Hufvudstadsbladet

Ut­om­hus­be­lys­ning ska­par ljus­för­ore­ning­ar i som­mar­nat­ten, med ne­ga­ti­va följ­der för fle­ra djur.

Ett av dem är lys­mas­ken, som nam­net till trots är en skal­bag­ge. Den be­hö­ver natt­mörk­ret för att hit­ta sin part­ner. Ge­nom att släc­ka lam­pan kan du hjäl­pa lys­mas­ken. Som tack äter den upp snäc­kor­na som ka­la­sar på din träd­gård.

- PE­TER BUCHERT pe­ter.buchert@ksf­me­dia.fi

Bo­sätt­ning, ga­tu­be­lys­ning, bil­lyk­tor, re­klam­skyl­tar och till och med nå­got så till sy­nes oskyl­digt som ut­om­hus­be­lys­ning på stu­gan ly­ser upp om­giv­ning­en i som­mar­nat­ten. Allt ex­tra ljus stör lys­mas­kar­na. De är be­ro­en­de av mörk­ret, och det ris­ke­rar att bli en brist­va­ra i som­mar­nat­ten.

– Att lys­mas­kar­na ver­kar mins­ka i an­tal be­ror på för­lo­ra­de livsmil­jö­er, in­sekts­gif­ter, kli­mat­för­änd­ring­en som le­der till mer tor­ka och mind­re fö­da, men ock­så på ljus­för­ore­ning­ar som krym­per de­ras livsmil­jö­er, sä­ger Christi­na El­gert, dok­to­rand vid Helsing­fors uni­ver­si­tet.

Lys­mas­kar är skal­bag­gar, men ba­ra ha­nen ser ut som skal­bag­gar bru­kar se ut. Ho­nan är klart stör­re men sak­nar mins­ta an­ty­dan till ving­ar och lik­nar sna­rast en larv. I Fin­land fö­re­kom­mer två ar­ter, stor och li­ten lys­mask, av vil­ka den sto­ra är den klart all­män­na­re.

Ba­ra ho­nan ly­ser där hon sit­ter, of­ta väl­ex­po­ne­rad, lågt i ter­räng­en. Christi­na El­gert be­skri­ver lys­mas­kar­na som ”jor­dens eg­na stjär­nor, uni­ka och un­der­li­ga”. Men hon vet na­tur­ligt­vis att und­ret sta­vas bi­o­lu­mi­ni­scens och är en bi­o­ke­misk re­ak­tion där ho­nans pig­ment ox­i­de­ras med hjälp av ett en­zym, vil­ket får bak­krop­pen att av­ge ett gul­grönt sken, likt en li­ten lam­pa i mörk­ret.

– Un­der ti­den fly­ger ha­nen om­kring och för­sö­ker hit­ta lju­set. Är det för ljust ute går det in­te. Det är som att för­sö­ka sig­na­le­ra med fick­lam­por mitt på lju­sa da­gen, sä­ger El­gert.

Le­tar lys­kraf­tig part­ner

Ha­nen kan blän­das av ljus­för­ore­ning­ar och miss­le­das att tro att ho­nan in­te är sär­skilt lys­kraf­tig om kon­tras­ten mel­lan hen­nes ljus och bak­grunds­lju­set in­te är tyd­lig. Ha­nar­na fö­re­drar de star­kast ly­san­de ho­nor­na ef­tersom lys­kraft sig­na­le­rar god för­må­ga att fort­plan­ta sig och fö­ra även ha­nens arvs­mas­sa vi­da­re.

Att ha­nar­na vet vad de le­tar ef­ter såg Christi­na El­gert härom kväl­len när hon i skym­ning­en tog fram en bild på en ly­san­de ho­na på sin mo­bil­te­le­fon.

– Det kom ge­nast fle­ra ha­nar och vil­le pa­ra sig med skär­men. De är lät­ta att lu­ra, sä­ger hon.

Sam­ti­digt vi­sar ex­emp­let hur li­te det be­hövs för att gö­ra li­vet surt för en par­nings­lys­ten lys­mask­s­ha­ne.

– I värs­ta fall gör en stark lam­pa livsmil­jön obe­bo­e­lig ef­tersom det kan va­ra hopp­löst för en ho­na att at­tra­he­ra en ha­ne i ett upp­lyst om­rå­de.

Det kan tyc­kas li­te ro­man­tiskt att ha­nen, be­ro­en­de av nat­tens mör­ker, ori­en­te­rar mot lju­set för att fö­ra li­vet vi­da­re, men dessvär­re är det bråt­tom i ro­man­ti­ken. För­u­tom att som­mar­nat­ten är kort har de köns­mog­na lys­mas­kar­na ba­ra någ­ra vec­kor på sig att fin­na varand­ra, se­dan dör de. Lys­mas­kar­na äter ing­et un­der par­nings­ti­den utan le­ver en­bart på

den ener­gi de har sam­lat på sig ti­di­ga­re. Med par­nings­ak­ten kul­mi­ne­rar de­ras ex­istens.

– Där­för är det så vik­tigt att det är mörkt ens un­der någ­ra tim­mar om nat­ten, sä­ger El­gert.

Rap­por­te­ra ljus­glim­tar

För att va­ra in­sek­ter är lys­mas­kar­nas liv än­då in­te sär­skilt kort. In­nan de för­ö­kar sig har de till­bring­at två år som lar­ver, och äg­nat myc­ket av den ti­den åt att äta snig­lar och snäc­kor i träd­går­dar­na.

Om par­ning­en har ro­man­tis­ka drag är lys­mas­kens fö­do­vanor desto mer bes­ti­a­lis­ka. Lar­ven hug­ger kä­kar­na i en snäc­ka och spru­tar in ett gift som pa­ra­ly­se­rar by­tes­dju­ret och lö­ser upp dess väv­na­der till fly­tan­de form, och så ”dric­ker” den upp sitt byte.

– Lar­ver­na är rik­ti­ga odjur men ofar­li­ga för män­ni­skan.

Det är san­no­likt att lys­mas­kar­na har mins­kat i Fin­land, men oklart i vil­ken mån ef­tersom upp­följ­ning­ar sak­nas.

Fors­kar­na vid Helsing­fors och Uleå­borgs uni­ver­si­tet vill än­då ve­ta mer om hur ex­em­pel­vis ljus­för­ore­ning­ar in­ver­kar på fö­re­koms­ten, och ber all­män­he­ten om hjälp. Vem som helst kan rap­por­te­ra ob­ser­va­tio­ner av lys­mas­kar på webb­plat­sen Lys­mask­skol­len som är ett pro­jekt för med­bor­gar­ve­ten­skap.

Hög­sä­song­en för lys­mas­kar bör­jar, kons­tigt nog, kring mid­som­mar då nat­ten är som lju­sast, och på­går en bit in i au­gusti. Den som vill hjäl­pa lys­mas­kar­na i närmil­jön kan bör­ja med att släc­ka ut­om­hus­be­lys­ning­en på stu­gan.

– An­vänd be­lys­ning ba­ra då den gör nyt­ta. Be­hö­ver man ut­om­huslam­por är de bäs­ta mo­del­ler­na så­da­na som ly­ser nedåt över en be­grän­sad yta. De värs­ta spri­der lju­set åt al­la håll, sä­ger Christi­na El­gert.

Hon på­min­ner om att många djur och väx­ter mår bra av att det får va­ra mörkt på nat­ten.

– Natt­fjä­ri­lar dras till ljus och li­der av att man läm­nar lam­pan ly­san­de. En del flad­der­möss och fle­ra and­ra nattak­ti­va dägg­djur und­vi­ker upp­lys­ta om­rå­den. Ju mer ljus det finns om nat­ten desto mind­re blir dju­rens livs­rum. Och även män­ni­skor mår bra av att det är mörkt om nat­ten. För­u­tom att som­mar­nat­ten är kort har de köns­mog­na lys­mas­kar­na ba­ra någ­ra vec­kor på sig att fin­na varand­ra, se­dan dör de.

Christi­na El­gerts

 ??  ??
 ??  ??
 ?? FO­TO: PE­TRI KAPANEN/LAJI.FI ?? Mör­ker är en brist­va­ra i som­mar­nat­ten, men livsvik­tigt för vis­sa djur, Om vi mins­kar på ljus­för­ore­ning­en kan vi hjäl­pa ha­nen av stor lys­mask att hit­ta en ho­na och för­ö­ka sig. Lys­mas­ken är en rik­tig nyt­to­in­sekt då lar­ver­na äter snig­lar och snäc­kor som an­nars ka­la­sar på träd­gårds­lan­det.
FO­TO: PE­TRI KAPANEN/LAJI.FI Mör­ker är en brist­va­ra i som­mar­nat­ten, men livsvik­tigt för vis­sa djur, Om vi mins­kar på ljus­för­ore­ning­en kan vi hjäl­pa ha­nen av stor lys­mask att hit­ta en ho­na och för­ö­ka sig. Lys­mas­ken är en rik­tig nyt­to­in­sekt då lar­ver­na äter snig­lar och snäc­kor som an­nars ka­la­sar på träd­gårds­lan­det.
 ?? FO­TO: PRI­VAT ?? Christi­na El­gerts dok­to­rand­forsk­ning får stöd från Maj och Tor Ness­lings stif­tel­se. El­gert sik­tar på att dis­pu­te­ra om två år.
FO­TO: PRI­VAT Christi­na El­gerts dok­to­rand­forsk­ning får stöd från Maj och Tor Ness­lings stif­tel­se. El­gert sik­tar på att dis­pu­te­ra om två år.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland