Farligt peka coronafinger

Vi ska akta oss för att peka coronafinger mot varandra.

Århusprofessorn Michael Bang Petersen är bekymrad. Han forskar i politisk psykologi och leder ett projekt som i realtid samlar in data om danskarnas beteende under coronakrisen. Det jämförs med motsvarande uppgifter i ett knippe andra länder. Sverige är med, men inte Finland.

Studien är ändå intressant för oss. Det som både överraskar och bekymrar Michael Bang Petersen är nämligen vad som händer med den omtalade samhällstilliten i en kris som pandemin. Tilliten, både till varandra och till myndigheter och institutioner, klassas ofta som en av framgångsfaktorerna i våra nordiska välfärdssamhällen. Globalt sett ligger de nordiska länderna alltid i topp när tilliten mäts.

Men nu ser de danska forskarna oroande tendenser som kan få konsekvenser på sikt. Till nyhetsmediet Berlingske säger Michael Bang Petersen att en misstänksamhet mot andra människor har smugit sig in i vårt beteende.

”Vi pekar coronafinger mot varandra”, säger han.

Danskarna menar att de själva minsann har vidtagit mått och steg för att följa coronarestriktionerna – till skillnad från ”andra” som inte bryr sig.

Det är intressant, menar forskarna, för inget i materialet tyder på att det faktiskt är så. De allra flesta har följt myndigheternas uppmaningar och ändrat sitt sätt att leva.

Det är alltså en misstro som handlar mer om den osäkerhet vi själva befinner oss i än om kalla fakta.

Forskarna talar om ett psykologiskt behov i krissituationer att försäkra oss om att alla förstått de nya normer som styr flocken. Budskapet är klart: Om ni inte uppför er, så fördömer vi er.

Förr skedde det med hjälp av sagor och fabler vars syfte var att injaga skräck i den som eventuellt funderade på att avvika från det gängse – i dag är det sociala medier som övertagit den rollen.

”Vi vet att moraliserande alltid spelar en stor roll när förändringar ska till. Vi slår varandra i huvudet med moralen för att få alla att rätta sig i ledet”, säger Bang Petersen till Berlingske.

Det märkliga är att danskarna samtidigt inte alls pekar coronafinger mot regeringen, smittskyddsmyndigheterna, WHO eller medierna. Av alla de jämförda länderna är det danskarna som har störst tillit till sina myndigheter medan till exempel svenskarna har lägre förtroende för sina ledare.

Hur är det då hos oss? Ganska likt Danmark, kan man säga, åtminstone utifrån en webbenkät som Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi har gjort. Drygt 2000 finländare har svarat på frågor om coronaviruset och hur de anser att Finland skött sig. Också den studien visar, i likhet med den danska, att finländarna har stor tillit till regeringen och de åtgärder som vidtagits. Också myndigheter som Institutet för hälsa och välfärd (THL) får klart godkänt av en majoritet av finländarna.

Åboforskarna har inte specifikt ställt frågan om vårt förtroende för varandra så ifall avgränsningen av Nyland ledde till att vi pekade coronafinger mot varandra så förblir det spekulationer. Historierna om misstänksamhet mot nylänningar på besök i resten av landet finns det däremot gott om. Liksom historier om misstänksamhet mot andra folkgrupper, till exempel somalierna i huvudstadsregionen.

Vi är också misstänksamma mot svenskarna. Den finländska studien visar att finländaren i gemen inte vill öppna gränsen mot Sverige för tidigt.

Är det alltså så att vi pekar coronafinger mot Sverige?

Forskarna varnar för vad det kan leda till om vi odlar en nationalistisk retorik samtidigt som vi stänger gränser. Vi behöver snarare mer koordinering och samarbete än mindre, på alla nivåer, menar de. Det gäller regionalt och mellan folkgrupper såväl som nordiskt, europeiskt och internationellt.

Evolutionen har förvisso lärt oss att smitta betyder fara – men det är själva smittan vi ska isolera, inte människan.

Människor har sjukdomar, men är inte sjukdomen.