Nils Torvalds: Tre problem i slutresultatet från EU-förhandlingarna
Europaparlamentariker Nils Torvalds hade hoppats på bland annat mer betoning på klimatet och att rättstatsprincipen hade skrivits in tydligt i EU:s återhämtningsfond redan nu.
Finland skötte sig bra i förhandlingarna om EU:s återhämtningsfond och om EU-budgeten för åren 2021–2027, säger Europaparlamentariker Nils Torvalds.
Genom att inte gå med i den så kallade frugala fyran tillsammans med Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark slapp Finland undan stämpeln som den kritiska nejsägaren.
– Exempelvis Nederländernas sätt att förhandla försämrar deras framtida möjligheter att ha inflytande på EU-politiken. Finland i sin tur stämplades inte och det är en fördel för landets del, säger Torvalds.
Finland har under förhandlingarna stått eniga med den frugala fyran i flera frågor, men ändå valt att inte ingå i den.
Trots att Finland förblir en nettobetalare anser Torvalds att återhämtningsfonden är viktig även för Finlands del.
– Vi betalar visserligen mer än vad vi får tillbaka av den, men samtidigt måste man också se på helheten. Det är viktigt för Finland att vi får i gång exporten till den europeiska marknaden.
Tre problematiska områden
Trots det anser Torvalds att tre problem blev skavande då EU-ledarna slutligen efter fyra dagars förhandlingar lyckades enas om återhämtningsfonden och budgeten.
Det första problemet som Torvalds lyfter fram är att rättstatsprincipen inte blev tillräckligt tydligt inskriven redan nu.
Ett viktigt krav då Finland gick in i förhandlingarna var att rättstatsprincipen måste ingå i återhämtningsfonden.
– Den finns i princip inskriven men inget är ännu beslutat om hur den förverkligas. Kommissionen kommer att komma med ett förslag om det, och då blir nya förhandlingar aktuella, säger Torvalds.
– Det hade varit viktigt att få en stark skrivning redan nu.
Som den andra negativa biten nämner Torvalds prioriteringen, eller snarare nedprioriteringen, av klimatfrågorna.
– Parlamentet har jobbat hårt för att det pengarna går till också ska klimatprövas. Nu står det uttryckligen i slutpaketet att ett land inte behöver vara klimatneutralt 2050 för att få stöd.
Det tredje problemet är enligt Torvalds att man i 7-årsbudgeten strävar efter att i slutändan spara in pengar.
– Om vi ska klara våra klimatmål så behövs onekligen mer anslag för forskning och för att utveckla teknologier.