Varud­rö­na­ren blir in­nersta­dens nya skåp­bil

Stä­der­na be­hö­ver bör­ja stads­pla­ne­ra för proffsdrö­nar­na

Hufvudstadsbladet - - Front Page - JAN-ER­IK AN­DE­LIN jan-er­ik.an­de­lin@ksf­me­dia.fi

De kom­mer att star­ta och lan­da på de sto­ra köp­gal­le­ri­or­nas och central­lag­rens tak – va­rud­rö­nar­na som se­dan su­sar i väg till oss kun­der i eg­na flyg­kor­ri­do­rer över vå­ra stä­der.

Cy­klis­ter­na fick si­na eg­na eta­ble­ra­de, snab­ba le­der och ba­nor ge­nom vå­ra stor­stä­der. Näs­ta ut­ma­ning för 2020-ta­lets stads­pla­ne­ring blir tryg­ga kor­ri­do­rer i luf­ten för drö­na­re som dess­utom ska kun­na fly­ga tryggt bland van­li­ga flyg­plan, så­väl Cessnor som pas­sa­ge­rar­plan, tror Jo­nas Stjern­berg.

Han led­de ett par dag­lig­va­ru­ked­jor och är i dag pi­on­jär på den nya ge­ne­ra­tio­nen av nyt­todrö­na­re. Läs i dag vad det in­ne­bär att en drö­na­re av sä­ker­hets­skäl till ex­em­pel ska va­ra så ”fran­gi­bel” som möj­ligt.

Stä­der­na bor­de bör­ja pla­ne­ra drönarkor­ri­do­rer på låg höjd. Sto­ra och små au­to­ma­ti­se­ra­de, obe­man­na­de drö­na­re kom­mer snart att sur­ra i stads­bil­den. De förs­ta flyg­tax­i­na i värl­den vän­tas va­ra cer­ti­fi­e­ra­de om någ­ra år.

– Det blir kanske in­te 1 000 drö­na­re sam­ti­digt i en stad, men kanske 1 000 flyg­ning­ar per dag, sä­ger Jo­nas Stjern­berg vid fö­re­ta­get Ro­bots Ex­pert i Van­da.

Fö­re­ta­get har spe­ci­a­li­se­rat sig på al­la frå­gor om sä­ker­het, kom­mu­ni­ka­tion och tra­fik­styr­ning som be­hö­ver lö­sas först. Sam­ti­digt fly­ger sys­ter­fö­re­ta­get BV Dro­ne ock­så själv avan­ce­ra­de drö­narupp­drag.

Många bran­scher i värl­den vän­tar på de lång­vä­ga drö­nar­nas ge­nom­brott; mest lo­gistik- och vård­fö­re­tag som le­ve­re­rar mind­re för­sän­del­ser på ett el­ler två ki­lo.

Postor­derjät­ten Ama­zon el­ler ku­rir­bo­la­get DHL har högt­fly­gan­de – el­ler man bor­de kanske sä­ga lågt­fly­gan­de – pla­ner för drö­na­re. Sök­mo­to­ro­pe­ra­tö­ren Goog­les dot­ter­bo­lag Wing till­sam­mans med S-grup­pen i Fin­land le­ve­re­rar re­dan nu i ett test­pro­jekt i Nord­sjö i Helsing­fors lunch­pa­ket på upp till ett och ett halvt ki­lo.

Jo­nas Stjern­berg har ut­bil­dat sig bå­de i fy­sik och fö­re­tagsad­mi­nist­ra­tion och har en bak­grund i att ha täv­lat på in­ter­na­tio­nell ni

vå med ra­di­o­styrt mo­dell­flyg – och i att ha sut­tit i led­nings­grup­pen för af­färs­ked­jan som en gång drev Si­wa och Valin­ta­ta­lo.

Drö­nar­na kom­mer att fly­ga i kor­ri­do­rer från vå­ra stör­re köp­cent­rum, spår han. Sjuk­hus och la­bo­ra­to­ri­er kan bli and­ra knut­punk­ter. Frakt­ter­mi­na­ler kom­mer att ha start­ba­nor för tyng­re drö­na­re och det kom­mer att gå drö­nar­flyg mel­lan vå­ra van­li­ga flyg­plat­ser in­ne i lan­det.

”Tunga drö­na­re till Tal­linn och Umeå”

Frakt­drö­na­re som till en bör­jan kan ta ti­o­tals ki­lo last kom­mer att fly­ga åt­minsto­ne mel­lan Helsing­fors och Tal­linn el­ler Va­sa och Umeå, tror Jo­nas Stjern­berg.

– Det finns ett stort in­tres­se att kny­ta sam­man re­gi­o­ner med el­flyg och det kom­mer nu, bå­de be­man­nat och obe­man­nat, sä­ger han.

Hans fö­re­tag har re­dan tes­tat tyng­re drö­na­re vid oli­ka små­flyg­fält som Num­me­la, Ve­si­veh­maa el­ler Kum­linge. De är in­te läng­re små svir­ran­de mul­ti­kopt­rar, ut­an mind­re, föns­ter­lö­sa flyg­plan med ving­ar som star­tar och lan­dar au­to­ma­tiskt och har många tim­mars räck­vidd. Störst i Fin­land är just nu för­sva­rets Rang­er-spa­nings­drö­na­re som har flu­git se­dan bör­jan av 2000-ta­let; de star­tas med ka­ta­pult och väger när­ma­re 300 ki­lo.

Som­ma­ren 2019 lyc­ka­des Jo­nas Stjern­bergs team vi­sa att det tek­niskt går att fly­ga en 40 ki­los ving­drö­na­re från Est­land över Fins­ka vi­ken till Fin­land.

Flyg­ning­en från Mu­ras­te i Est­land till flyg­strip­pen i Tor­bac­ka i In­gå gick på 1 300 me­ters höjd och var värl­dens förs­ta in­ter­na­tio­nel­la flyg­ning i så kal­lat U-spa­ce. De­mon­stra­tio­nen kräv­de ett mas­sivt sam­ar­be­te mel­lan ci­vil flyg­led­ning, mi­li­tär, myn­dig­he­ter, mjuk­varu­till­ver­ka­re och te­le­kom­bo­lag.

Drö­na­ren ha­de en trans­pon­der och syn­tes för all flyg­led­ning och se­pa­re­ra­des tryggt från bå­de mo­dell­flyg, små­flyg­plan och kom­mer­si­ell flyg­tra­fik. Till och med på var­mansap­pen Flightra­dar24 som många av oss re­dan har i sin te­le­fon, kun­de man se drö­na­ren.

Fy­ra fa­ser tills him­len är öp­pen

Fram­ti­dens luft­rum kom­mer att upp­blan­das av bå­de be­man­na­de och obe­man­na­de flyg. Det är ett jät­te­likt sä­ker­hets­pro­jekt, i Eu­ro­pa sam­man­fat­tat i kon­cep­tet U-spa­ce.

I fy­ra fa­ser ska man gö­ra obe­man­na­de flyg­far­kos­ter till en trygg del av allt an­nat flyg. Det förs­ta ste­get för bå­de ama­tö­rer och proffs är att drö­na­ren re­gi­stre­ras och får en elektro­nisk ”re­gis­ter­plåt” som kan lä­sas av med en app, så att pi­lo­ten kan spå­ras. Ef­ter det föl­jer en upp­sjö av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion med färd­pla­ner, flyg­för­buds­zo­ner, kol­li­sions­var­ning­ar och oli­ka me­to­der för att ”se” och ”va­ra syn­lig för and­ra”.

– Ur­sprung­li­gen skul­le U-spa­ce täc­ka ”al­la luft­rum och al­la höj­der”. Nu tycks man me­ra ta­la om stads­mil­jö­er och om­rå­den kring flyg­plat­ser och in­te så myc­ket om lands­byg­den.

Myc­ket av ut­veck­ling­en av U-spa­ce och BVLOS-drö­na­re som kan fly­ga ut­om syn­håll (beyond vi­su­al li­ne of sight) byg­ger på in­ter­net, di­gi­ta­la moln och på nytt snabbt 5G.

– Drö­na­ren be­hö­ver in­te va­ra upp­kopp­lad till mol­net, men pi­lo­ten be­hö­ver va­ra det.

Stat­li­ga mo­no­pol på luft­rum och flyg­led­ning bryts ner. Fin­land har re­dan bo­la­gi­se­rat flyg­led­ning­en till ett eget bo­lag, ANS Fin­land. Run­tom i Eu­ro­pa vän­tas nya fö­re­tag, el­ler kom­mu­ner, ta hand om eg­na ”bubb­lor” som han­te­rar drönar­tra­fik, med färd­pla­ner, re­strik­tio­ner och flyg­för­buds­zo­ner.

En fö­re­gång­a­re i Eu­ro­pa är den bel­gis­ka stor­ham­nen An­twer­pen med sin in­ter­na drönar­tra­fik.

– Man pat­rul­le­rar ham­nen för ol­je­spill och ut­släpp, in­spek­te­rar far­ty­gen och tra­fi­ken till och från ham­nen. Och man be­hö­ver ock­så ha kon­troll över att här in­te smugglas någon­ting, sä­ger Jo­nas Stjern­berg.

Drö­na­ren ska kra­scha tryggt

Den främs­ta oron är att drö­na­re och flyg­plan med hund­ra­tals pas­sa­ge­ra­re om­bord ska kol­li­de­ra, vil­ket kan va­ra ka­ta­stro­falt. Men en lågt fly­gan­de drö­na­re ska in­te hel­ler va­ra till fa­ra för män­ni­skor och an­nan egen­dom på mar­ken.

I stads­mil­jö­er be­hö­ver det fin­nas nöd­land­nings­plat­ser för drö­nar­na, till ex­em­pel på hus­tak. Det be­hövs ock­så sy­stem för att und­vi­ka att fly­ga över män­ni­sko­mas­sor, som till ex­em­pel vid ett ma­ra­ton i en stad, el­ler över ett da­gis lek­plats.

Drö­na­ren be­hö­ver ock­så au­to­ma­ti­se­rat kun­na by­ta rutt. Me­dan be­man­nad, tung flyg­tra­fik fly­ger från vi­da stor­flyg­plat­ser med jämn vind, ska ci­tyd­rö­na­ren ock­så han­te­ra då­ligt vä­der och till ex­em­pel svår­be­räk­ne­lig tur­bu­lens in­ne bland en stor­stads hög­hus.

En drö­na­re be­hö­ver ock­så va­ra fran­gib­le.

– Ett flyg­plan be­hö­ver byg­gas så sta­bilt som möj­ligt för män­ni­skor­na om­bord. För drö­na­re gäl­ler det om­vän­da. Vid en krasch ska den bry­tas sön­der kon­trol­le­rat och or­sa­ka så li­ten ska­da som möj­ligt – li­te ka­ri­ke­rat ska man tryggt kun­na få sin fri­tids­drö­na­re i pan­nan, sä­ger Jo­nas Stjern­berg.

På över 50 me­ters höjd ska drö­nar­na va­ra re­la­tivt tys­ta. Men det nya drö­nar­sur­ret och -flim­ret kom­mer att ge en ny de­batt – kanske som föl­jan­de sam­hälls­frå­ga ef­ter vind­kraf­tens hum, bul­ler och flim­mer.

Sänkt tak för din stug­drö­na­re

El­driv­na drö­na­re har vi­sat sig va­ra kli­mats­mar­ta­re för små­trans­por­ter än last­bi­lar och bud­bi­lar. I Fin­land har två stä­der, Tam­mer­fors och Uleå­borg, re­dan skri­vit på ett EU-do­ku­ment om att pla­ne­ra för ”håll­bar, ur­ban flyg­mo­bi­li­tet”.

Fol­ket är där­e­mot än­nu klu­vet. Men, sä­ger Jo­nas Stjern­berg, i Nor­ge har man frå­gat hur många som i dag skul­le sti­ga om­bord på en obe­man­nad drönar­taxi – 17 pro­cent av de till­frå­ga­de sa­de ja.

Drö­na­ren är re­dan en själv­klar del av verk­tygs­lå­dan i många bran­scher. Man in­spek­te­rar byg­gen och te­le­mas­ter, kar­te­rar skog, in­spek­te­rar jord­bruks­ä­gor och fas­tig­he­ter.

– Po­li­sen i Fin­land är med god mar­gi­nal lan­dets störs­ta an­vän­da­re och har gjort ett väl­digt gott jobb. De är fak­tiskt världs­et­ta. Men vi har än­nu in­te drö­na­re som fly­ger i väg ur lå­dor på ta­ken till vå­ra po­lis- och rädd­nings­sta­tio­ner, sä­ger Jo­nas Stjern­berg.

Ock­så hans eget fö­re­tag tar stän­digt kon­kre­ta upp­drag för att va­ra på pul­sen och kun­na spe­let.

– Vi har kört tunga drö­na­re för att räk­na sä­lar, grans­kat vat­ten­kva­li­tet el­ler flu­git fram in­ne i skog med mind­re drö­na­re på 16 me­ters höjd i Fin­land och Est­land och kart­lagt in­va­si­va växtar­ter med hjälp av ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens.

Me­dan sam­häl­let bör­jar rö­ja luft­rum för pro­fes­sio­nel­la drö­na­re, mins­kar ut­rym­met för vå­ra li­cens­fria hem­madrö­na­re. Den som i da­gar­na veck­lar ut den för att se stu­gan med fisk­må­sens öga får räk­na med att det är sista som­ma­ren topp­höj­den är 150 me­ter. Från års­skif­tet sän­ker EU ta­ket till 120 me­ter.

Vi kom­mer att få frakt­drö­na­re mel­lan Helsing­fors och Tal­linn, el­ler Va­sa och Umeå.

I Nor­ge frå­ga­de man hur många som i dag skul­le sti­ga om­bord på en obe­man­nad drönar­taxi. 17 pro­cent sva­ra­de ja.

Jo­nas Stjern­berg

Ro­bots Ex­pert

Fo­to: ca­ta Por­tiN

Jo­nas Stjern­berg är vi­sio­när och ex­pert på drö­na­re.

Flyg­plan byggs så sta­bi­la som möj­ligt för dem som är om­bord. Drö­na­re byggs om­vänt för att kun­na kra­scha så at­t­de or­sa­kar så li­ten ska­da som möj­ligt, sä­ger Jo­nas Stjern­berg.

FO­TO: CA­TA POR­TIN

Gra­fik Mi­kael Bo­bac­ka Text Jan-Er­ik An­de­lin

FO­TO: PRESS­BILD RO­BOTS EX­PERT

Som­ma­ren 2019 flög Jo­nas Stjern­bergs team den förs­ta in­ter­na­tio­nel­la drö­nar­flyg­ning­en i kon­trol­le­rat luft­rum mel­lan två län­der. Bild från drö­na­ren på in­flyg­ning från Est­land till In­gå.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.