Hufvudstadsbladet

EU-stöd god­känt av riks­da­gen

EU-le­dar­na nåd­de kom­pro­miss om åter­hämt­nings­fond

- KA­TA­RI­NA KO­I­VISTO ka­ta­ri­na.ko­i­visto@ksf­me­dia.fi Business · Brexit · European Politics · Politics · British Politics · European Union · Finland · Emmanuel Macron · Angela Merkel · Netherlands · Austria · Sweden · Denmark · Luke Donald · United States of America

För­hand­ling­ar­na om EU:s ge­men­sam­ma åter­hämt­nings­fond på 750 miljarder eu­ro och bud­ge­ten för 2021–2027 blev hi­sto­riskt långa. Vid ett fler­tal till­fäl­len gick med­lems­län­der­nas åsik­ter kraf­tigt isär.

Den kom­pro­miss som nåd­des på tis­dags­mor­go­nen är till för­del för Fin­land, en­ligt stats­mi­nis­ter San­na Ma­rin (SDP). Från op­po­si­tions­håll är ton­gång­ar­na in­te li­ka po­si­ti­va.

– Fin­land är en av be­ta­lar­na och för be­ta­lar­nas del är skill­na­den in­te så stor även om an­de­len lån och di­rek­ta stöd nu till viss del om­för­de­lats, sä­ger Sann­fin­län­dar­nas ord­fö­ran­de Jus­si Hal­la-aho.

Stö­det till Fin­land lan­da­de på 3,2 miljarder, me­dan Fin­land bi­drar med 6,6 miljarder till fon­den. Det kom­mer att drö­ja åt­minsto­ne till näs­ta år in­nan peng­ar­na be­ta­las ut.

400 mil­jo­ner av stö­det ska gå till ut­veck­ling av lands­byg­den. En­ligt upp­gö­rel­sen ska 30 pro­cent av pa­ke­tet stöd­ja EU:s kli­mat­mål men ex­akt hur kra­ven ska im­ple­men­te­ras är ock­så oklart.

Riks­da­gens sto­ra ut­skotts ord­fö­ran­de Sa­tu Has­si (Grö­na) ser två or­sa­ker att va­ra glad över att EU­le­dar­na lyc­ka­des nå enig­het.

– Dels hjäl­per det­ta nu till att få EU:s eko­no­mi på föt­ter igen ef­ter co­ro­nakri­sen, dels vi­sar uni­o­nen att vi kan age­ra till­sam­mans.

Det är vik­tigt för EU att med­lems­län­der­na nu är över­ens om ett ge­men­samt kris­pa­ket för co­ro­na­stöd och den lång­tids­bud­get som häng­er ihop med det. Frank­ri­kes pre­si­dent Em­ma­nu­el Macron var in­te sen att kal­la över­ens­kom­mel­sen hi­sto­risk. Fin­lands stats­mi­nis­ter San­na Ma­rin (SDP) sa­de sig va­ra nöjd med slut­re­sul­ta­tet, även för Fin­lands del.

Det är ald­rig lätt när na­tio­nel­la in­tres­sen ska jäm­kas sam­man med de ge­men­sam­ma in­tres­sen en stör­re grupp län­der har. För de en­skil­da po­li­ti­ker­na är det vik­tigt hur den upp­gö­rel­se de går med på ser ut på hem­ma­plan och i de eg­na väl­jar­nas ögon. Sam­ti­digt mås­te man ock­så ar­be­ta för det ge­men­sam­ma bäs­ta.

Kom­men­ta­rer­na om upp­gö­rel­sen från de sto­ra EU-län­der­na har över­lag va­rit po­si­ti­va. Tysklands för­bunds­kans­ler Ang­e­la Mer­kel sa­de sig va­ra lät­tad ef­ter för­hand­ling­ar­na. ”Vi har hit­tat en lös­ning på den dju­pas­te kris EU hit­tills har skå­dat”, sa­de Mer­kel. Frank­ri­kes pre­si­dent Em­ma­nu­el Macron an­såg att av­ta­let var hi­sto­riskt.

Kris­pa­ke­tet på 750 miljarder eu­ro in­ne­hål­ler ett di­rekt stöd på 390 miljarder och en ge­men­sam lå­ne­bit på 360 miljarder. EU-ob­ser­va­tö­rer kon­sta­te­rar att det gick att ro ma­ra­ton­för­hand­ling­ar­na i hamn ef­ter att den fru­ga­la fy­ran, Ne­der­län­der­na, Ös­ter­ri­ke, Sve­ri­ge och Dan­mark, fått löf­te om ra­bat­ter i si­na stöd till EU.

Un­der för­hand­ling­ar­na i Brys­sel slogs ock­så en lång­tids­bud­get på 1 075 miljarder eu­ro fast för åren 2021–27. Spe­ci­ell hän­syn tas till forsk­ning, ut­veck­ling och kli­mat. Rättstats­prin­ci­pen, att län­der som tum­mar på de­mo­kra­ti och mänsk­li­ga rät­tig­he­ter ska kun­na bli utan peng­ar, finns ock­så in­skri­ven. Som förr är re­gi­o­nal­stö­det och jord­bruks­stö­det störst.

Bå­de stöd­pa­ke­tet och lång­tids­bud­ge­ten har ock­så fått kri­tik, främst från op­po­si­tions­po­li­ti­ker i de oli­ka med­lems­län­der­na. In­te till­räck­ligt kli­mat­vän­lig och in­te ett till­räck­ligt starkt vill­kor om rätts­stats­prin­ci­pen, he­ter det i någ­ra kom­men­ta­rer. Kri­tik fö­re­kom­mer ock­så kring sum­mor­na, kring vem som fått vad och vad som egent­li­gen är till­räck­ligt.

Men det vik­ti­ga är trots allt att EU-län­der­na nu lyc­ka­des nå enig­het kring kris­pa­ke­tet och kring sin lång­tids­bud­get, även om det kräv­des en re­kord­lång för­hand­lings­ses­sion för att nå må­let. Att op­po­si­tio­nen kri­ti­se­rar hör till och det gäl­ler att min­nas att ett för­hand­lings­re­sul­tat som om­fat­tas av 27 med­lems­län­der all­tid är en kom­pro­miss.

Att EU nåd­de enig­het är en vik­tig sig­nal ut­åt. Ef­ter brex­it då brit­ter­na läm­na­de uni­o­nen och ef­ter det för­säm­ra­de för­hål­lan­det till Do­nald Trumps USA är det ett po­si­tivt tec­ken ut­åt att man kan kom­ma över­ens i en stor, vik­tig frå­ga.

EU har de se­nas­te åren va­rit splitt­rat och för­sva­gat av flyk­ting­kri­ser, brex­it och star­ka na­tio­na­lis­tis­ka rö­rel­ser. De finns kvar, men enig­het kring de sto­ra, eko­no­mis­ka frå­gor­na har trots det nu nåtts.

Stats­mi­nis­ter Ma­rin har på hem­ma­plan bli­vit ifrå­ga­satt för att in­te ha an­slu­tit sig till de fy­ra spar­sam­ma och att Fin­land där­för gått mis­te om sam­ma ra­batt på EU-stö­den som de. Fin­land gick trots allt i mångt och myc­ket på sam­ma lin­je som de till ex­em­pel då det gäll­de för­hål­lan­det mel­lan di­rek­ta stöd och lån i kris­pa­ke­tet.

Stats­mi­nis­tern har sva­rat att hon in­te vill an­slu­ta sig till nå­got block utan va­ra öp­pen för för­hand­ling­ar och kom­pro­mis­ser. Den vägen ser ut att ha fun­ge­rat för fin­ländsk del.

Att tro att EU:s pro­blem är över nu då stöd­pa­ket och lång­tids­bud­ge­ten går mot en lös­ning är än­då att hop­pas på för myc­ket. Pa­ke­tet och bud­ge­ten kan kom­ma att an­vän­das som po­li­tis­ka slag­trän av op­po­si­tions­po­li­ti­ker i fle­ra län­der sam­ti­digt som många vik­ti­ga frå­gor kring kli­mat, ener­gi och in­te minst kring rätts­stats­prin­ci­pen kom­mer att fort­sät­ta att de­la med­lems­län­der­na. Eu­roskep­ti­ker­na med si­na ar­gu­ment och topp­styr­ning och by­rå­kra­ti har in­te hel­ler för­svun­nit.

Sam­ti­digt sig­na­le­rar upp­gö­rel­sen nå­got vik­tigt: Vi kan när vi vill.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland