Hufvudstadsbladet

Pi­no No­ir – vin för her­ti­gars taf­fel och cham­pagne­vän­ner

- Alcoholic Drinks · Wine · Dijon · Paris · France · Europe · Australia · New Zealand · Chile

■ Det gam­la her­tig­dö­met Bour­gog­ne, med sitt cent­rum i se­naps­sta­den Dijon, har i al­la ti­der va­rit ett rikt land­skap. Kung­en i Pa­ris tit­ta­de svart­sjukt på allt gott som kom från den­na öst­ra del av Frank­ri­ke med här­lig gast­ro­no­mi och ge­dig­na ny­ans­ri­ka vi­ner, bå­de vi­ta gjor­da på Char­don­nay och rö­da som ska­pas av dru­van Pi­not No­ir.

”Van­lig cham­pagne” (en ab­surd be­teck­ning) görs som be­kant på Char­don­nay och två blåa, Pi­not No­ir och den an­språks­lö­sa Pi­not Mau­ni­er, vil­ket ska­par en lyck­lig hel­het. Den sist­nämn­da får in­te va­ra med i Dom Pe­rig­non, den­na väl­kän­da cham­pagne­ce­leb­ri­tet, där är det ba­ra topp­dru­vor som gäl­ler.

Där­e­mot är en cham­pagne gjord utan Char­don­nay, en så kal­lad Blanc de No­ir en yt­terst de­li­kat pro­dukt där de två mör­ka dru­vor­na ger fyl­lig­he­ten en ex­tra di­men­sion och kan i mot­sats till Blanc de Blanc, (cham­pagne gjord på ba­ra Char­don­nay) kän­nas syr­li­ga­re och skar­pa­re.

Dru­vans långa histo­ria

Pi­not No­ir tor­de va­ra en av värl­dens älds­ta druvsor­ter, na­tur­ligt­vis ur­sprung­li­gen för­äd­lad av urdru­van, som tor­de ha vux­it nå­gon­stans i Kar­pa­ter­na. Den har va­rit känd i över tvåtu­sen år och fanns re­dan på 300 e.Kr. i Bour­gog­ne, om dock do­ku­men­te­rad i skrift först 1375. In­tres­set för oli­ka druv­ty­per var stor re­dan då och det kan kon­sta­te­ras att od­ling av Ga­mayd­ru­van för­bjöds ba­ra 20 år se­na­re av kva­li­tets­skäl. I dag är den ba­sen för Beau­jo­lais­vi­ner­na från den syd­li­ga de­len av Bour­gog­ne.

Dru­vans höga ål­der är en del av för­kla­ring­en till att den är ge­ne­tiskt in­sta­bil med ett stort an­tal klo­ner och verk­li­ga mu­ta­tio­ner. Till sam­ma fa­milj som Pi­not No­ir hör ock­så Pi­not Blanc och Pi­not Gris, de har näm­li­gen sam­ma dna. De facto hör ock­så Char­don­nay, Musca­det och Ga­may till sam­ma släkt­träd. Am­pe­lo­gra­fi är en kom­pli­ce­rad ve­ten­skap.

Dru­van är rätt tunnska­lig och ger där­med nor­malt ett re­la­tivt ljust rött vin, på grän­sen till rosé. Det­ta kan no­te­ras i Al­sa­ce och i tys­ka rö­da vi­ner. I hjär­tat av Bour­gog­ne, Cô­te d’Or, har Pi­not No­ir myc­ket me­ra ka­rak­tär be­ro­en­de på huruda­na druv­klo­ner vin­bon­den an­vän­der och vil­ken vo­lym per hek­tar han skör­dar. Re­sul­ta­tet kan bli bå­de lät­ta el­ler kraf­ti­ga, ele­gan­ta och för­fö­ris­ka el­ler saf­ti­ga och fruk­ti­ga, de kan va­ra ete­ris­ka el­ler do­mi­nant bä­ri­ga med in­slag av körs­bär, jord­gub­bar el­ler lak­rits (ty­piskt för Sy­rah).

Det kanske vik­ti­gas­te för vin­vän­nen när det gäl­ler Pi­not No­ir är va­let av en på­lit­lig pro­du­cent som lå­ter vi­nets egen­ska­per, färg, doft och smak va­ra sig själ­va, utan att jäm­fö­ra dru­van med Ca­ber­net Sau­vig­non el­ler Sy­rah.

Gil­lar kal­la vint­rar

Pi­not No­ir trivs un­der sva­la för­hål­lan­den, kal­la vint­rar och in­te för var­ma som­rar. Den kan va­ra käns­lig för vår­frost, för rik­li­ga som­ma­roch höst­regn men å and­ra si­dan mog­nar den ti­digt vil­ket är en för­del, även om den gär­na vill ha någ­ra solvar­ma da­gar just fö­re skör­den, då får den en här­lig ex­tra fruk­tig­het med fi­na aro­mer.

I Cô­te d’Or, där de kän­das­te vin­går­dar­na finns, väx­er dru­van i kalkrik jord men på många and­ra håll i värl­den kla­rar den sig ock­så i enkla­re ler­jord.

Vid själ­va od­ling­en ger en mind­re mängd dru­vor en mar­kant hög­re kva­li­tet. I hjär­tat av Bour­gog­ne skör­dar man 35 hek­to­li­ter per hek­tar, vil­ket kan jäm­fö­ras med le­gen­da­ris­ka Do­mai­ne de la Ro­mané­eCon­ti där man ba­ra skör­dar 24 hek­to­li­ter och re­sul­ta­tet är värl­dens fi­nas­te (och dy­ras­te) Pi­not No­ir. Till­läg­gas

kan att da­gens bour­gog­ner är mar­kant lät­ta­re än de var än­nu så sent som på 1980-ta­let. I dag åld­ras de in­te med vär­dig­het, utan görs för att kö­ras ut på mark­na­den så snabbt som möj­ligt.

Pi­not No­ir i värl­den

I Bour­gog­ne finns någ­ra av värl­dens främs­ta och mest re­spek­te­ra­de vin­går­dar, me­dan and­ra med be­teck­ning­en ”Bour­gog­ne Rou­ge” pro­du­ce­rar an­språks­lö­sa vi­ner av sam­ma dru­va. Oli­ka klo­ner och od­lings­be­ting­el­ser lig­ger bakom det­ta. De nord­li­ga­re kom­mu­ner­na ger me­ra plom­mon, fi­kon och cho­klad i dof­ten me­dan vin­går­dar läng­re sö­derut bju­der på vi­o­ler och ro­sor.

I Cham­pagne är 37 pro­cent av od­lingsa­re­a­len plan­te­rad med Pi­not No­ir men här blir dru­van ald­rig rik­tigt mo­gen. Di­ver­se mikrokli­mat på oli­ka håll i di­strik­tet kan än­då ge hög­re kva­li­tet än and­ra.

Det od­las Pi­not No­ir på många håll i Eu­ro­pa och på många håll i Nya Värl­den, där sär­skilt Austra­li­en, Nya Ze­e­land, Chi­le och Ka­li­for­ni­en står för de bäs­ta re­sul­ta­ten.

Dru­vans vän­lig­het gö­ra att den är ett lyc­kat val till det in­ter­na­tio­nel­la kö­ket men sär­skilt klas­siskt är att Bour­gog­ne trivs i sin egen gast­ro­no­mis­ka sfär med rät­ter som Coq au vin, Bo­euf Bour­gog­ne och vilt­kött.

Pi­not No­ir är en es­sen­ti­ell kom­po­nent i värl­dens främs­ta mous­se­ran­de vin, cham­pagne. Den blåa dru­van od­las i Bour­gog­ne, vag­gan för Frank­ri­kes hög­klas­si­ga vin­makar­konst.

GE­ORG BORGSTRöM

är vin­kän­na­re

VINRUTAN, LIL­LA DRUVSKOLAN 11

 ?? FO­TO: MOSTPHOTOS ?? Den blåa dru­van Pi­not No­ir är en vä­sent­lig in­gre­di­ens i cham­pagne, men in­går ock­så i en rad hög­klas­si­ga rö­da vi­ner. Dru­van är en av de älds­ta i värl­den och åter­finns i en hel del mu­ta­tio­ner, som Pi­not Blanc och Pi­not Gris.
FO­TO: MOSTPHOTOS Den blåa dru­van Pi­not No­ir är en vä­sent­lig in­gre­di­ens i cham­pagne, men in­går ock­så i en rad hög­klas­si­ga rö­da vi­ner. Dru­van är en av de älds­ta i värl­den och åter­finns i en hel del mu­ta­tio­ner, som Pi­not Blanc och Pi­not Gris.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland