Eti­o­pi­en: Et­niskt våld och in­ter­net­bloc­kad ef­ter mord

Hund­ra­tals dö­da, ett ned­släckt in­ter­net och en sit­tan­de freds­pris­ta­ga­re som an­kla­gas för män­ni­sko­rätts­brott. Ett mord på öp­pen ga­ta har väckt nytt liv i uråld­ri­ga et­nis­ka spän­ning­ar och satt det skö­ra eti­o­pis­ka död­lä­get i gung­ning.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - MIA HOLM­BERG KARLS­SON/TT

– Mu­si­ken är mitt liv. Den har gett mig bå­de vän­ner och fi­en­der.

I dag läm­nar Hacha­lu Hun­des­sas ord till brit­tis­ka BBC 2017 en bit­ter ef­ter­smak. Den 29 ju­ni, tre år ef­ter in­ter­vjun, sköts den po­pu­lä­re sång­a­ren och po­li­tis­ke ak­ti­vis­ten till döds på ga­tan i Eti­o­pi­ens hu­vud­stad Ad­dis Abe­ba.

Den tre år långa pro­test­våg som 2018 för­de lan­dets pre­miär­mi­nis­ter Abiy Ah­med till mak­ten ton­sat­tes av Hacha­lu Hun­des­sas mu­sik – me­lo­dis­ka textra­der om strä­van ef­ter fri­het och om åra­tal av mar­gi­na­li­se­ring av folk­grup­pen oro­mo, som bå­de sång­a­ren och pre­miär­mi­nis­tern till­hör. Med TPLF-re­gi­mens mi­li­tä­ra sty­re ut­ma­nö­vre­rat, det som främst re­pre­sen­te­rat folk­grup­pen tig­re­a­ner, skul­le Abiy Ah­med le­da ett nytt Eti­o­pi­en. Det skul­le präglas av so­ci­a­la och eko­no­mis­ka re­for­mer, de­mo­kra­ti och in­te minst öka­de rät­tig­he­ter och in­klu­de­ring för oro­mo­er­na, som ut­gör mer än en tred­je­del av lan­dets 109 mil­jo­ner sto­ra be­folk­ning.

Men nå­got gick fel. Trots om­fat­tan­de de­mo­kra­tis­ka re­for­mer har fort­sat­ta över­grepp mot mänsk­li­ga rät­tig­he­ter re­gel­bun­det rap­por­te­rats un­der Abiy Ahmeds år vid mak­ten. Och många oro­mo­er kän­ner sig svik­na av den man de be­trak­ta­de som sin egen, av pre­miär­mi­nis­terns strä­van ef­ter en ny pa­ne­ti­o­pisk iden­ti­tet i syf­te att däm­pa de et­nis­ka spän­ning­ar­na och läm­na den ti­di­ga­re et­niskt präg­la­de fe­de­ra­tio­nen bakom sig.

– Man kan se Ahmeds po­si­tion som helt le­gi­tim, men många oro­mo­er kän­ner att de in­te stred för att han se­dan skul­le pra­ta om en stark central­re­ge­ring och en eti­o­pisk iden­ti­tet. De ser det som en åter­gång till den gam­la re­gim som de sla­gits mot i al­la år, sä­ger den nors­ke Eti­o­pi­en­ex­per­ten Kje­til Tronvoll.

Plund­ring­ar och brän­der

De fria eti­o­pis­ka val som var ut­lys­ta till au­gusti sköts i ju­ni upp med hän­vis­ning till co­ro­na­pan­de­min. Det be­ty­der att Abiy Ahmeds re­ge­ring stan­nar vid mak­ten i upp till ett år till, vil­ket mötts av kri­tik från op­po­si­tio­nen och de­lar av fol­ket. Strax fö­re sin död ha­de Hacha­lu Hun­des­sa öp­pet kri­ti­se­rat det eti­o­pis­ka le­dar­ska­pet.

– Hun­des­sa var om­tyckt in­om al­la folk­grup­per, men fle­ra av hans se­na­re sång­er hand­lar kon­kret om själv­sty­re och en fort­satt oro­mo­kamp.

När han mör­da­des tol­ka­de många det som att han dö­da­des av kraf­ter som in­te vill att oro­mo­er­na ska få si­na rät­tig­he­ter, sä­ger Tronvoll.

Fem per­so­ner har gri­pits för miss­tänk­ta kopp­ling­ar till skjut­ning­en och re­ge­ring­en har an­tytt in­bland­ning av en re­bell­grupp och ett op­po­si­tions­par­ti, en­ligt ny­hets­by­rån AFP. Där­ut­ö­ver har bland an­nat fem med­lem­mar i ge­ril­lan Oro­mos be­fri­el­se­front (OLF) oro­mo­po­li­ti­ker­na Ja­war Mo­ham­med och Be­ke­le Ger­ba och den re­ge­rings­kri­tis­ke jour­na­lis­ten Eskin­der Ne­ga gri­pits.

Hacha­lu Hun­des­sas död har blåst nytt liv i de et­no­na­tio­na­lis­tis­ka ström­ning­ar­na och det et­nis­ka vål­det i Eti­o­pi­en. Över 200 per­so­ner har dö­dats i pro­tes­ter och stri­dig­he­ter de se­nas­te vec­kor­na. Af­färs­verk­sam­he­ter har plund­rats, bo­stä­der har satts i brand och tu­sen­tals män­ni­skor har gri­pits.

Ned­släckt in­ter­net

En­ligt Kje­til Tronvoll har myc­ket av vål­det skett in­om det splitt­ra­de oro­mo­fol­ket, mel­lan en fa­lang som står på pre­miär­mi­nis­terns si­da och en and­ra, do­mi­ne­ran­de grupp som vill ha själv­sty­re för re­gi­o­nen Oro­mia. Men vål­det har även spillt över på and­ra et­nis­ka grup­per, sä­ger han.

– Oro­mo­er har även dö­dat män­ni­skor in­om and­ra grup­per, där­ibland am­ha­ras som har bott i om­rå­det i fle­ra hund­ra år. Det är ett väl­digt ond­ske­fullt ut­tryck av de et­nis­ka spän­ning­ar­na.

Re­die Be­re­ke­te­ab, upp­vux­en i grann­lan­det Eri­trea och i dag kon­flikt­fors­ka­re vid Nor­dis­ka Afri­ka­in­sti­tu­tet i Uppsa­la i Sve­ri­ge, sä­ger att en lös­ning på den kom­pli­ce­ra­de si­tu­a­tio­nen tycks av­läg­sen.

– Jag ser ing­et slut på kon­flik­ten om man in­te lö­ser den frå­ga som just nu präg­lar he­la det eti­o­pis­ka sam­häl­let: Hur ska sta­ten va­ra or­ga­ni­se­rad? Ska man fort­sät­ta med den et­nis­ka fe­de­ra­tio­nen som rått de se­nas­te 30 åren, el­ler ska man läm­na et­ni­ci­tet bakom sig för en stats­form ba­se­rad på en ge­men­sam eti­o­pisk iden­ti­tet?

Ifrå­ga­satt pris­ta­ga­re

Se­dan den 30 ju­ni – da­gen ef­ter Hacha­lu Hun­des­sas död – har Eti­o­pi­ens in­ter­net va­rit så gott som helt ned­släckt, en­ligt or­ga­ni­sa­tio­nen Net­blocks som be­va­kar in­ter­net­be­gräns­ning­ar. Det gör att till­gång­en till till­för­lit­lig in­for­ma­tion i stort sett är obe­fint­lig. Män­ni­sko­rätts­or­ga­ni­sa­tio­nen Hu­man Rights Watch (HRW) är starkt kri­tisk till ned­stäng­ning­en.

– Det gör det otro­ligt svårt för män­ni­skor att få in­for­ma­tion, att kon­tak­ta nä­ra och kä­ra, och även för jour­na­lis­ter att ver­ka. Dess­utom ökar ris­ken för att fals­ka ny­he­ter sprids. Bloc­ka­den av in­ter­net mås­te hä­vas och re­ge­ring­en mås­te bör­ja del­ge trans­pa­rent in­for­ma­tion kring Hun­des­sas död och på vil­ka grun­der po­li­ti­ker har gri­pits, sä­ger Lae­ti­tia Ba­der, Eti­o­pi­en­fors­ka­re hos HRW.

Abiy Ah­med fick i fjol No­bels freds­pris för sitt ar­be­te med att mäk­la fred mel­lan de gam­la är­ke­fi­en­der­na Eti­o­pi­en och Eri­trea, men även för si­na de­mo­kra­ti­re­for­mer i hem­lan­det. Re­dan vid till­kän­na­gi­van­det på­pe­ka­de kri­tis­ka rös­ter att de et­nis­ka mot­sätt­ning­ar­na ta­git ny fart un­der Abiy Ahmeds tid på pre­miär­mi­nis­ter­pos­ten. Men No­bel­kom­mit­tén me­na­de att man sett till­räck­ligt många steg i rätt rikt­ning.

FO­TO: EVAN FROST/TT-AP

Oro­mo­er i Min­ne­so­ta, USA, pro­te­ste­rar ef­ter mor­det på den eti­o­pis­ke ■ sång­a­ren Hacha­lu Hun­des­sa den 29 ju­ni.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.