❞ Finländarna har aldrig röstat för att gå med i en förbundsstat.
Jag förespråkar bland annat forskningssamarbete och ser väldigt positivt på ny teknologi som bygger till exempel på vätgas. Men det är den ideologiska klimatpolitiken som är problematisk. Jag ser till exempel ingen logik i att kärnkraft inte kan få klimatfinansiering.
Laura Huhtasaari
Storbritannien går mot brexit utan avtal. Sannfinländarnas Europaparlamentariker Laura Huhtasaari anser att de tröga förhandlingarna bror främst på EU. Hon anser att det inom EU finns en rädsla för att Storbritannien ska vara framgångsrikt utanför unionen, och kritiserar EU för hämndmentalitet.
Europaparlamentariker (Sannf, ID)
Europaparlamentariker Laura Huhtasaari (Sannf, ID) är inte nöjd med EU:s planerade återhämtningspaket efter coronakrisen. Finland uppskattas betala klart mer för fonden än landet får.
– Vi har inte råd att stödja franska och italienska banker, säger hon.
Europeiska kommissionen har föreslagit en stödfond på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder skulle delas ut i bidrag. Nu pågår förhandlingar mellan medlemsländerna och Finlands regering vill strama åt helheten på flera punkter.
Huhtasaari från oppositionspartiet Sannfinländarna ser återhämtningsfonden som ytterligare ett steg att centrera makt och pengar till EU. Samtidigt anser hon att bidragen minskar motivationen att ta itu med de egentliga problemen.
– EU borde inte belöna länder som har misskött sin ekonomi. Länderna borde vidta åtgärder för att göra ekonomin tåligare, men nu orsakar varje kris en ny eurokris.
Huhtasaari ifrågasätter också kommissionens förslag till utdelningskriterier.
– Paketet kallas för coronastöd, men i själva verket är det ett räddningspaket. Länder som inte drabbats särskilt hårt av coronakrisen är bland de största mottagarna, medan Finlands ekonomiska återhämtning förutspås bli unionens långsammaste.
Enligt Europeiska kommissionens prognos kommer Finlands tillväxt att vara endast 2,8 procent år 2021, vilket är den lägsta siffran i EU. Samtidigt förväntas den finska ekonomin klara sig lindrigare undan än EU:s medeltal då nästan alla ekonomier krymper under år 2020.
Emot beskattningsrätt
I första hand är det medlemsländerna som på sikt betalar tillbaka lånen genom EU-budgeten. Men kommissionen har också föreslagit småskaliga skatter på EU-nivå.
– Det passar EU bra, för då måste man inte förhandla lika mycket med medlemsländerna om pengar.
Skulle du låta till exempel Italien gå i konkurs? – Det finns inte så stora summor som skulle krävas för att rädda ekonomier som Italien. En sådan gåva skulle helt och hållet frånta dem motivationen att sätta ekonomin i skick.
Enligt Huhtasaari var hela valutaunionen ett dåraktigt projekt från början.
– Genom historien finns inga exempel på långvariga valutaunioner som inte har haft en förbundsstat i bakgrunden.
I grunden handlar återhämtningspaketet om en bredare fråga: om EU ska gå mot mer eller mindre integration.
– Allting i EU är inte dåligt. Men jag anser att unionen skulle fungera optimalt som endast en handelsunion. Finländarna har aldrig röstat för att gå med i en förbundsstat.
Hård brexit allt närmare
Nu pågår förhandlingarna mellan EU och Storbritannien om ett handelsavtal och övergångsperioden tar slut vid årsskiftet. Enligt EU:s förhandlare räcker tiden troligtvis inte till för att nå ett avtal, men Storbritannien valde att inte förlänga övergångsperioden.
– Det är möjligt att handeln kommer att ske enligt Världshandelsorganisationens regler efter årsskiftet, men det är också helt fungerande.
Huhtasaari lägger skulden för tröga förhandlingar på EU.
– Inom EU finns en rädsla för att Storbritannien ska vara framgångsrikt utanför unionen.
Inom EU har man lyft fram en oro för att Storbritannien ska försöka nå en konkurrensfördel genom att sänka till exempel arbetarskyddsvillkor eller miljökrav. Storbritannien har i sin tur vägrat gå med på att underställa sig EU-lagstiftning.
Är det till Finlands fördel att ge britterna tillgång till den inre marknaden men med lägre krav?
– Jag förstår inte varför EU inte kan erbjuda Storbritannien ett motsvarande avtal som EU gjorde med Japan eller Kanada. Båda sidorna måste kunna ge efter på sina krav, men EU:s tydliga hämndmentalitet kan jag inte godkänna.
För koltullar
Huhtasaari ser både goda och dåliga sidor med klimatpolitiken i EU. I onsdags publicerade kommissionen till exempel en vätestrategi.
– Jag förespråkar bland annat forskningssamarbete och ser väldigt positivt på ny teknologi som bygger till exempel på vätgas. Men det är den ideologiska klimatpolitiken som är problematisk. Jag ser till exempel ingen logik i att kärnkraft inte kan få klimatfinansiering.
Enligt henne måste man också hålla ett öga på vad grannarna håller på med.
– Till exempel Kina bryr sig inte alls och där växer utsläppen explosionsartat. Problemet är att industrin flyttar bort från Europa, så man borde se mer pragmatiskt på klimatpolitiken.
Huhtasaari ser positivt på bland annat klimatkrav på varor som importeras till EU:s inre marknad. Det har också varit tal om koltullar.
– Men jag tvivlar på att EU har mod nog att sätta sig upp mot Kina, säger Laura Huhtasaari.