Protester kan bli tillåtna i OS i Tokyo
Allt fler OS-idrottare vill ta bort IOK:s förbudsregel mot politiska, religiösa och rasistiska protester. En förändring kan komma före OS i Tokyo nästa år.
– Jag tycker personligen att man kanske ska skilja på en politisk protest och någonting som är för mänskliga rättigheter, säger IOKmedlemmen Stefan Holm.
Senast i raden av idrottare som tycker att fredliga protestaktioner ska tillåtas under OS är den tvåfaldige OS-vinnaren i tresteg, amerikanen Christian Taylor.
– Det är vår mänskliga rättighet och vi borde ha rätt till fredliga protester, säger han till The Times.
– Vi ser F1-föraren Lewis Hamilton knäböja varje vecka på tv och det får en snöbollseffekt. Idrottare efter idrottare tar ställning. Och andra idrottsorganisationer står upp för det också.
Trestegshopparen är ordförande för den nya organisationen The Athletics Association, TAA – ett internationellt fackförbund som kämpar för friidrottares rättigheter. Taylor arbetar bland annat aktivt tillsammans med flera framstående stjärnor, så som sexfaldiga OS-vinnaren Allyson Felix, USA, och Shelly-Ann Fraser-Pryce, Jamaica, för att förändra reglerna och tillåta politiska manifestationer vid OS.
Men Internationella olympiska kommittén (IOK) vill inte ha protester under OS. Skälet är att de idrottsliga prestationerna ska vara i fokus.
Ska göra en enkät
Förre höjdhoppsstjärnan Stefan Holm sitter i IOK:s aktivas råd. Där har regel 50 återkommande varit uppe för diskussion flera gånger den senaste tiden.
– Vi har pratat mycket om att vi först och främst måste förklara för de aktiva exakt vad regeln innebär. Det är ju bara på tävlingsarenan som regeln gäller, på presskonferenser eller utanför OS-byn får du säga vad du vill, säger Holm.
– Därefter ska vi försöka genomföra en enkät bland de aktiva och diskutera ännu mer med aktivas kommittéer runt om i världen.
Olika åsikter
Holm säger att det inte bara finns en åsikt i regelfrågan.
– Många vill ha bort den helt, många tycker att den är jättebra som den är i dag. Men den stora massan är förmodligen någonstans i mitten, så du kan aldrig göra alla nöjda – men så många som möjligt.
– Jag tycker personligen att man kanske ska skilja på en politisk protest och någonting som är för mänskliga rättigheter. Exakt var den gränsen går är flytande såklart. Jag tycker
■ personligen att man kan försöka hitta den gränsdragningen. För mig handlar inte Black Lives Matter om politik, det handlar om mänskliga rättigheter. Samma sak är det med en regnbågsflagga.
OS-guldmedaljören från 2004 tror att det kan komma en ändring av protestregeln inför de framflyttade spelen i Tokyo om ett år.
– Jag tror att det kommer ett förslag så småningom. Men det är dumt att stressa fram ett beslut nu när så mycket känslor är inblandade.
John Carlos, som tillsammans med Tommie Smith gjorde den berömda Black power-hälsningen på prispallen under OS i Mexiko 1968, är en av dem som anser att IOK ska ta bort förbudet mot protester.
”Idrottare kommer inte längre att låta sig tystas”, skrev Carlos och flera andra amerikanska olympier i ett protestbrev till IOK tidigare i somras.
Antirasismrörelsen, med Black lives matter i spetsen, har växt sig allt starkare efter att den svarta amerikanen George Floyd dödades i samband med ett polisingripande i Minneapolis i slutet av maj. Protestaktioner inom idrotten har bland annat handlat om att aktiva knäböjt inför matcher och tävlingar. De följer i spåren efter NFL-spelaren Colin Kaepernick som 2016 började med att knäböja under den amerikanska nationalsången inför matcherna i protest mot polisens våld mot svarta.
Jag tycker personligen att man kanske ska skilja på en politisk protest och någonting som är för mänskliga rättigheter. Exakt var den gränsen går är flytande såklart. Jag tycker personligen att man kan försöka hitta den gränsdragningen. Stefan Holm IOK:s aktiva råd