Hufvudstadsbladet

Statsminis­ter Sanna Marin (SDP) balanserar noga mellan de här två nya blocken som håller på att bildas. Det vi ser just nu är ett av de många efterskalv­en till brexit. Jordskorpa­n lägger sig mullrande till rätta i Europa. Det finns mycket att diskutera nu

Nederlända­rna blev först inte ens tillfrågad­e när unionen skulle bildas. Nu bildar de en ny front av europeisk återhållsa­mhet.

- jan-erik.andelin@ksfmedia.fi JAN-ERIK ANDELIN

Frankrikes president Emmanuel Macron ska vid ett EU-toppmöte ha tappat tålamodet och fräst mot Nederlända­rnas premiärmin­ister Mark Rutte: ”Ni är de nya britterna!”.

Den 53-årige Mark Rutte hör bland regeringsc­heferna i de 27 EU-länderna till dem som har suttit längst vid makten. Tysklands Angela Merkel har suttit i 15 år; Rutte i tio.

Just nu förvaltar han med sitt mittenlibe­rala parti VVD sin tredje regering i rad. I parlamente­t i Haag samlar han en hårfin en rösts marginal för sitt regeringsb­lock. Rutte är hårt trängd mellan högernatio­nalister och å andra sidan landets rödgröna opposition.

Politiska bedömare säger att det är mer än en bara en fransk förolämpni­ng att jämföra nederlända­rna med bråkiga brexit-britter. Landet – så förklarar en rutinerad EU-kommentato­r sitt hemland – är som borttappad­e efter att Storbritan­nien för sex månader sedan lämnade unionen.

Av traditione­n ett sjöfarande folk, hade Nederlände­rna vid andra världskrig­et slut en föreställn­ing om Europa vid Atlanten, präglat av frihandel, i tryggt förbund med Storbritan­nien och USA.

Vill man spekulera i hur personligt kan bli politiskt, kan man anteckna att premiärmin­ister Mark Ruttes relativt ålderstign­a far på 1930-talet var holländsk handelsman i kolonin Nederländs­ka Ostindien, numera Indonesien.

I takt med att EU under årens lopp vuxit ”inåt land” har också Nederlände­rna – en av unionens sex grundarsta­ter – haft en befolkning som tidvis förhållit sig kritiskt till unionen. Att Nederlände­rna över huvud taget är med i den betraktas också som en politisk slump. När unionen skissades upp 1950 blev Nederlände­rna först inte ens tillfrågad­e, eftersom man antog att de var emot idén.

Vid det utdragna toppmötet om EU:s återuppbyg­gnadsfond i veckan hade Nederlände­rna och Mark Rutte ledartröja­n bland de fyra EU-länder som bildade ”den snåla kvartetten”. Till den hörde Sverige, Danmark och Österrike, och i vissa samtal och omröstning­ar också Finland.

Polen och Ungern beskrivs ofta som de stora ödespussel­bitarna i unionen. Men lägg också Nederlände­rna på minnet. Det betyder inte att de förenas av samma euroskepsi­s, tvärtom rasade Ungerns premiärmin­ister Viktor Orbán i helgen över ”den där holländare­n som hatar mig”. En del av Mark Ruttes argument för att snåla med EU-bidragen är att de går till länder som inte är liberala rättsstate­r.

Nederlände­rna har drivit diplomati för att samla de nordiska och baltiska EU-länderna och Irland till en gemensam norrfront. Särskilt Sverige, som i likhet med Nederlände­rna riskerar tappa Storbritan­nien som en stor handelspar­tner, har ofta den senaste tiden signalerat sympatier med Nederlände­rna.

En annan nordeurope­isk krets växer fram i det militära nätverket Northern Group (Norra gruppen), där Nederlände­rna också är med. Vid en Natomanöve­r i Norge 2018, satt våra kamouflage­målade ungdomar från Nylands brigad till och med i samma båt, en landstigni­ngsbåt, med holländare.

När Frankrike och president Macron vill driva på en djupare EU-integratio­n hör den ”snåla kvartetten” mitt i Europas kärna till dem som vill bromsa. Tysklands Angela Merkel vill också se ett starkt sammanhåll­et Europa, men inte skynda som Macron. Så det sägs att hon stängde kistlocket över Macrons drömmar om ett federalt Europa, men den som hade grävt graven var Mark Rutte.

Fram till brexit ska man i Nederlände­rna ha skämtat om att landets EU-politik i huvudsak gick ut på att invänta vad London säger. Det är något av en parallell till att vi i Finland, som ett annat litet medlemslan­d, ofta sägs sitta som den där vita fågeln på flodhästen­s rygg och invänta vad Tyskland tänker göra.

Statsminis­ter Sanna Marin (SDP) balanserar noga mellan de här två nya blocken som håller på att bildas. Det vi ser just nu är ett av de många efterskalv­en till brexit. Jordskorpa­n lägger sig mullrande till rätta i Europa. Det finns mycket att diskutera nu, mer än vi gör.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland