Genom att protestera mot Alfa Lavals bud på Neles sänder finländska politiker en märklig signal till företag som är intresserade av att investera i Finland.
Katarina Koivisto, i ledaren,
Thorkil Sonne hade den perfekta familjen. Tre barn, fru, hus och ett jobb han trivdes med.
Men bilden skulle snart rämna. Familjens minsting Lars hade bara fyllt två när dagispersonalen frågade om de kunde få prata med Thorkil och hans fru.
De menade att Lars inte verkade vara som de andra barnen. Han visade tecken på att inte må bra i sällskap av jämnåriga på dagis.
Familjen följde personalens råd och tog med sig Lars till en psykiatriker. Snart fick Lars diagnosen autism.
– När jag själv gick i skola fanns diagnosen inte. En i min klass skulle säkert ha fått den i dag. Men då hängde han med oss andra precis som vanligt. Och visst, det var vissa som mobbade honom, men vi gjorde vårt bästa för att skydda honom, berättar Thorkil Sonne per videosamtal från Ålborg.
”Mindre än en procents chans”
Diagnosen väckte en molande oro i Thorkil Sonne: Hur skulle barnen i skolan bemöta honom? Hur skulle han klara sig i studierna och arbetslivet? Och hur skulle han må psykiskt under den resan?
Då, 2004, fattade Thorkil Sonne ett djärvt beslut. Han lämnade sin chefspost på ett stort it-bolag. I stället grundade han ett eget företag, Specialisterne, som i dag hjälper personer med autism att komma in i arbetslivet och att klara sig i studierna. De säljer bland annat konsulttjänster.
Det speciella med Specialisterne är att företaget inte syftar till att ge ekonomisk vinst åt ägarna. Tvärtom används den eventuella vinsten till att expandera företaget till nya länder. De anställda får lön, men inte mer än så.
Ändå finns Specialisterne i dag i 12 länder och har skapat eller förmedlat över en miljon jobb.
– Om en analytiker hade utvärderat bolagets sannolikhet att klara sig så här bra, hade chansen nog varit mindre än en procent, skrattar Thorkil Sonne.
Också den ekonomiska risken var massiv. Thorkil Sonne fick inga lån från banker, utan byggde sitt företag endast på egna pengar – och familjens.
Felix är it-utvecklare på Nordea
En av dem som Specialisterne hjälpt på traven är Felix Kim Nielsen. Han har autism och fick 2018 ett jobb som it-utvecklare på Nordea. Han jobbar i ett team som automatiserar banktjänster.
– Jag ställer otroligt höga krav på mig själv. Mycket högre än någon annan, säger han i Nordeas videoklipp.
– Jag är riktigt glad över de trevliga kollegerna, flexibla arbetstiderna, lönen och den goda utsikten, säger Felix Kim Nielsen och blickar ut över Köpenhamns silhuett.
För honom har jobbet på Nordea gjort det lättare att styra upp sitt eget liv, när han regelbundet får en summa pengar på kontot. Han hoppas att han kommer må bättre psykiskt, för han har haft det jobbigt i många år.
– Det tar tid att komma tillbaka igen. Jag har inte haft några speciella drömmar om framtiden, men först och främst hoppas jag att jag får stanna här länge till.
Att Nordea skulle ha anställt honom och sex andra med autism bara för välgörenhets skull är inte fallet, inflikar hans chef Majbritt Gyldengren.
– De har fantastiska egenskaper som kan hjälpa oss. Vi får en ny dynamik i teamet, kolleger som ser saker på ett annat sätt och som också ger oss nya perspektiv.
Tror mer på handling än ord
Thorkil Sonne är inne på samma spår: autismen är inte ett hinder i sig, utan en avvikelse från det normala, som kan vara antingen positiv eller negativ. Beroende på hur skolan, kollegerna, cheferna och medmänniskorna tar emot personen.
– Dagens arbetsmarknad är en fälla för väldigt många. Du ska vara en lagspelare, kunna organisera dig själv, ha många bollar i luften. Det ser man i nästan varje annons. Den här mallen, hur man ska vara, har blivit en fiende för väldigt många. Och sådant bryr sig många chefer inte alls om. De vill att ett jobb ska göras.
Personer med autism kan rentav ha fördel inom vissa områden, menar Thorkil Sonne. De kan utföra jobb med högre precision och samvetsgrannhet än många andra.
– Av dem som har autism i USA är ungefär 80 procent arbetslösa, eller så har de jobb som inte motsvarar deras kunnande. Och samtidigt saknas det folk i högteknologibranschen.
– Ett jobb och kolleger är väldigt viktigt för dem som har autism. För de flesta definierar inte sin självkänsla i termer av kontakter eller vänner, utan det de själva gör. Så annars löper de risk att bli lämnade ensamma.
Men förutom att Specialisterne utbildar personer med autism, och hjälper dem vidare i arbetslivet, vill företaget även fräscha upp vår allas syn på autism.
På svenska skulle autism numera kallas funktionsvariation snarare än funktionsnedsättning, så även på danska. Ändå tror Thorkil Sonne inte på kraften i enskilda ord, eller hur man talar om någon. Han tror mer på handling: att möta någon, komma nära den, lära sig förstå den.
Thorkil Sonne är besviken över vårt diagnossamhälle.
– Allt är rationaliserat. Folk är väldigt pigga på att sätta stämplar i pannan. Men det sätter samtidigt upp en massa onödiga hinder och murar, som bestraffar dem som avviker från normen. Vi har förlorat den mänskliga kontakten.
I sitt jobb har han träffat hundratals familjer världen över som känt samma hopplöshet inför framtiden. Då har han framfört sitt budskap: Ha tålamod. Vi gör allt vi kan för att er son eller dotter ska klara sig.
– Det ger energi och hopp.
Ashoka nytt i Finland
Några år efter uppstarten 2004 kontaktade en grupp irländare Thorkil Sonne. De sade sig komma från Ashoka, ett globalt nätverk av så kallade sociala entreprenörer, och frågade om Thorkil Sonne ville bli den första danska medlemmen.
En av deras medlemmar sedan tidigare var indiska Nobelpristagaren Kailash Satyarthi.
– En social entreprenör är en som sätter sina egna intressen åt sidan, och jobbar för allas väl.
Det säger Amanda Sundell, chef för Ashokas nya Finlandsavdelning, som grundades i våras. Hon är just nu på spaning efter den första Ashoka-medlemmen i landet.
Vem kunde det vara? Det finns två centrala kriterier.
Det första är att företaget syftar till att lösa sociala problem. Det kan vara att hjälpa invandrare komma in i arbete eller studier, unga att må bättre psykiskt, att bromsa klimatförändringen eller helt enkelt för att underlätta människors vardag på något sätt.
Det andra är att bolaget strävar efter samhällelig vinst i stället för ekonomisk. De pengar företaget tjänar in, ska återinvesteras i verksamheten. Fokuset skiftar från ett instrumentellt värde till ett egenvärde. Företagets verksamhet är ändamålet.
– Allt fler frågar sig i arbetslivet: Vad är meningsfullt? Vad vill jag egentligen lägga min tid på? Det har en stor inverkan på hur bra man mår på jobbet, och hur engagerad man är.
Amanda Sundell plockar fram flera studier om ungas värdering, bland dem Ungdomsbarometern. Hon pekar på ställen som enligt henne visar att sociala entreprenörer är framtidens trend.
– 76 procent känner en oro inför framtiden, 60 procent vill jobba för hållbar utveckling, och 72 procent vill kunna styra över sitt eget jobb. Allt det är sådant som socialt entreprenörskap möjliggör.
Framåt november hoppas Amanda Sundell kunna offentliggöra Ashokas första medlem i Finland.
Hur kommer det sig att Ashoka kommer hit först nu, medan det funnits i Danmark och Sverige sedan länge? – Klimatet är mognare för det nu. I andra nordiska länder har det längre funnits en medvetenhet kring det här. Och ur Ashokas synvinkel har det varit knepigt att följa med samhällsdebatten och sociala entreprenörer i Finland, när det mesta finns bara på finska.
Vad motiverar om inte pengar?
Enligt Amanda Sundell finns det många sociala problem att ta itu med i Finland.
– Psykisk ohälsa bland unga är såklart ett. Nu lämnas många åt sitt eget öde, man ska hitta en terapeut själv och boka tid. De senaste tio åren, men också de tre senaste månaderna, har det blivit uppenbart att det behövs mer insatser där.
Slit och släng-mentaliteten är ett annat problem. Där kan cirkulär ekonomi fungera som lösning.
– Det finns många lösningar, till exempel ställen som lånar ut verktyg och apparater för hemmet, typ
borrmaskiner och idrottsredskap.
Ett tredje är att icke-vita personer sällan syns i finländska medier.
– Där finns det orsak att frigöra oss från den vita mannens heteronorm.
Men vad är det egentligen som driver en social entreprenör att jobba långa dagar för andras väl, när de inte tar ut några pengar?
– För mig var det en omvälvande händelse i mitt eget liv, säger Thorkil Sonne och syftar på sin son Lars och de utmaningar familjen stod inför när han diagnostiserades med autism.
– Det går säkert att brinna för klimatförändringen också, men kanske inte med samma passion. Om glöden kommer inifrån en själv, då får man på köpet en kreativitet som är alldeles speciell.