Finland höll tätt ihop med frugala fyran
Motsättningarna om pengar och principer är inte lösta. De sparsammas gäng som nu inkluderar Finland är redo att gå med på ett coronakrispaket med 350 miljarder euro i bidrag och lika mycket i lån, erfar TT.
En bit in på söndagskvällen hade stats- och regeringscheferna på EUtoppmötet ännu inte satt sig runt bordet tillsammans.
– Det finns fortfarande skillnader mellan länderna, det måste jag ärligt erkänna. Men personligen tror jag att det går att hitta en lösning, sade Finlands statsminister Sanna Marin enligt nyhetsbyrån STT.
Hon tillade att hon är redo att fortsätta till måndagen, men underströk att hon ännu ansåg att för mycket av coronakrisstödet till EU-länderna föreslås gå ut som bidrag. Samtidigt varnade hon för att ett sammanbrott nu inte kommer att göra det lättare att enas vid ett nytt möte.
– Det kan mycket väl bli så att det försöket kan bli ännu svårare, sade Marin.
Enligt uppgift till TT har de fyra sparsamma länderna Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike, eller snåljåparna som motståndarna kallar dem, gjort klart att de kan acceptera ett coronakrispaket om totalt 700 miljarder euro, med hälften som bidrag och hälften som lån.Ursprungsförslaget från Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionen var 750 miljarder med 500 av dem som bidrag och 250 som lån.
Vill sänka bidrag
Finland tillhör formellt inte den ”frugala fyran”. Marin har ändå under söndagen deltagit i flera möten med ”snåljåpskvartetten”.
Europeiska rådets ordförande Charles Michel har förväntats presentera en ny kompromissplan till de 27 EU-ländernas ledare under söndagen. När är dock oklart, mötet var tänkt att återupptas vid lunch men tiden flyttades fram flera gånger.
– Jag har under mina sju år som ledare sällan sett så diametralt olika åsikter om så många saker, sade Luxemburgs premiärminister Xavier
Bettel på väg in till mötesbyggnaden i centrala Bryssel.
Många möten
I stället för att träffas runt det stora mötesbordet, avlöste de 27 EUledarna varandra i separata möten med olika grupper av länder för att lirka fram en lösning.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel tycks inte ha överdrivit när hon vid inledningen i fredags beskrev motsättningarna som ”väldigt, väldigt stora”.
Inför söndagens möte sade Merkel, den särklassigt mest erfarna regeringschefen i EU-kretsen:
– Det finns gott om god vilja, men också många olika viljor. Jag ska göra mitt bästa, men det kan bli så att vi inte lyckas komma överens.
En nyckelspelare är Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Före mötet hotade han med veto mot alla uppgörelser som innebär krav på att följa grundläggande rättsliga principer för att ta emot EU-stöd. Inför söndagens omstart lät han mer inställd på att medverka till en överenskommelse.
– Vi förhandlar väl medvetna om att vi måste nå en uppgörelse, sade Orbán till journalister från bland annat Tyskland och Frankrike.
Värderingar
Kravet på att få bort kopplingen mellan rättsstatsprinciper och EUpengar framförs även av Polen, vars premiärminister Mateusz Morawiecki säger sig vara emot de ordalydelser som nu föreslås. Många andra länder vill samtidigt snarare skärpa rättsstatsformuleringarna i budgetförslaget och göra det svårare för enskilda länder att hindra formella granskningar.
– Det som på allvar binder oss samman är våra gemensamma värderingar. Det kan jag inte se att vi kan kompromissa om, sade danska statsministern Frederiksen på söndagen enligt nyhetsbyrån Ritzau.
WIKTOR NUMMELIN/LARS LARSSON-TT- SPT