Kvinnoseglats ordnas som motreaktion
Det råder brist på kvinnliga skeppare i finlandssvenska scoutkårer, därför ordnar Finlands Svenska Scouter en kvinnoseglats. Målet är att hela besättningen på segelbåten ska bestå av kvinnor. Seglatsen är en motreaktion till skeva könsförhållanden bland s
En överväldigande majoritet av skepparna inom Finlands svenska scouter är män. För att könsfördelningen ska bli jämnare ordnas föreningens andra kvinnoseglats i slutet av juli. Ellen Sahlström är scout och har seglat sedan hon var nio och tror att skevheten beror på att det inte finns kvinnliga förebilder bland skepparna.
I slutet av juli ordnar FiSSc, Finlands Svenska Scouter, sin andra Yes we can-seglats. Seglatsen är unik bland FiSSc:s seglatser eftersom besättningen endast består av kvinnliga scouter. Seglatsen ska uppmuntra och utbilda seglande kvinnor till att vara skeppare.
Mellan 2015 och 2019 var 96 procent av skolningsseglatsernas skeppare män, som jämförelse är könsfördelningen på FiSSc i helhet nästan helt jämn.
Förra året bestod båtens besättning helt av kvinnor, i år leds besättningen av en manlig skeppare då ingen kvinnlig skeppare kunde hittas i tid. Planen var att hålla seglatsen i juni, detta förändrades dock i och med coronaepidemin som tvingade FiSSc att ändra datum till slutet av juli.
Yes we can-seglatsen ordnas på båten S/Y Navigator, som fungerar som FiSSc:s skolningsfartyg. Båten ägs av föreningen Navigator.
För att kunna fungera som skeppare måste man ha Finlands Scouters båtförarcertifikat för öppen sjö, även kallat högsjöcertifikat, samt en stor mängd timmar på havet. Problemet är att det inte finns många kvinnliga skeppare som uppfyller alla krav eller har tillräckligt med erfarenhet för att fungera som skeppare på stora båtar i likhet med Navigator.
Uppväxt som seglande scout
Ellen Sahlström var en av dem som seglade i förra årets Yes we can-seglats. Sahlström har seglat ända sedan hon var nio, det var också kring den tiden hon började i scouterna. Ända sedan dess har hon varit aktiv inom både segling och scoutliv. Hon tävlade länge inom kappsegling men fick ta en paus när hon började studera nationalekonomi. Seglar gör hon ännu, både med vänner och med familj. Därtill lär hon barn segla på Båtklubben Brändö Seglare i Helsingfors.
– Kappsegling är som fotboll, men en annan sport. Familjesegling är lite som en husbil som drivs med vinden, säger Sahlström. Hon skrattar och tillägger att hon menar att kappsegling, speciellt jollesegling, är som vilken annan sport som helst.
Från fjolårets seglats har Sahlström
endast positiva minnen. Eftersom hon själv seglat så länge, ofta också på seglatser där endast kvinnor varit med, ser hon inte Yes we can-seglatsen som något konstigt.
– Mitt intryck var att det var jättekul att vara med på en seglats där alla kunde segla och visste vad de höll på med. Det kan vara att folk reagerar när en båt med bara unga kvinnor ombord glider in, säger Sahlström.
Hon rekommenderar ändå seglatsen till andra kvinnliga scouter som är intresserade.
– Det är fint att man kan testa på saker utan att känna att man måste bevisa något, säger Sahlström och tillägger att känslan av att man måste bevisa att man kan är ett problem inom många mansdominerade områden.
Scouter rättar till gamla problem
Sahlström säger att hon inte tror att den skeva könsfördelningen beror på att det finns någon sexistisk kultur bland sjöscouter, utan att det helt enkelt tar en stund förrän det jämnar ut sig. Finlands Svenska Scouter arbetar för att göra seglingen mera jämställd, något som Ellen tycker kan vara ett problem inom seglingen som helhet.
– Förra veckan var det en kompis som sade till mig att ”Förr var det pojkarna som seglade för att de är pojkar, nu är det pojkarna som seglar för att de kan”, problemet är att det inte finns kvinnliga förebilder inom seglingen, säger Sahlström.
Efter förra årets premiärseglats var dock inte alla scouter lika nöjda.
Inom FiSSc fanns det röster som ansåg seglatsen vara problematisk, då den endast ordnades för kvinnor.
– Jag tror inte att det fanns något motstånd mot att kvinnor ska bli skeppare, det handlade mera om att ställa frågan varför det behövs kvotering, säger Sahlström.
En jämställdhetsplan infördes i FiSSc år 2018, i den står det bland annat att FiSSc ”identifierar särskilt utsatta grupper och möjliggör deras deltagande i verksamheten genom att erbjuda dem behövligt stöd”. En liknande plan godkändes på nationell nivå år 2019.
Ifall könsfördelningen bland skepparna skulle jämna ut sig tycker Sahlström att man borde fundera på ifall det faktiskt behövs seglatser av denna sort.
– Könsindelning är ändå ett kasst sätt att dela in människor, säger Sahlström.
Ändrad rutt
Cirka tio seglatser ordnas av FiSSc varje år. Som de flesta evenemang i Finland har även seglatserna påverkats av coronaepidemin och de restriktioner som införts på grund av den. Yes we can-seglatsens rutt var ursprungligen planerad från Helsingfors till Hangö, nu startar och slutar den i Helsingfors. Ändringen har gjorts så att det ska vara lättare att avbryta vid behov.