Räds­lans pan­de­mi

Hufvudstadsbladet - - Opinion & debatt - PAUL LILLRANK pro­fes­sor, Aal­to-uni­ver­si­te­tet

CO­RO­NA­VI­RU­SET Gun­nar Högnäs öns­kar (HBL De­batt 21.7) en upp­da­te­ring av mitt ar­gu­ment (HBL De­batt 30.3 och 3.4) att åt­gär­der­na mot co­ro­na­pan­de­min är orim­li­ga i för­hål­lan­det till ska­dor­na.

Re­dan då viss­te man att vi­ru­set är nytt, dock en i den kän­da Co­rona­fa­mil­jen. Det har in­te sam­ma död­lig­het som smitt­kop­por el­ler ebo­la (80–100 pro­cent) och är in­te li­ka smit­to­samt som mäss­ling (R0=20). Vi­ru­set drab­bar främst äld­re män­ni­skor med un­der­lig­gan­de sjuk­do­mar.

Vad man in­te viss­te då, men vet nu, är att co­ro­na­vi­ru­set till dags da­to har or­sa­kat en nå­got hög­re över­död­lig­het än van­li­ga sä­songs­in­flu­en­sor. Ef­tersom döds­or­sa­ker­na re­gi­stre­ras på oli­ka sätt – dog per­so­nen av el­ler med co­ro­na – är över­död­lig­he­ten den mest re­le­van­ta siff­ran. Den rap­por­te­ras vec­ko­vis per ål­ders­grupp och per väs­teu­ro­pe­iskt land på euro­mo­mo.eu. Där ser man att över­död­lig­he­ten för al­la grup­per var cir­ka 30 pro­cent hög­re än un­der sä­songs­in­flu­en­sor­na 2017 och 2018. En­dast ett få­tal län­der, Bel­gi­en, Frank­ri­ke, Ita­li­en, Ne­der­län­der­na, Spa­ni­en och Stor­bri­tan­ni­en, ha­de sig­ni­fi­kant över­död­lig­het, men in­tres­sant nog ock­så höga siff­ror un­der de ti­di­ga­re in­flu­en­sor­na.

Vi vet nu ock­så att sprid­ning­en in­te sker jämnt ut­an i klus­ter. Sjuk­vår­den har kla­rat pan­de­min ut­an att kol­lap­sa – det sto­ra fält­sjuk­hu­set i Stock­holm tog in­te emot en en­da pa­ti­ent. Dä­re­mot har det upp­stått en enorm vårdskuld när plan­lag­da åt­gär­der har av­bo­kats och folk in­te vå­gar be­sö­ka sjuk­hus. Det åter­står att se hur stor över­död­lig­het det­ta kom­mer att med­fö­ra.

Trots allt vac­kert tal om att skyd­da de sva­ga har väl­färds­sta­ten miss­lyc­kats med att hind­ra sprid­ning­en på äldre­bo­en­de. Trots att vi­ruspan­de­mi är det mest väl­kän­da ka­ta­strof­sce­na­ri­ot har be­red­ska­pen in­te va­rit till­räck­lig.

Det har ock­så bli­vit up­pen­bart att det hand­lar om fy­ra sam­man­län­ka­de men dock vä­sens­skil­da fe­no­men. Vi­ruspan­de­min gör vad vi­rus gör, smit­tar och dö­dar. Räds­lans pan­de­mi gör att folk änd­rar sitt be­te­en­de, med el­ler ut­an myn­dig­hets­åt­gär­der. Re­ge­ring­ar­nas och folk­hälso­myn­dig­he­ter­nas åt­gär­der byg­ger på flock­be­te­en­de, de tit­tar mer på vad and­ra gör än vad vi­ru­set gör. Pan­de­min ut­nytt­jas som täck­man­tel och svep­skäl för po­li­tis­ka och eko­no­mis­ka ma­növ­rar, typ stöd­pa­ket, över­vak­ning och makt­kon­cent­ra­tion.

Den sto­ra obe­sva­ra­de frå­gan är hur des­sa fy­ra fe­no­men upp­står och sam­ver­kar.

Vi­ruspan­de­mins di­rek­ta ef­fek­ter, död­lig­het, sjuk­lig­het och sjuk­vår­dens kost­na­der är i det sto­ra he­la han­ter­ba­ra. Ned­stäng­ning­ar har or­sa­kat di­rekt eko­no­misk ska­da, dock för­mod­li­gen mind­re än räds­lans ef­fekt på ef­ter­frå­gan och eko­no­misk ak­ti­vi­tet. Nyt­tan av dras­tis­ka åt­gär­der är oklar. Län­der med bru­ta­la ned­stäng­ning­ar (till ex­em­pel Stor­bri­tan­ni­en, Spa­ni­en) har drab­bats il­la av vi­ru­set, me­dan Sve­ri­ge med sin li­be­ra­la po­li­tik än­då tycks få ta en li­ka hård eko­no­misk smäll som al­la and­ra.

Räds­lan gör mer ska­da än vi­ru­set. Vad ha­de hänt om myn­dig­he­ter och me­di­er in­te ha­de pis­kat upp stor­men ut­an age­rat som vid ti­di­ga­re svin- och få­gel­in­flu­en­sor? Ing­en vet, men just räds­lans pan­de­mi krä­ver hän­syn, an­svar och forsk­ning.

Histo­ri­en om co­ro­na­vi­ru­set är in­te slut. Dock bor­de vi ve­ta att pan­de­mi­er ut­gör re­el­la hot och krä­ver hög­re pri­o­ri­tet än dif­fu­sa, spe­ku­la­ti­va och lång­sam­ma hot­bil­der, typ kli­mat­för­änd­ring­ar. Natt­väk­tar­sta­ten bör rustas upp med ett pan­de­mi­för­svar. All­män ned­stäng­ning är en dyr och då­lig me­tod och bör er­sät­tas av be­red­skap och rik­ta­de åt­gär­der.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.