Spe­la inga spel med or­den ”po­li­tiskt våld”

Frå­gan är vem som gjor­de miss­han­deln till ett po­li­tiskt över­fall. De som höll i ham­ma­ren? El­ler par­ti­kans­li­et?

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - JAN-ER­IK ANDELIN jan-er­ik.andelin@ksf­me­dia.fi

Han lig­ger på ett sjuk­hus i Tam­mer­fors ef­ter att ha fått över tjugo ham­marslag mot hu­vu­det. Den 59-åri­ge sann­fin­länds­ka riks­dags­as­si­sten­ten Pek­ka Ka­ta­ja at­tac­ke­ra­des ny­li­gen i sitt hem i Jäm­sän­ko­ski. Vål­det var så grovt att Centralkri­mi­nal­po­li­sen ut­re­der fal­let som mord­för­sök.

Här mås­te vi va­ra tyd­li­ga: Fy­siskt våld mot nå­gon vid Fin­lands riks­dag är ett all­var­ligt an­grepp på kär­nan av vårt sam­hälls­sy­stem. Det må se­dan gäl­la en le­da­mot, en as­si­stent, en tjäns­te­man el­ler nå­gon från per­so­na­len. Riks­da­gen är rätts­sta­tens hjär­ta.

En­ligt la­gen har le­da­mö­ter­na en viss ju­ri­disk im­mu­ni­tet och obe­rör­bar­het. De och de­ras sta­ber stöds av ock­så and­ra skriv­ning­ar i straff­la­gen om att po­li­tisk verk­sam­het in­te får stö­ras.

Ock­så helt oskri­vet be­hö­ver det va­ra så att de­mo­kra­tiskt för­tro­en­de­val­da, på riks­pla­net el­ler kom­mu­nalt, ska ha en re­spekt för det ar­be­te de gör. Det gäl­ler al­la par­ti­rikt­ning­ar, ock­så dem som än­nu in­te har fått nå­gon in­vald. En po­li­ti­ker ska för­stås ald­rig gå fri från sak­lig kri­tik. Men hen ska å and­ra si­dan få le­va i fred, fri från hot och an­nan på­tryck­ning.

Po­li­ti­ker och and­ra höj­da­re är själv­fal­let ock­så van­li­ga män­ni­skor som al­la and­ra. Ock­så de kan pri­vat dras in i svart­sju­ke­dra­man och fa­mil­je­gräl, i släkt­fej­der och upp­sli­tan­de af­färs­tvis­ter, som kan le­da till bråk.

De är välav­lö­na­de och re­dan det kan gö­ra dem in­tres­san­ta för brotts­ling­ar, ut­an att tju­var och rå­na­re för­denskull har nå­gon som helst po­li­tisk av­sikt. Vid at­tac­ken mot Ka­ta­ja för­svann ock­så en stör­re sum­ma peng­ar han ha­de hem­ma kon­tant. Om vi ska gå en­ligt re­geln om enk­las­te tänk­ba­ra or­sak är det in­te ute­slu­tet att det enk­la, kras­sa mo­ti­vet var – peng­ar­na.

När en po­li­ti­ker el­ler en kän­dis i Fin­land blir ut­satt för ett brott, an­tar vi för det mesta spon­tant att hen har bli­vit ut­satt för en brotts­ling och in­te at­tac­ke­rad för sin of­fent­li­ga rolls skull.

Så be­döm­de ock­så en åkla­ga­re i Van­da för­ra vec­kan. En be­ru­sad man hop­pa­de för 16 må­na­der se­dan, tro­li­gen spon­tant, av sin mo­ped vid ett valstånd i Kor­so och flög på då­va­ran­de ut­ri­kesmi­nis­ter Ti­mo So­i­ni. För det fick mo­ped­man­nen nu åtal för ett fler­tal brott. Men in­te ens fast han ha­de bu­rit hö­gerex­tre­ma Sol­di­ers of Odins trö­ja vid till­fäl­let blev han åta­lad för att ha stört po­li­tisk verk­sam­het.

Po­li­tiskt våld är en sä­re­gen ka­te­go­ri. Trös­keln är fres­tan­de låg även för off­ren att ut­nytt­ja skär­myts­ling­ar och mel­lan­spel som de här till egen po­li­tisk för­del. Så har den träng­da Do­nald Trump i USA stämp­lat ras­pro­tes­ter­na som or­ga­ni­se­rad ”marx­ism”. Så er­öv­ra­de na­zi­ri­ket sin för­skräc­kan­de makt i Tyskland för att det lyc­ka­des be­skri­va sig självt som det sun­da al­ter­na­ti­vet till bol­sje­vi­kiskt ter­ror­våld.

Vi ska in­te dra för långt­gå­en­de väx­lar på vad den il­la slag­ne Pek­ka Ka­ta­ja har sagt till me­di­er­na från am­bu­lan­sen. Sna­rast kan man frå­ga en del me­di­e­kol­le­ger om de age­ra­de etiskt när de tog ut­ta­lan­den av nå­gon som pre­cis kan ha hål­lit på att bli ihjäl­sla­gen.

Dä­re­mot sä­ger vi gär­na att Sann­fin­län­dar­na som par­ti in­te var se­na att an­vän­da vad de­ras man höljd i lev­rat blod i Mel­lers­ta Fin­land ha­de kom­mit att sä­ga om ”ut­länds­ka män” med ”ara­biskt ut­se­en­de” som kun­de ha över­fal­lit ho­nom. Par­ti­or­ga­net Su­o­men Uu­ti­set fick vat­ten på sitt po­li­tis­ka kvarn­hjul igen – det var ut­län­ning­ar­na. Och ett val när­mar sig.

Ka­ta­ja själv, möj­li­gen me­ra an­ge­lä­gen om att an­gri­par­na ska bli fast och att han ska få till­ba­ka si­na 1 500 eu­ro, har nu änd­rat si­na ut­ta­lan­den. Tja, har han sagt. Det var kanske in­te rik­tigt så. Det var kanske in­te ut­län­ning­ar.

Po­lis­kom­mis­sa­ri­en som sit­ter på fal­let är ock­så hon harm­sen över att me­di­er­na med par­ti­led­ning­ens hjälp nu har spritt helt and­ra sig­na­le­ment på gär­nings­män­nen än and­ra ögon­vitt­nen sä­ger sig ha sett.

Po­li­tiskt våld ska man in­te le­ka med. In­te an­ty­da att nå­gon har för­tjä­nat det. In­te upp­munt­ra till det. In­te ho­ta med det. In­te ac­cep­te­ra det. Och in­te må­la upp att någon­ting så­dant har ägt rum för att det pas­sar ens egen po­li­tik.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.