Bergvärme ovanligt i höghus
Bergvärme som energikälla är fortfarande ovanligt bland husbolag i Helsingfors, men intresset ökar av ekonomiska och ekologiska orsaker. Scoutstationen i Helsingfors ska snart byta ut sitt energisystem.
De flesta hus i Helsingfors värms med fjärrvärme, men stigande priser på fjärrvärme har fått många husbolag att fundera på att byta om till bergvärme. I konkurrensen har nu Helsingfors Energi börjat erbjuda hybridlösningar med både fjärroch bergvärme.
Scoutstationens hus i Tölö står inför ett omfattande projekt när fastigheten på Tölögatan renoveras. Huset ska värmas och kylas med bergvärme i stället för fjärrvärme.
– Det är en ekologisk och ekonomisk investering för oss. Huset renoverades för tolv år sedan, men nu tyckte vi att det var dags för en renovering av vårt energisystem, säger Panu Räsänen, ekonomichef på organisationen Finlands Scouter.
Scoutstationen finns i ett funkishus i fyra våningar som är byggt på 1930-talet. Enligt Räsänen räknar Finlands Scouter med en årlig besparing på drygt 15 000 euro i energikostnader efter renoveringen.
– Helsingfors ska göra sig av med stenkolen fram till 2029. Jag misstänker att det kommer att påverka priset på fjärrvärme. Fjärrvärmepriset har stigit hela tiden och jag tror inte att det blir billigare, säger Räsänen.
Företaget Lease Green står för renoveringen i Tölö. På gården borras 4 energibrunnar som blir 325 meter djupa.
– Vi har märkt att intresset för att byta från fjärrvärme till bergvärme i höghus ökar. Det är klart att bergvärmen aldrig helt ersätter fjärrvärmen, men det finns ställen där det fungerar bra. Det finns begränsningar och det måste finnas tillräckligt med tomtyta för att borra energibrunnar, säger försäljningschefen Jonni Ahonen på Lease Green.
Passar inte alla höghus
Ilkka Vähäaho är enhetschef för jordmån och berggrund på Helsingfors stadsmiljösektor. Han berättar att det finns 4 000 energibrunnar i Helsingfors.
– Främst är det fråga om villor. Men det finns ett växande intresse för förnybar energi och vi får förfrågningar om det är möjligt att byta, säger Vähäaho.
Enligt Vähäaho måste bo
stadsaktiebolag i flervåningshus uppfylla samma krav som villaägare för att få tillstånd att borra energibrunnar. I Helsingfors borras i snitt en brunn dagligen. Staden ställer sig positivt till att borra energibrunnar.
Både avståndet till granntomten och antalet brunnar som behövs för att täcka energibehovet måste alltid beaktas. Avståndet till granntomten måste vara minst 7,5 meter och det måste vara minst 15 meter mellan två brunnar.
– Det finns gott om underjordiska tunnlar i staden och man måste beakta att energibrunnen inte får vara närmare än 20 meter från tunneln, säger Vähäaho.
Helsingfors har som mål att främja användningen av förnybara energikällor.
– Hittills utgör bergvärme bara 1 procent av värmeproduktionen i staden och målet är att öka andelen till 15 procent till och med 2035. Det betyder att vi årligen borde borra lika många energibrunnar som vi gjort hittills. Vi försöker nu hitta lösningar på områden som helt går in för förnybara energikällor. En energibrunn på 300 meter har främst energi som lagrats av solens värme, säger Vähäaho.
Föregångare i Hertonäs
Bostadsaktiebolaget Lönegropen på Skidbacksvägen i Hertonäs bytte från fjärrvärme till bergvärme för två år sedan. På tomten borrades tolv energibrunnar som alla är 300 meter djupa. Husen är byggda 1956 och består av 55 bostäder och affärslokaler.
– Vi har kontinuerligt gjort renoveringar i husbolaget. Bergvärme utgör en del av våra renoveringar där vi satsar på förnybar energi. Vi tvingas hela tiden se över helheten för husbolagets kostnader. Vårt hus står på stadens tomt. Staden har höjt tomthyrorna och kommer att göra det också i framtiden, säger husbolagets ordförande Simo Kyllönen.
Hur lätt var det att övertyga aktieägarna om det förnuftiga i att byta från fjärrvärme till bergvärme? – Det vållade inga större bekymmer eftersom vi hade gjort en noggrann planering. Det finns inte så många sätt att spara i boendet. Vi har haft en diskussion i bolaget om det är möjligt att leva miljövänligare. Vi har ett tryck att höja vederlaget och då var det här en bra långsiktig investering.
Kyllönen har bjudits in till andra husbolag för att berätta om projektet i Hertonäs. Han poängterar att det fortfarande finns en del missuppfattningar om bergvärme.
– Visst har värmepumparna haft sina födslovåndor och jag förstår att frågan om bergvärme i höghus väcker många frågor eftersom det inte är speciellt vanligt i Finland. Ett husbolag som är självförsörjande i energi bortsett från elen är också ett ovanligt fenomen. Husbolaget har själv ansvaret över försörjningen och skötseln, säger Kyllönen.
Ansvarsfrågan är stor och därmed också oron för det tekniska. Kyllönen kan gott förstå att det kanske inte i varje husbolag finns mod och kunskap att fatta ett så här stort beslut.
Kyllönen poängterar också att elkonsumtionen ökar i och med värmepumparna i jämförelse med fjärrvärmen.
– Tidsplanen för att bli av med stenkolen i Helsingfors är mycket tajt och det kommer att ställa krav på Helen. Vi kan inte konkurrensutsätta fjärrvärmen, men vi kan däremot konkurrensutsätta elen, vilket vi redan gjort och gått över till vindel i husbolaget. Helen höjde priset på fjärrvärme med 20 procent hösten 2018. Det stärkte vår tro på att vi tagit ett bra beslut, säger Kyllönen.
I Botby gård övervägde man bergvärme
Gunnar Åström är ordförande för ett husbolag i Botby gård med 112 bostäder i hus som är byggda 1963. I husbolaget har man funderat på att byta från fjärrvärme till bergvärme. I nuläget har bolagets konsulter ansett att det är bäst att inte gå vidare med planerna.
Precis som i Hertonäs skulle det innebära en stor investering i Botby gård.
– Vår konsult räknade ut att ett sådant projekt skulle kosta ungefär 700 000 euro för oss.
Målet var att summan som husbolaget skulle lägga ut för återbetalningar och räntor av ett lån och tillläggskostnader för el skulle bli ungefär lika stor på årsnivå som kostnaderna för fjärrvärme.
– Utöver den ekonomiska aspekten anser vi det också viktigt att minska koldioxidutsläppen, säger Åström.
Bolaget hade beställt detaljerade uträkningar av energiexperter, vilket bidrog till att aktieägarna i det stora hela ställde sig positivt till projektet. Kritik riktades mot att den uppskattade återbetalningstiden skulle bli för lång om den blev 10 till 12 år. Dessutom fanns det många osäkerhetsfaktorer, som till exempel energiprisernas utveckling och det kommande värmeenergibehovet.
Helen har också varit i kontakt med Åströms husbolag och erbjudit en hybridmodell av berg- och fjärrvärme, så att fjärrvärmen skulle utgöra en del av uppvärmningen under årets kallaste månader.
– Vi sade i det här skedet nej till Helens erbjudande. Våra konsulter ansåg det inte vara en kostnadseffektiv lösning, säger Åström.
Också i Hertonäs utreddes en hybridlösning, men Helens inställning var njugg.
– Vi fick beskedet att de uppbär samma grundavgift för fjärrvärmen, drygt 10 000 euro, som tidigare. Avgiften skulle vi ha betalat oberoende om vi hade använt fjärrvärme eller inte. Nu har Helen ändrat sin inställning och marknadsför hybridkoncept för husbolag, men för vår del var det inte aktuellt, säger Simo Kyllönen.
Billigare fjärrvärme i vår
Helen, som ägs av Helsingfors stad, har ungefär 90 procent av husen som hör till fjärrvärmenätet i Helsingfors som kunder. Priset på fjärrvärme bestäms av en fast flödesavgift och en energiavgift som byts fyra gånger per år.
– Främst handlar det om kostnader för bränsle, elektricitet, energiskatter och utsläppsrättigheter när det gäller energiavgiften, säger produktchef Marko Kivimaa på Helen.
Flödesavgiften påverkas av produktionens och fjärrvärmenätets investeringsoch finansieringsutgifter och de kostnader som krävs för att upprätthålla nätet.
Priset på fjärrvärme har sjunkit kraftigt och prognosen är gynnsam, enligt Kivimaa. Men det finns faktorer som Helen inte kan påverka, som till exempel priset på bränsle. Kivimaa anser att det inte är en ekonomiskt hållbar lösning för husbolag att gå över från fjärrvärme till bergvärme.
– Det är smartare för husbolag att fundera på hur de ska bli energisnålare. Fjärrvärme är det absolut populäraste sättet att värma hus i Helsingfors. Vi tror att bergvärmen blir en utmanare, men att vi behåller ställningarna eftersom fjärrvärmen är det lättaste sättet att värma hus.
Helen gjorde en hybridlösning 2013 i Zachrisbackens skolcentrum i Östersundom där bergvärme, solvärme, en central för biovärme och lagring av värme nu utgör värmekällan.
– Hybridlösningar där fjärrvärme utnyttjas är rätt ovanliga i Helsingfors. Vi har en del projekt på gång där värmepumpar kombineras med fjärrvärme, säger Kivimaa.
niclas.lonnqvist@ksfmedia.fi
NICLAS LöNNQVIST