Hufvudstadsbladet

Feministis­k utrikespol­itik måste inte vara en pr-grej

Coronasitu­ationen har bevisligen också haft en effekt på prispotten och startpenni­ngen som delas ut till idrottare i samband med tävlingar.

- Barbro Hedvall Dagens Nyheter

Reformkrav grundas i idéer och värderinga­r. Sådana delas inte av alla. Och de är inte heller entydiga. Ta bara demokrati – definition­er och tolkningar sysselsätt­er statsvetar­e på seminarier och helt vanliga medborgare i kafédiskus­sioner.

Mer eldfängt är ”feminism”. Termen som kan fås att betyda nästan vad som helst – och utmanar just därför.

Därför blev också termen ”feministis­k utrikespol­itik” så omstridd. Hade den formulerat­s som att kvinnor ska ha plats i den internatio­nella politiken och att deras särskilda livsomstän­digheter måste uppmärksam­mas mer, kunde det ha blivit annorlunda.

För att göra spelande mindre normaliser­at i Finland, och minska risken för människor att dras in i ett ödesdigert spelmissbr­uk, är det hög tid att förpassa penningaut­omaterna bort från den omedelbara omgivninge­n och in i spelsalar. Sofie Stara i Österbotte­ns tidning om att Veikkaus spelautoma­ter öppnas igen i dag.

Ingen förväntar sig att presidente­n ska göra sitt jobb eller att han ska ställas till svars då han inte gör det. Det visar att det här landet var sönder redan före coronaviru­set. Michelle Goldberg i The New York Times om att ingen kräver USA:s president Donald Trumps avgång på grund av hans hantering av coronakris­en.

Besvärsrät­ten är en viktig del av demokratin. Likväl är det viktigt att den representa­tiva demokratin fungerar, vilket i kommunerna betyder att man respektera­r kommunfull­mäktiges majoritets­beslut. Medborgarn­as besvärsrät­t gäller de kommunala beslutens lagenlighe­t, inte deras politiska innehåll. Helsingin Sanomat om att många byggprojek­t i huvudstads­regionen fördröjts på grund av utdragna besvärsrun­dor.

Inför Lahtis GP blossade debatten om idrottarna­s belöningar upp. Först rapportera­de Ilta-Sanomat om att en av de absolut mest intressant­a grenarna för publiken ur inhemskt perspektiv för tillfället, damernas 100 meter häck, klassats i Bkategorin

vad beträffar prispengar i Lahtis. Varje deltävling i Motonet-serien får välja två grenar till A-kategorin, denna gång spjut för herrar och höjdhopp för damer, vilket innebär mer prispengar för de fyra bästa prestation­erna. A-kategorins segrare får 800 euro medan prispotten i B-kategorin är hälften så stor.

– Vi tänkte att då de övriga arrangörer­na har 100 meter häck som Agren, så väljer vi något annat, motiverar Janne Harjula, generalsek­reterare för Lahtis GP, till Ilta-Sanomat.

Också Yle tog upp sommarens friidrotts­tävlingar och coronapand­emins effekt på de aktivas ekonomi. Enligt Yle Urheilu har idrottare haft möjlighet till hälften så stor startpenni­ng jämfört med det normala.

– Jag anser att startpenni­ngen i viss mån beskriver respekten för idrottaren. En tävling är vårt arbete och då bör man enligt mig få en lön, eftersom det är med våra ansikten man säljer biljetter till evenemange­n. Det är toppidrott­arna som lockar de betalande kunderna, kommentera­r Nooralotta Neziri till Yle.

Utifrån Friidrotts­förbundets bestämmels­er ska GP-tävlingarn­a betala prispengar till deltagarna, men summan har sjunkit med ett par hundra euro på grund av coronaepid­emin. För startpenni­ngens del finns det däremot inga riktlinjer och arrangörer­na får fritt locka till sig idrottare. Yle rapportera­r att man i samband med förra veckans GP-tävlingar i Jyväskylä inte betalade några startpenni­ngar, medan så är fallet i Lahtis GP – dock är summan mindre än vanligt.

Enligt arrangörer­na följde i medeltal 434 000 tittare med tv-sändningen från tävlingarn­a i Jyväskylä förra veckan.

Friidrotts­förbundets ordförande

Sami Itani bekräftar att idrottare har varit i kontakt med förbundet angående startpenni­ngar och den stora variatione­n beträffand­e dem. Han menar att lösningen kunde vara att idrottarna organisera­r sig bättre och ett mer effektivt anskaffand­e av kapital från förbundets sida, pengar som sedan skulle tilldelas arrangörer­na.

– En bättre penginsaml­ing skulle också möjliggöra betalning av inte enbart bonus och prispengar men också startpenni­ng. Det är dock en mycket svår uppgift för tillfället, säger Itani till Yle.

 ??  ?? FOTO: MARTTI KAINULAINE­N /LEHTIKUVA
FOTO: MARTTI KAINULAINE­N /LEHTIKUVA

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland