Utomhusbelysning skapar ljusföroreningar i sommarnatten, med negativa följder för flera djur.
Ett av dem är lysmasken, som namnet till trots är en skalbagge. Den behöver nattmörkret för att hitta sin partner. Genom att släcka lampan kan du hjälpa lysmasken. Som tack äter den upp snäckorna som kalasar på din trädgård.
Bosättning, gatubelysning, billyktor, reklamskyltar och till och med något så till synes oskyldigt som utomhusbelysning på stugan lyser upp omgivningen i sommarnatten. Allt extra ljus stör lysmaskarna. De är beroende av mörkret, och det riskerar att bli en bristvara i sommarnatten.
– Att lysmaskarna verkar minska i antal beror på förlorade livsmiljöer, insektsgifter, klimatförändringen som leder till mer torka och mindre föda, men också på ljusföroreningar som krymper deras livsmiljöer, säger Christina Elgert, doktorand vid Helsingfors universitet.
Lysmaskar är skalbaggar, men bara hanen ser ut som skalbaggar brukar se ut. Honan är klart större men saknar minsta antydan till vingar och liknar snarast en larv. I Finland förekommer två arter, stor och liten lysmask, av vilka den stora är den klart allmännare.
Bara honan lyser där hon sitter, ofta välexponerad, lågt i terrängen. Christina Elgert beskriver lysmaskarna som ”jordens egna stjärnor, unika och underliga”. Men hon vet naturligtvis att undret stavas bioluminiscens och är en biokemisk reaktion där honans pigment oxideras med hjälp av ett enzym, vilket får bakkroppen att avge ett gulgrönt sken, likt en liten lampa i mörkret.
– Under tiden flyger hanen omkring och försöker hitta ljuset. Är det för ljust ute går det inte. Det är som att försöka signalera med ficklampor mitt på ljusa dagen, säger Elgert.
Letar lyskraftig partner
Hanen kan bländas av ljusföroreningar och missledas att tro att honan inte är särskilt lyskraftig om kontrasten mellan hennes ljus och bakgrundsljuset inte är tydlig. Hanarna föredrar de starkast lysande honorna eftersom lyskraft signalerar god förmåga att fortplanta sig och föra även hanens arvsmassa vidare.
Att hanarna vet vad de letar efter såg Christina Elgert härom kvällen när hon i skymningen tog fram en bild på en lysande hona på sin mobiltelefon.
– Det kom genast flera hanar och ville para sig med skärmen. De är lätta att lura, säger hon.
Samtidigt visar exemplet hur lite det behövs för att göra livet surt för en parningslysten lysmaskshane.
– I värsta fall gör en stark lampa livsmiljön obeboelig eftersom det kan vara hopplöst för en hona att attrahera en hane i ett upplyst område.
Det kan tyckas lite romantiskt att hanen, beroende av nattens mörker, orienterar mot ljuset för att föra livet vidare, men dessvärre är det bråttom i romantiken. Förutom att sommarnatten är kort har de könsmogna lysmaskarna bara några veckor på sig att finna varandra, sedan dör de. Lysmaskarna äter inget under parningstiden utan lever enbart på
den energi de har samlat på sig tidigare. Med parningsakten kulminerar deras existens.
– Därför är det så viktigt att det är mörkt ens under några timmar om natten, säger Elgert.
Rapportera ljusglimtar
För att vara insekter är lysmaskarnas liv ändå inte särskilt kort. Innan de förökar sig har de tillbringat två år som larver, och ägnat mycket av den tiden åt att äta sniglar och snäckor i trädgårdarna.
Om parningen har romantiska drag är lysmaskens födovanor desto mer bestialiska. Larven hugger käkarna i en snäcka och sprutar in ett gift som paralyserar bytesdjuret och löser upp dess vävnader till flytande form, och så ”dricker” den upp sitt byte.
– Larverna är riktiga odjur men ofarliga för människan.
Det är sannolikt att lysmaskarna har minskat i Finland, men oklart i vilken mån eftersom uppföljningar saknas.
Forskarna vid Helsingfors och Uleåborgs universitet vill ändå veta mer om hur exempelvis ljusföroreningar inverkar på förekomsten, och ber allmänheten om hjälp. Vem som helst kan rapportera observationer av lysmaskar på webbplatsen Lysmaskskollen som är ett projekt för medborgarvetenskap.
Högsäsongen för lysmaskar börjar, konstigt nog, kring midsommar då natten är som ljusast, och pågår en bit in i augusti. Den som vill hjälpa lysmaskarna i närmiljön kan börja med att släcka utomhusbelysningen på stugan.
– Använd belysning bara då den gör nytta. Behöver man utomhuslampor är de bästa modellerna sådana som lyser nedåt över en begränsad yta. De värsta sprider ljuset åt alla håll, säger Christina Elgert.
Hon påminner om att många djur och växter mår bra av att det får vara mörkt på natten.
– Nattfjärilar dras till ljus och lider av att man lämnar lampan lysande. En del fladdermöss och flera andra nattaktiva däggdjur undviker upplysta områden. Ju mer ljus det finns om natten desto mindre blir djurens livsrum. Och även människor mår bra av att det är mörkt om natten. Förutom att sommarnatten är kort har de könsmogna lysmaskarna bara några veckor på sig att finna varandra, sedan dör de.
Christina Elgerts