Mötesledare: Uppgörelse möjlig
På måndag kväll kom nästa kompromissförslag om coronastöd och långtidsbudget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.
Frågan om att villkora EU-pengar med krav på att följa grundläggande rättsprinciper seglade upp på allvar på måndagskvällen.
På väg in till möteslokalen i Bryssel lovade EU:s permanente rådsordförande Charles Michel att skicka över sitt senaste bud till de 27 medlemsländernas ledare.
– Vi har arbetat väldigt hårt och det här förslaget är frukten av en massa kollektivt arbete med alla ledarna och deras medhjälpare. Jag vet att de sista stegen alltid är de svåraste, men jag är övertygad om att en uppgörelse är möjlig, sade Michel.
Spänning rådde främst kring förslagen om pengafördelning i coronastödet samt principerna på rättsstatssidan.
Kring det sistnämnda är det Ungern, men även Polen, som har haft störst invändningar. Frågan handlar om huruvida EU-stöd ska kunna stoppas av de andra medlemsländerna om ett land inte lever upp till kraven på rättsstatsprinciper i hanteringen av projekt och pengar. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har hotat med veto mot allt vad sådana skrivningar heter, vilket skulle kunna stjälpa hela lasset.
Orbán satt inför måndagskvällens omstart i ett separat möte, initierat av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, med de länder som har drivit frågan om rättsstatsprincperna hårdast: Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Österrike, Belgien och Luxemburg.
Hoppfullhet
Såväl Merkel som Frankrikes president Emmanuel Macron och Spaniens premiärminister PedroSánchez gick in med gott mod till fjärde dagen av toppmötande i Bryssel.
– Jag inleder dagen med en stark beslutsamhet om att göra framsteg, sade Macron på väg in.
Han talade om svårigheter och bister stämning, men kom ändå fram till att ”en kompromiss är trolig”.
– Det är tydligt att vi behöver en uppgörelse. Jag hoppas inom de närmaste timmarna, sade Sánchez.
– Det var klart att det skulle bli otroligt tuffa förhandlingar, som kommer att fortsätta i dag. Men exceptionella lägen kräver exceptionella ansträngningar. Det har vi levt upp till hittills och jag hoppas att vi ska ta oss igenom den sista sträckan, sade Merkel innan hon gick in till mötet.
Också Finlands statsminister SannaMarin (SDP) var hoppfull.
– Vi har mycket kvar att förhandla om och många stora frågor återstår, men jag är hoppfull inför att vi kommer att komma överens, sade Marin då hon anlände till mötet.
Ja till bidrag?
EU-ledarna inledde förhandlingsdagen på måndagen klockan 18 lokal tid, 19 finsk tid – flera timmar senare än planerat.
Länderna börjar närma sig varandra vad gäller storleken på återhämtningspaketet som ska hjälpa drabbade EU-länder att lyfta sig efter coronakrisen.
Kompromissbudet i fredags, vid mötets inledning, var 750 miljarder euro, varav 500 skulle gå ut som bidrag och resten som lån. Efter manglingar ligger en trolig kompromiss på 390-400 miljarder i bidrag.
Då har kretsen som motståndarna kallar snåljåparna – Sverige, Österrike, Nederländerna, Danmark samt Finland – gått från att vara helt emot bidrag till att acceptera flera hundra miljarder. Men i utbyte kräver de skrivningar om rättsprinciper samt bevarade rabatter på medlemsavgifterna.
En stötesten har sagts vara att Frankrikes Macron har en smärtgräns vid 400. Det var han och Merkel som lanserade idén om återhämtningsbidrag på 500 miljarder euro, det som senare blev det som EU-ledarna nu har nattmanglat om i flera dygn.
Vid denna tidnings pressläggning pågick förhandlingarna fortfarande.
Toppmötet pågick fortfarande när denna upplaga gick i tryck. Läs det senaste på HBL.fi och i appen HBL Nyheter.