I dag är de eti­o­pis­ka ju­dar­na av and­ra­klass

I som­mar har is­ra­e­ler av al­la hud­fär­ger pro­te­ste­rat mot mor­det på Ge­or­ge Floyd i USA. Men Is­ra­els egen svar­ta mi­no­ri­tet, de eti­o­pis­ka ju­dar­na, har fått käm­pa rätt en­sam­ma mot po­lis­våld och ra­sism.

Hufvudstadsbladet - - Opinion & debatt - Skri­ben­ten har röt­ter­na i Ös­ter­bot­ten och bor i Is­ra­el

I dag kän­ner de sig som andra klas­sens med­bor­ga­re trots att sta­ten sat­sa­de så mycket på att ta dem till Is­ra­el.

På kor­ni­ga gam­la fil­mer syns tröt­ta men lyck­li­ga eti­o­pis­ka an­sik­ten och ge­stal­ter som sjun­ker ner på knä och kys­ser as­fal­ten på land­nings­ba­nan. Li­ka tröt­ta och gla­da is­ra­e­lis­ka an­sik­ten hjäl­per ner dem från flyg­pla­nen och tar de sva­gas­te un­der ar­mar­na.

På 1980- och 1990-ta­len häm­ta­de den is­ra­e­lis­ka ar­mén och sä­ker­hets­tjäns­ten Mos­sad ti­o­tu­sen­tals eti­o­pis­ka ju­dar från in­bör­des­krig och hung­ers­nöd till Is­ra­el där de som ju­dar ome­del­bart fick is­ra­e­liskt med­bor­gar­skap.

Den förs­ta spek­ta­ku­lä­ra rädd­nings­o­pe­ra­tio­nen kal­la­des Ope­ra­tion Brot­hers och in­spi­re­ra­de Net­flix­fil­men The Red Sea Diving Re­sort från 2019. Mos­sad smugg­la­de ut tu­sen­tals eti­o­pis­ka ju­dar från flyk­ting­läg­ren i Su­dan och vi­da­re med båt till Is­ra­el. Den is­ra­e­lis­ka sä­ker­hets­tjäns­ten spe­la­de i fle­ra år eu­ro­pe­is­ka tu­rist­fö­re­ta­ga­re och drev ett dy­kar­ho­tell på Rö­da­havs­kus­ten med ove­tan­de lo­kal per­so­nal och in­ter­na­tio­nel­la tu­ris­ter som täck­man­tel.

Se­dan kom Ope­ra­tion Mo­ses, en luft­bro som mel­lan no­vem­ber 1984 och ja­nu­a­ri 1985 flög ut fle­ra tu­sen eti­o­pis­ka ju­dar från Su­dan.

Un­der Ope­ra­tion Solo­mon, i maj 1991, eva­ku­e­ra­de 34 flyg­plan på 36 tim­mar 14 000 eti­o­pis­ka ju­dar från Ad­dis Abe­ba till Is­ra­el. Ett av planen kom in i Gu­in­ness re­kord­bok med det störs­ta an­ta­let per­so­ner på sam­ma flyg­plan – 1 088 per­so­ner i en Bo­e­ing 747, varav två föd­des på flyg­pla­net där al­la sä­ten ploc­kats ut för att rym­ma så många som möj­ligt.

Det ur­gam­la ju­dis­ka sam­häl­let i Eti­o­pi­en ha­de änt­li­gen fått kom­ma till sitt för­lo­va­de land. Men allt det här tycks många is­ra­e­ler ha glömt tret­tio år se­na­re. De runt 150 000 is­ra­e­ler­na med eti­o­pis­ka röt­ter kän­ner sig of­ta som andra klas­sens med­bor­ga­re trots att sta­ten sat­sa­de så mycket på att ta dem till Is­ra­el.

Ef­ter vå­gor­na av ju­dis­ka in­vand­ra­re från nord­af­ri­kans­ka och ara­bis­ka län­der är det nu eti­o­pi­er­na som ham­nat på ett av de lägs­ta trapp­ste­gen i sam­häl­let, till­sam­mans med ara­ber­na. Det be­ty­der läg­re in­koms­ter, säm­re ut­bild­ning, stör­re arbetslösh­et, ra­sism och rentav seg­re­ge­ring. En av de förs­ta ny­he­ter­na jag fick ögo­nen på när jag flyt­tat till Is­ra­el var en eti­o­pisk mam­mas be­rät­tel­se om hur hen­nes dot­ter förs­ta da­gen på för­sko­lan förts till en se­pa­rat av­del­ning med ba­ra eti­o­pis­ka barn. Det da­gi­set fick stänga.

Men det värs­ta pro­ble­met är po­lis­vål­det.

År 2015 ut­bröt sto­ra pro­tes­ter ef­ter att en uni­for­me­rad sol­dat med eti­o­pis­ka röt­ter miss­hand­lats av po­li­sen.

I början av 2019 sköts 24-åri­ga, psy­kiskt sju­ka Ye­hu­da Bi­ad­ga till döds av en po­lis ef­ter att ha ho­tat sin fa­milj och po­li­sen med en kniv.

I ju­li i fjol sköt en po­lis 18-åri­ga Solo­mon Te­kah till döds. Ti­o­tu­sen­tals eti­o­pis­ka is­ra­e­ler gick på nytt ut på ga­tor­na i mas­si­va pro­tes­ter, men i stäl­let för sym­pa­ti och stöd fick de hö­ra att de var hu­li­ga­ner för att de bloc­ke­ra­de tra­fi­ken i fle­ra da­gar.

I som­mar har is­ra­e­lis­ka kän­di­sar som skå­de­spe­la­ren Gal Ga­dot och mo­del­len Bar Re­fae­li stöt­tat den ame­ri­kans­ka Black Li­ves Mat­ter-rö­rel­sen på so­ci­a­la me­di­er, och van­li­ga is­ra­e­ler har ord­nat sym­pa­ti­pro­tes­ter. Men för många eti­o­pis­ka is­ra­e­ler fram­står det he­la som sken­he­ligt. De frå­gar sig var stö­det fanns för ett år se­dan när de för­sök­te bli hör­da och sed­da.

Integ­ra­tions­mi­nis­ter Pni­na Ta­ma­no-Sha­ta sä­ger att det är dags att vak­na upp och stop­pa ra­sis­men in­om po­liskå­ren. Hon är op­ti­mist och själv ett le­van­de ex­em­pel på att det lö­nar sig.

Pni­na Ta­ma­no-Sha­ta var ett av de barn som flögs till Is­ra­el un­der Ope­ra­tion Mo­ses år 1984. Då var hon tre år gam­mal. I år ut­nämn­des hon till Is­ra­els förs­ta eti­o­pisk­föd­da mi­nis­ter. Per­so­nen som ut­såg hen­ne var vice pre­miär­mi­nis­ter Ben­ny Gantz – en av dem som ge­nom­för­de ope­ra­tio­nen som tog hen­ne till Is­ra­el.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.