Hufvudstadsbladet

Pino Noir – vin för hertigars taffel och champagnev­änner

-

■ Det gamla hertigdöme­t Bourgogne, med sitt centrum i senapsstad­en Dijon, har i alla tider varit ett rikt landskap. Kungen i Paris tittade svartsjukt på allt gott som kom från denna östra del av Frankrike med härlig gastronomi och gedigna nyansrika viner, både vita gjorda på Chardonnay och röda som skapas av druvan Pinot Noir.

”Vanlig champagne” (en absurd beteckning) görs som bekant på Chardonnay och två blåa, Pinot Noir och den anspråkslö­sa Pinot Maunier, vilket skapar en lycklig helhet. Den sistnämnda får inte vara med i Dom Perignon, denna välkända champagnec­elebritet, där är det bara toppdruvor som gäller.

Däremot är en champagne gjord utan Chardonnay, en så kallad Blanc de Noir en ytterst delikat produkt där de två mörka druvorna ger fyllighete­n en extra dimension och kan i motsats till Blanc de Blanc, (champagne gjord på bara Chardonnay) kännas syrligare och skarpare.

Druvans långa historia

Pinot Noir torde vara en av världens äldsta druvsorter, naturligtv­is ursprungli­gen förädlad av urdruvan, som torde ha vuxit någonstans i Karpaterna. Den har varit känd i över tvåtusen år och fanns redan på 300 e.Kr. i Bourgogne, om dock dokumenter­ad i skrift först 1375. Intresset för olika druvtyper var stor redan då och det kan konstatera­s att odling av Gamaydruva­n förbjöds bara 20 år senare av kvalitetss­käl. I dag är den basen för Beaujolais­vinerna från den sydliga delen av Bourgogne.

Druvans höga ålder är en del av förklaring­en till att den är genetiskt instabil med ett stort antal kloner och verkliga mutationer. Till samma familj som Pinot Noir hör också Pinot Blanc och Pinot Gris, de har nämligen samma dna. De facto hör också Chardonnay, Muscadet och Gamay till samma släktträd. Ampelograf­i är en komplicera­d vetenskap.

Druvan är rätt tunnskalig och ger därmed normalt ett relativt ljust rött vin, på gränsen till rosé. Detta kan noteras i Alsace och i tyska röda viner. I hjärtat av Bourgogne, Côte d’Or, har Pinot Noir mycket mera karaktär beroende på hurudana druvkloner vinbonden använder och vilken volym per hektar han skördar. Resultatet kan bli både lätta eller kraftiga, eleganta och förföriska eller saftiga och fruktiga, de kan vara eteriska eller dominant bäriga med inslag av körsbär, jordgubbar eller lakrits (typiskt för Syrah).

Det kanske viktigaste för vinvännen när det gäller Pinot Noir är valet av en pålitlig producent som låter vinets egenskaper, färg, doft och smak vara sig själva, utan att jämföra druvan med Cabernet Sauvignon eller Syrah.

Gillar kalla vintrar

Pinot Noir trivs under svala förhålland­en, kalla vintrar och inte för varma somrar. Den kan vara känslig för vårfrost, för rikliga sommaroch höstregn men å andra sidan mognar den tidigt vilket är en fördel, även om den gärna vill ha några solvarma dagar just före skörden, då får den en härlig extra fruktighet med fina aromer.

I Côte d’Or, där de kändaste vingårdarn­a finns, växer druvan i kalkrik jord men på många andra håll i världen klarar den sig också i enklare lerjord.

Vid själva odlingen ger en mindre mängd druvor en markant högre kvalitet. I hjärtat av Bourgogne skördar man 35 hektoliter per hektar, vilket kan jämföras med legendaris­ka Domaine de la RomanéeCon­ti där man bara skördar 24 hektoliter och resultatet är världens finaste (och dyraste) Pinot Noir. Tillläggas

kan att dagens bourgogner är markant lättare än de var ännu så sent som på 1980-talet. I dag åldras de inte med värdighet, utan görs för att köras ut på marknaden så snabbt som möjligt.

Pinot Noir i världen

I Bourgogne finns några av världens främsta och mest respektera­de vingårdar, medan andra med beteckning­en ”Bourgogne Rouge” producerar anspråkslö­sa viner av samma druva. Olika kloner och odlingsbet­ingelser ligger bakom detta. De nordligare kommunerna ger mera plommon, fikon och choklad i doften medan vingårdar längre söderut bjuder på violer och rosor.

I Champagne är 37 procent av odlingsare­alen planterad med Pinot Noir men här blir druvan aldrig riktigt mogen. Diverse mikroklima­t på olika håll i distriktet kan ändå ge högre kvalitet än andra.

Det odlas Pinot Noir på många håll i Europa och på många håll i Nya Världen, där särskilt Australien, Nya Zeeland, Chile och Kalifornie­n står för de bästa resultaten.

Druvans vänlighet göra att den är ett lyckat val till det internatio­nella köket men särskilt klassiskt är att Bourgogne trivs i sin egen gastronomi­ska sfär med rätter som Coq au vin, Boeuf Bourgogne och viltkött.

Pinot Noir är en essentiell komponent i världens främsta mousserand­e vin, champagne. Den blåa druvan odlas i Bourgogne, vaggan för Frankrikes högklassig­a vinmakarko­nst.

GEORG BORGSTRöM

är vinkännare

VINRUTAN, LILLA DRUVSKOLAN 11

 ?? FOTO: MOSTPHOTOS ?? Den blåa druvan Pinot Noir är en väsentlig ingrediens i champagne, men ingår också i en rad högklassig­a röda viner. Druvan är en av de äldsta i världen och återfinns i en hel del mutationer, som Pinot Blanc och Pinot Gris.
FOTO: MOSTPHOTOS Den blåa druvan Pinot Noir är en väsentlig ingrediens i champagne, men ingår också i en rad högklassig­a röda viner. Druvan är en av de äldsta i världen och återfinns i en hel del mutationer, som Pinot Blanc och Pinot Gris.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland