Åland tacklar krisen med frisbeegolf
Företagarna på Åland går till offensiv mot coronakrisen. Vapnet för att tackla det ekonomiska raset i virusets spår är en frisbee. Med banor i nästan varje kommun ska Åland bli världens främsta frisbeegolfdestination.
Åland ska bli världens främsta destination för frisbeegolfentusiaster med banor i nästan varje kommun. Det är den ambitiösa visionen för projektet vars syfte är att hjälpa den åländska turistnäringen som drabbats hårt av coronarestriktionerna.
– Det är hållbart, billigt och dessutom coronasäkert då det är lätt att hålla avstånd till andra spelare, säger Mats Adamczak, ordförande för företagarna på Åland.
På en bergsknalle som överblickar Badhusparken och museifartyget Pommern i Mariehamn sänker frisbeegolfaren Gustaf Didriksson en putt vid det femte hålet. Det rasslar till i korgen bland martallarna när frisbeen träffar sitt mål.
Kastarmen får mycket träning, för Gustaf Didriksson är ute på banan nästan dagligen, ofta tillsammans med sin bror Oscar Didriksson. Bröderna testade frisbeegolf, som också kallas discgolf, för första gången i fjol – och fick blodad tand direkt.
– Det är ett bra sätt att vara ute i naturen och umgås med vänner och familj. I dagens samhälle är man annars ofta väldigt mycket inne för sig själv. Det var lätt att bara börja kasta, och dessutom billigt. Banan är gratis, en frisbee kostar omkring 20 euro och du kan kasta med den hur länge som helst, säger Oscar Didriksson.
– Du klarar dig bra med tre frisbeear: en driver, en för medeldistans och en putter, säger Gustaf Didriksson.
Frisbeearna har olika form och vikt avsedda för olika flygavstånd och ändamål. En del är till exempel anpassade för en bananskruv åt höger, andra åt vänster.
– Proffsen har tiotals olika varianter med olika egenskaper. Men resultatet beror ändå till ungefär 90 procent på kastaren själv, menar de åländska bröderna.
Krissatsning
De är inte de enda som blivit bitna av frisbeegolf-flugan under de allra senaste åren. Enligt en undersökning som Finlands olympiska kommitté lät göra 2018 hade 250 000 finländare prövat på frisbeegolf, medan nästan 50 000 spelade varje vecka. Sedan dess verkar grenens popularitet bara ha ökat.
En annan som fått upp ögonen för den snabbväxande grenen är företagaren, författaren och historikern Mats Adamczak, ordförande för föreningen Företagarna på Åland. Han ingår i den krisgrupp som Ålands näringsminister Fredrik Karlström sammankallade i våras när coronarestriktionerna lamslog turistnäringen.
Adamczaks uppdrag blev att hitta på ”offensiva åtgärder”, med en kassa på 100 000 euro för innovativa projekt. Hästen Adamczak valde att storsatsa på blev frisbeegolfen.
– Vi ville hitta en ny orsak för turister att övernatta på Åland mer än en natt. Sedan 25 år tillbaka har vi satsat på golf och fiske som lockar en viss typ av segment. Nu vill vi rikta oss till barnfamiljer och ungdomar i ett läge där större evenemang som Alandia Cup och Rockoff är inställda, säger Adamczak.
Ribban är högt ställd: Adamczak vill göra Åland till världens främsta frisbeegolfdestination med banor i nästan varje kommun – totalt 16 stycken. Det är ingen hasardsatsning, utan ett kalkylerat drag, enligt Adamczak.
– Finland är det näst största landet för frisbeegolf efter USA. Då intresset är stort i Sverige, Norge och Estland finns här en stor potential. Grenen växer hela tiden och coronaviruset har gjort utomhusaktiviteter populärare. Dessutom är frisbeegolf en coronasäker sport: det är lätt att hålla avstånd till andra.
Invigning den 25 juli
Enligt Adamczak tar det vanligen 3–5 månader att bygga en frisbeegolfbana med 9 eller 18 hål. Nu ville Åland alltså ha rekordmånga banor på bara ett par månader för att få i gång frisbeeturismen redan den här sommaren. Två banor fanns redan: den i Badhusparken i Mariehamn och den första av Ålands banor som ligger i Lappo på Brändö.
Banleverantören, Tammerforsbaserade frisbeegolfföretaget Spin18, jobbar för högtryck med att bygga banorna, som banarkitekter ritar upp i terrängen.
– Just nu ser det ut som om vi kommer att ha 11 banor färdiga till den 25 juli då ett stort invigningsevenemang ordnas. Banorna får olika karaktär: vid Stallhagen i Finström är det öppna fält, i Getabergen raka motsatsen. Kökar bjuder på havslandskap, på Vårdö finns en skogsbana och på Föglö kan man till exempel kasta över små vikar, säger Adamczak.
Tanken är att frisbeegolfturister ska kunna spela på flera olika banor under samma dag och samtidigt besöka olika delar av skärgården.
– Frisbeearna väger inte så mycket, så det ska också gå att cykla med utrustningen, säger Mats Adamczak.
Till nästa midsommar har man bjudit in en tidigare världsmästare i frisbeegolf, amerikanen Avery Jenkins, som ska kasta sig genom alla banor under ett dygn och röra sig från en bana till en annan med snabbgående motorbåt.
– Nästa år väntar vi oss amerikanska frisbeegolfturister, säger Adamczak.
Oro för slitage
Alla är ändå inte lika entusiastiska. Några åländska kommuner har hittills inte sagt ja till en frisbeegolfbana. I de åländska tidningarna påtalar kritiska röster att banorna kan slita på naturen och kulturvärden, medan andra är oroliga för att få en frisbee i skallen. Protesterna gäller bland annat banan i Badhusparkens historiska miljö, med Badhusberget, Doktorsvillan ritad av Lars Sonck och Sveriges generalkonsulat.
– Vid Badhusberget finns kantiga stenar efter ett tidigare stenbrott och glassplitter då folk i åratal druckit öl på berget. Jag vet inte om det är ett så otroligt kulturarv. Visst kan det bli lokalt slitage på laven på bergen, men det här handlar om ett försök att rädda företag på Åland med en hållbar gren. Då banorna blir fler och Badhusparkens bana byggs ut till 18 hål sprider spelarna ut sig. Då minskar slitaget på enskilda banor, säger Adamczak.
Det är ett bra sätt att vara ute i naturen och umgås med vänner och familj. I dagens samhälle är man annars ofta väldigt mycket inne för sig själv.
Oscar Didriksson spelar frisbeegolf
– En del ansåg också att det inte går att ha en bana bredvid det svenska generalkonsulatet. Men generalkonsuln spelar själv och har varit med om att grunda Ålands discgolfförening, säger Adamczak.
Gratis
De flesta av de planerade banorna byggs på privat mark efter överenskommelser med markägarna. För en niohålsbana behövs tre hektar mark, för en 18-hålsbana omkring 15 hektar. Kostnaderna för att bygga en bana på nio hål uppgår enligt Adamczak till ungefär 10 000 euro.
– Du får en hel bana för en summa som knappt ens motsvarar en tambur på ett gym, säger Adamczak.
De åländska banorna kommer att vara gratis för spelarna. I en app kan man hålla koll på sina och andras resultat, se vilka banor det finns plats på och donera pengar till banorna. Huvudpoängen ur näringslivets synvinkel är ändå att banorna ska locka folk i olika åldrar att tillbringa mer tid på Åland och anlita lokala tjänster.
– Det kan ge möjligheter för inkvarteringssektorn att växa, medan frisbeegolfguider kan bli ett nytt yrke där man i stil med fiskeguider kör besökare från en bana till en annan med båt, säger Adamczak.
Bröderna Didriksson på banan i Badhusparken framhåller att den låga tröskeln att börja är ett av grenens främsta trumfkort.
– Alla har en chans att vara med. Du kan vara nästan hur ung eller hur gammal som helst. Det är mest mot en själv man tävlar, man vill ju slå sina egna rekord. Vi brukar samtidigt också städa upp skräp i naturen, och tar förstås hänsyn till folk som är ute och går, säger Oscar Didriksson.
Inhemska odlade bär förväntas det finnas gott om nästa vinter men hur det blir med skogsbären är fortfarande oklart. Jord- och skogsbruksorganisationer uppmuntrar nu finländare att delta i ett nationellt bärtalko för att råda bot på arbetskraftsbristen bland bärplockare.
– Eftersom de thailändska bärplockarna inte anlänt till Finland kan hela blåbärsskörden inte längre räddas, säger regeringsrådet Olli Sorainen vid Arbets- och näringsministeriet. Lingonskörden mognar senare och beroende på hur situationen utvecklas finns en chans att den inte går till spillo i år.
Under tidigare år har man förlitat sig på thailändsk arbetskraft när det gäller blåbär, hjortron och lingon. I finländska skogar mognar omkring 500 miljoner kilogram skogsbär varje sommar. Värdet på skörden uppgår till hundratals miljoner euro.
Finland väntar ännu på de 3 000 thailändska bärplockare som sedan den 13 juli haft tillåtelse att resa in i landet.
– Det är fortfarande mycket svårt att säga om de thailändska bärplockarna kommer till Finland i sommar. Förhandlingar pågår mellan Finland och Thailand men det beror på om finländska bärföretag går med på de stränga krav som thailändska myndigheter ställer på dem på grund av covid-19, säger Sorainen.
Stabil trädgårdsskörd
Nu mognar hallonen och vinbären i trädgårdar.
– Bärskörden ser ut att bli god. Odlade bär kommer att finnas som vanligt i frysdisken under den kommande vintern, säger Miika Ilomäki,chef på finländska fruktoch bärförbundet.
I trädgårdarna har det inte varit brist på arbetskraft.
– Skördearbetet har gått bra. Arbetskraften i trädgårdarna har bestått av omkring 6 000 ukrainska och 6 000 finländska arbetare så vi har inte haft brist på bärplockare, säger Ilomäki.
– För skogsbärplockningens del är det tyvärr för sent att flyga in arbetskraft från andra länder, förklarar Sorainen.
Utan de thailändska bärplockarna kommer utbudet av inhemska skogsbär att vara dåligt i vinter.
– Det kommer nog att finnas skogsbär i butikerna, men främst utländska, säger Sorainen.
Bärplockningstalko
Jord- och skogsbruksorganisationer menar att skogsbären ännu hinner tas tillvara och har startat en kampanj i vilken finländare utmanas att gå till skogs för kollektivt bärtalko.
”Skogsbären är vår egen nationalskatt och vi konsumerar årligen i genomsnitt åtta kilogram skogsbär per person. För att våra bär ska tas till vara är det nu dags att kavla upp ärmarna och gå ut i skogen. Utmaningen är inte omöjlig, skördesäsongen fortsätter ännu långt in på hösten. Om alla 15–64 åringar skulle samla en extra hink bär för försäljning skulle bärlagren vara säkrade”, påpekar Birgitta Partanen, verksamhetschef på branschorganisationen Arktiset Aromit.
Allemansrätten ger vem som helst möjligheten att plocka bär och man får huvudsakligen sälja skogsbär skattefritt.