Coronapandemin väcker djupa känslor hos vårdstuderande
De som sökte studieplats inom vårdutbildningarna i våras gjorde det kort efter att det nya coronaviruset klassats som pandemi. Sedan dess har de smittade blivit fler – också bland vårdarna. En del vårdstuderande funderar nu på att lämna branschen, men för
Inom några månader inleder Ella Kukkonen från Esbo sina sjuksköterskestudier vid yrkeshögskolan Arcada. Yrket har alltid tilltalat henne för att sjukskötarna arbetar människonära och hjälper människor rent konkret. Det gör arbetet meningsfullt för henne. Esbobon Jenny Skogström inleder sina studier tillsammans med Kukkonen i höst.
Utöver att yrket är människonära gillar hon att det är mångsidigt och att det ger en bra praktisk grund för framtiden.
Under våren har både Kukkonen och Skogström följt vårdpersonalens situation.
– Det jag mest har tänkt på är hur svårt det måste vara när situationen är så osäker och ingen vet hur länge den kommer att pågå, säger Skogström.
– Det har varit mycket tal om vårdpersonalen under våren. Jag tror och hoppas att det bidrar till att uppskattningen för arbetet ökar, säger Kukkonen.
Kukkonen är glad över att en diskussion om till exempel sjukskötarnas löner och långa arbetsskift har förts så öppet. Globalt har olika konkreta sätt att visa uppskattning uppstått. I flera länder har medborgare på överenskommet klockslag applåderat i sina fönster och på sina balkonger för att hedra vårdpersonalens viktiga arbete. I Finland samlade ett medborgarinitiativ om att höja vårdpersonalens löner över 50 000 underskrifter. Enligt lagen måste frågan nu tas till behandling i riksdagen.
– Pandemin har verkligen fått mig att inse ett hur viktigt jobb sjukskötare gör. Det gör mig allt mera motiverad och ivrig att börja studera. Jag bara hoppas att andra också inser ett hur viktigt jobb det är fråga om, säger Kukkonen.
Men för förändring krävs konkreta åtgärder. Ordförande för Finlands sjukskötarförbund Nina Hahtela är rädd för att medborgarinitiativet inte kommer att leda till konkreta förändringar.
Sjukskötarförbundet har samlat in svar på frågeformulär om vårdpersonalens hälsa och välbefinnande från och med april. Under några månader samlades ungefär 1 300 svar. Två olika frågeformulär gjordes, ett för vårdpersonalen och ett för studerande inom branschen.
– Det var hemskt att läsa vissa av svaren. De som arbetar inom sjukoch hälsovården har verkligen känt sig övergivna. Det som också är oroväckande är att många studerande känner sig oroade över sitt framtida yrke och har funderat på att byta, säger Hahtela.
Osäkerhet bland blivande vårdare
Av de sammanlagt 437 studerande som svarade på enkäten under juni studerar 82 procent för att bli sjukskötare och resten för att bli hälsovårdare, barnmorska eller förstavårdare. Svaren återspeglar blandade känslor om hur pandemin påverkar deras upplevelser av och förväntningar på branschen. Många svar innehåller funderingar kring yrkesbyte på grund av rädslor och frustration. Frustrationen kring vårdarnas låga löner och bristen på tillägg för farligt arbete under våren är påtaglig.
Så här låter det: ”Pandemin har verkligen visat vilka krav som ställs på vårdpersonalen. Folk talar om kraft, mod och respekt, men det ger ingen ekonomisk kompensation, lyder ett av svaren på frågeformuläret.”
”Jag kommer att jobba i en bransch var min egen hälsa hotas. Uppskattningen och lönen är inte tillräcklig i jämförelse med de krav som ställs på oss. Jag har börjat fundera på att byta yrke”, lyder ett annat.
Hahtela påpekar att det verkligen är bekymmersamt ifall intresset för vårdstudierna minskar eftersom det redan råder brist på sjukskötare.
Praktik under pandemin
Sjukskötarutbildningen innefattar praktik och också under coronavåren har många studerande deltagit i arbetslivet. Sjukskötarförbundets enkät inkluderar frågor om praktikanternas upplevelser. De flesta beskriver våren som ögonöppnande och lärorik.
”Det var på något sätt fint att uppleva den här situationen. Det kändes
att jag lärde mig mycket nytt och upplevde sådant jag kanske aldrig kommer att uppleva igen”, svarar en sjukskötarstuderande på formuläret.
Amnesty larmar
Enligt människorättsorganisationen Amnesty har coronaviruset redan tagit livet av upp till 3 000 personer inom hälso- och sjukvården i världen. Organisationen ser bristande tillgång till skyddsutrustning som det allvarligaste problemet. På Finlands sjukskötarförbund känner man igen tongångarna. Kommentarerna från vårdpersonalen visar oro för otillräcklig utrustning. Vårdarna är också trötta på att känna minimal uppskattning för sin arbetsinsats och den rädsla de uttrycker för den egna och familjens hälsa tyder på en förtvivlad sinnestämning bland många. I kommentarer till förbundet konkretiserades det hur bristfällig skyddsutrustningen på sina håll verkligen varit under våren. Bland annat har en del av vårdpersonalen uppmanats att ta med regnjackor till jobbet i brist på skyddsdräkter. Helsingfors universitetssjukhus (HUS) vice chefsöverläkare Jari Petäjä uppger med den information han har till hands att ingen i vårdpersonalen har dött på grund av coronaviruset.
– Utav de 27 000 personer som arbetar inom HUS sjuk- och hälsovård, har coronaviruset påverkat ungefär 1 000 på något sätt. De har blivit snabbutbildade under pandemin och antingen fått tillfälligt nya arbetsuppgifter eller fått arbeta på ny arbetsplats på grund av de logistiska förändringar som vården under coronatiden fört med sig, säger Petäjä.