på nätet växte med 196 procent i juni och skoförsäljningen med 250 procent, enligt färska siffror från intresseorganisationen Muoti- ja urheilukauppa ry. Men tillväxten avtar nu i takt med att allt fler fysiska affärer öppnar igen.
För butiksägarna har läget ändå inte på långt när normaliserats, också med tanke på att gränserna fortsättningsvis är stängda för välbärgade turister från till exempel Ryssland.
Försäljningen av mode har minskat med 23 procent under det första halvåret jämfört med i fjol. I juni visade dammodet tecken på återhämtning, medan distansarbetandet fortsätter bromsa herrarnas klädinköp. Totalt räknar branschen med ett bortfall på 420 miljoner euro i år.
Mode- och sportsektorn sysselsätter 56 000 finländare, omsätter 4,7 miljarder euro och har cirka 3 000 affärer i våra stads- och köpcentra.
Helsingfors absoluta shoppingcentrum är ungefär lika stort som landet Lilliput. Rutfältet består i princip av Alexandersgatan och Norra Esplanaden med tillhörande tvärgator. Några avstickare finns, till exempel Högbergsgatan och Fredriksgatan/Bulevarden och köpcenter som Kluuvi, Forum och Kamppi, men på paradplats finns bara ett begränsat antal affärsutrymmen. Därför är hyrorna höga.
Under coronavåren har Helsingfors stad och flera av de privata fastighetsägarna antingen låtit bli att uppbära hyra eller sänkt hyran för att förbättra läget, men normalt betingar de bästa lokalerna en hyra på cirka 200 euro per kvadratmeter. I snitt är hyresnivån kring 80 euro i Helsingfors.
Lokala företagare har påtalat de höga hyrorna gång på gång, och varnat för ett utarmat centrum.
Tidigare i år meddelade varuhuset Aleksi 13 att sagan för kronjuvelen som funnits på samma adress sedan 1967 är all vid årsskiftet. Förhandlingarna med fastighetsägarna gav inte resultat och inte heller har några nya hyresgäster hittats.
Modeaffären My o My på samma gata avslutade sin verksamhet för ett drygt år sedan. Ägaren beskrev hyran som “löjligt hög”. I Forum fick legendariska kappaffären Ajatar stänga efter 66 års tjänst. Hyresnivån bidrog till en olönsam affär.
Att en del affärer går i konkurs och nya öppnar är normal marknadsekonomi. Men nu handlar det om en större strukturförändring. Kundernas köpbeteende ändrar, medan hyresnivån inte gör det i samma takt. För småföretagaren blir det svårt att balansera kostnader mot tillräckliga intäkter.
Effekterna av coronapandemin har antagligen påskyndat den oundvikliga utveckling som digitaliseringen för med sig.
Vad betyder det konkret för vår huvudstad?
Mångfalden minskar och myllret mattas av. Stadsbilden blir onekligen tråkigare när de mer personliga affärerna försvinner och centrum fylls av kontor som på kvällar och veckoslut gapar tomma. Om stadskärnan fylls med samma internationella hamburgerkedjor, kaféer och modemärken som i vilket köpcentrum som helst – ser man då längre någon skillnad på Helsingfors och Stockholm eller Helsingfors och London?
För konsumenten gäller det att ta sig en funderare. Ingen uppmanas här till excesser i shoppande, men om vi vill ha ett levande centrum med små affärer och ett unikt butiksutbud måste viljan backas upp av konkret handel. Annars skiftar innerstaden skepnad – och vi får handla någon annanstans i fortsättningen.
forsen som är lite mitt emellan. Vi vill ha en mångsidig boendemiljö utan att man prutar på det som Vandaborna gillar mest – det vill säga närheten till naturen.
I generalplanen har man räknat med en årlig inflyttning till Vanda på 4 000 invånare, men i själva verket flyttar 5 000–5 500 invånare till Vanda. Viljanen påpekar att Vanda är den stad som växer mest i Finland och också den stad som skapar mest sysselsättning.
– Det ställer givetvis krav på servicenivån. Vi har en utmaning i att folk flyttar bort när de blir äldre eller förmögnare. Vi skulle gärna se att invånarna stannar kvar i Vanda under hela livscykeln. Det är också något som vi med generalplanen försöker påverka. Vi har märkt att en liberal planeringspolitik skapar många enrummare och det är något som vi satt stopp för. Det måste finnas bostäder där man kan bo i alla livets skeenden.
Förstår frustration
När det gäller trivseln har Vanda också sina bekymmer. Stadsdelen Kivistös utveckling har fått kritik för att vara ett halvfärdigt område
Jag vill ändå understryka att Vanda inte längre är Finlands mest skuldsatta stad och det är ett läge som vi inte vill återvända till. Ritva Viljanen Vanda stadsdirektör
utan service och som inte beaktar bilisters behov.
– Det är fint att man haft ett ambitiöst mål för byggandet och planläggningen. I Kivistö finns fina parker och ekologiska lösningar, men jag förstår invånarnas frustration och det är en besvikelse som vi delar. Vi hade ett femårigt avtal med investerare och köpmän om ett köpcentrum, men det gick i stöpet. Vi är medvetna om att det behövs service i form av ett nytt köpcentrum. Nu jobbar vi på att ett köpcentrum blir färdigt 2023. Vi lärde oss att inte skriva avtal för så långa tider.
Viljanen understryker att staden inte längre vill skriva på avtal med intressenter som bara vill pröva sin lycka. Byggandet måste inledas 2021.
– Problemet med Kivistö var att det fanns för många parter som inte kom överens om vad som skulle byggas. Samtidigt blev Tripla och Redi färdiga och näthandeln växte. Köpmän och investerare drog åt bromsen. Tidpunkten var helt enkelt fel.
Nästa år är det kommunalval och Viljanen tror att frågan om hurdan service som ska finnas i kommuner och städer blir avgörande.
– Jag litar på demokratin och jag är ganska glad över att man i Vanda genom det politiska fältet har en gemensam syn på hur man ansvars- fullt löser frågor tillsammans. Jag har fullt förtroende för våra kommunalpolitiker, säger Viljanen.
HBL har tidigare intervjuat Grankullas stadsdirektör Christoffer Masar (HBL 6.7), Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä (HBL 29.6) och Helsingfors stadsdirektör Jan Vapaavuori (HBL 22.6).