57 500
nya studerande har godkänts till utbildningslinjer vid universitet och högskolor. antalet sökande var rekordhögt och årets studenter har klarat sig bra, coronaepidemin till trots. att antalet sökande ökat kan ha med den exceptionella våren att göra, men också med ändringarna i antagningsförfarandet.
Antalet sökande till universitet och högskolor var rekordhögt i år, och sammanlagt har 57 500 nya studerande godkänts till utbildningarna under vinterns och vårens gemensamma ansökningar. – Det var ”all time high” för oss, både vad gäller ansökningar och enskilda sökande, säger prorektor Mikael Lindfelt vid Åbo Akademi.
Det var inte bara coronaviruset som var exceptionellt under vårens antagningar till universitet och högskolor. Också antagningssystemet har lagts om. Enligt Undervisningsoch kulturministeriets anvisningar ska universiteten från och med i år ta in över hälften av de studerande enbart utifrån betyg, och inte urvalsprov som tidigare.
Att antagningsreformen sammanföll med epidemin var kanske ändå ett tursamt sammanträffande, eftersom det varit en utmaning att ordna vårens urvalsprov.
– Coronaviruset har satt många käppar i hjulen och det har varit en jobbig process att lägga om proven med tanke på att tryggheten och hälsoaspekter varit mer grundläggande än någonsin. Det har ställt särskilda krav på proven men också på att garantera att alla sökande blir rättvist behandlade, säger Mikael Lindfelt, prorektor vid Åbo Akademi.
Vid Åbo Akademi har de olika studieinriktningarna tagit in mellan 51 och 70 procent av de nya studerande enbart utifrån betyg i år.
– Då coronavåren kom utgick vi från vad vi vet, det vill säga att framgång i gymnasiet ger goda förutsättningar för universitetsstudier. Med tanke på det här och på säkerhetsaspekterna beslutade vi att höja andelen intagna enbart utifrån betyg mer än planerat vid en del av studieinriktningarna. Nackdelen är förstås att det finns många bra sökande som kanske inte lyckats så bra med gymnasiebetyget och i stället satsat på urvalsprovet som drabbas, säger Lindfelt.
Förmodligen gynnas de som precis utexaminerats från gymnasiet, tror han.
– Hur det sedan syns i studieframgången återstår att se – blir det en annorlunda grupp, eller blir det just ingen skillnad.
Fler platser för svenska småbarnspedagoger
I vårens gemensamma ansökan till högskolorna deltog 151 700 sökande, och räknar man med den första gemensamma ansökan i början av året som omfattar utbildningar på främmande språk och utbildningar vid Konstuniversitetet var antalet sökande totalt 167 000 i år. Det är över 15 000 fler än i fjol.
Men också antalet antagna är fler än i fjol – ungefär 9 000 fler i de gemensamma antagningarna. Av de här är 4 200 tilläggsplatser som beviljades i våras på grund av coronaepidemin.
– Av våra drygt 900 nybörjarplatser i kandidatprogrammen är 107 tilläggsplatser som är nya för den här våren. Det är en ganska stor andel, och vårt bidrag till att klara den samhällsförändring som epidemin innebär, säger Lindfelt.
Vid Helsingfors universitet är antalet nya platser 428, som fördelats med tonvikt på matematisk-naturvetenskapliga ämnen och pedagogik. Också de svenskspråkiga studieinriktningarna har fått tilläggsplatser. Till exempel den svenskspråkiga utbildningslinjen för lärare i småbarnspedagogik fick tio nya platser och vuxen- och allmän pedagogik tre nya platser, för att underlätta den akuta bristen på småbarnspedagoger i Helsingfors och övriga Nyland.
– Också till de svenskspråkiga utbildningarna har antalet sökande varit större i år, med ytterligare söktryck på populära inriktningar som juridik och medicin. En annan trend som syns också på den svenska sidan är att antalet sökande som redan har en studieplats eller examen ökar, och det kan säkert ha något med samhällsläget att göra, säger AnnaChristina Martin, chef för svenska ärenden vid Helsingfors universitet.
Att antalet sökande ökat kan ha med den exceptionella våren att göra, men också med ändringarna i antagningsförfarandet.
– Då den andel som antas utifrån betyg ökar kan det locka fler att delta, eftersom det är lättare att söka då, säger Sini Saarenheimo, chef för ansökningsservicen vid Helsingfors universitet.
Fler nybakade studenter fick plats
Hur betygsantagningen påverkar vilka som antas är tills vidare för tidigt att säga något säkert om. Men det nya systemet har väckt livlig debatt bland annat för att den som läser lång matematik i gymnasiet har en fördel i betygsantagningen, också till studieinriktningar som ligger utanför det matematisk-naturvetenskapliga området.
– Effekten av den här förändringen är absolut av intresse och kommer att utredas. Det är helt klart att matematiken får en större betydelse än i det tidigare systemet, men hur mycket måste vi undersöka, säger Saarenheimo.
Även om vårens studentskrivningar var en utmaning under det begynnande coronautbrottet ser vårens studenter ut att ha klarat sig bra. Av dem deltog 85 procent i den gemensamma ansökan och 44 procent av dem godkändes som studerande. Motsvarande andelar i fjol var 84 procent och 37 procent.
– Det här verkar vara en förändring i rätt riktning. En större del av de nya studenterna har fått en studieplats, och största delen av dem utifrån betyg. Med tanke på att ett mål är att försnabba övergången till studier är det en bra sak. Samtidigt ser det ut som om inte heller de som redan har en annan studieplats eller examen skulle ha blivit utan plats, säger Merja Väistö, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen.