Löfström: Hög tid att analysera hur samarbetet fungerat under pandemin
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström säger att beredskapslagen ska ses över och då ska också det åländska perspektivet beaktas.
När Mats Löfström ombeds sammanfatta utmaningarna i riksdagen våren 2020 kommer liknelsen direkt.
– Det har varit som i Alice i Underlandet.
Nu har han kravlat upp ur det mörka coronahålet i underjorden. Det gäller faktiskt både bildligt och bokstavligt. Grundlagsutskottet har hållit sina många, långa möten i ett bombskydd 30 meter under jorden hela våren, eftersom det där finns bättre möjligheter att hålla tillräckligt avstånd till varandra.
Nu pustar riksdagsledamoten ut hemma på Åland.
Den 27 februari kallades alla riksdagsgruppers ordförande till ett gemensamt möte med statsministern Sanna Marin (SDP). På plats fanns Institutet för hälsa och välfärd, ministrar och Social- och hälsovårdsministeriet. Mats Löfström är vice ordförande för svenska riksdagsgruppen och deltog i mötet.
– Då förstod man allvaret. Det var redan klart att man inte kommer kunna stänga ute pandemin från Finland, men där och då gick det upp för mig omfattningen och hur farligt det var, säger han.
Två veckor senare utlystes undantagstillståndet, vilket aldrig förut har skett i fredstider. Beredskapslagen har skrivits främst med tanke på militära hot eller eventuellt en kärnkraftsolycka. En pandemi är en helt annan sak.
Hanteringen av undantagstillståndet och beredskapslagen blev ett grannlaga arbete för grundlagsutskottet, där Mats Löfström är medlem. Allt gick oerhört snabbt och det politiska trycket var väldigt stort.
– Det fanns hela tiden ett tryck på fler, kraftigare och tuffare åtgärder, från hela samhället. Regeringens ministrar, debattörer, medier... alla efterlyste kraftfullare åtgärder.
Arbetet i grundlagsutskottet fungerade ändå bra upplever han. Huvuduppgiften blev att granska proportionaliteten.
– Var skulle vi sätta ribban? Det blir prejudicerande för framtiden. Ett militärt hot är definitivt, men ett osynligt virus är svårare att bedöma.
Tycker du att det var rätt tid att utlysa undantagstillstånd? – Det är klart att man kan debattera det, men jag tycker det var rätt tid. Utgångspunkten var att vi skulle klara oss utan undantagstillstånd, men när man såg hur snabbt läget förvärrades i norra Italien blev det en väckarklocka. Vårt sjukvårdssystem skulle slås ut om vi inte gjorde något.
Mats Löfström konstaterar att det gick väldigt snabbt från prat om att tvätta händerna till undantagstillstånd.
– När man tittar i backspegeln så är det för mig klart att undantagstillståndet hade stor effekt och det är tydligt att det gjorde att vi klarade pandemin så bra. Det hade en stark psykologisk effekt på medborgarna som gjorde att alla tog ett stort ansvar. För Åland blev undantagstillståndet en utmaning.
– Det var ett helt nytt läge för alla parter att man utlyste undantagstillstånd i fredstid. Beredskapslagen hade inte stresstestats tidigare och man hade aldrig analyserat konsekvenserna för Åland och självstyrelsen.
Alla har gjort sitt bästa
I debatten på Åland har det sagts att självstyrelsen blev satt åt sidan. Mats Löfström är ändå tydlig på en punkt.
– Ingen har gjort något riktat mot Åland i krishanteringen. Det är viktigt att komma ihåg. Alla har gjort sitt allra bästa varje dag, handlat enligt sin bästa förmåga, säger han.
Ålands situation diskuterades i grundlagsutskottet, intygar han.
– Jag vet hur mycket vi arbetade med det ur ett åländskt perspektiv. Jag vet hur mycket ministrarna arbetat. Det har inte funnits någon anti-åländsk agenda utan alla har jobbat för att skydda liv och rusta hela Finland eftersom prognoserna för Finland pekade på väldigt många döda i hela landet, även på Åland, säger Mats Löfström.Men arbetet behöver förstås utvärderas.
– Det är perfekt tid att göra det nu i samband med revisionen av självstyrelselagen och att diskutera det med Anna-Maja Henriksson (SFP) när hon kommer till Åland i sommar.
Plats för förbättring
Mats Löfström ser ett par saker som behöver förändras och förbättras. Kommunikationen är en sådan sak.
– Man behöver se till att informationsutbytet löper och att man i ledningscentralen i Helsingfors har med självstyrelsen på något sätt. Att man från tjänstemännens håll pratar om vad man planerar härnäst.
Det som fungerat bra är kommunikationen på ministernivå.
– Anna-Maja Henriksson har haft tät kontakt med lantrådet Veronica Thörnroos (C). Jag har uppfattat att den kontakten fungerat mycket bra. Men i den vanliga förvaltningen, bland de statliga tjänstemännen som inte är politiskt tillsatta, där har inte kommunikationen löpt lika smidigt som den borde. Det måste vi analysera.
Mats Löfström menar att det är illa om systemet bygger på politiska kontakter, eftersom man då riskerar hamna i samma djupa hjulspår som under regeringen Juha Sipilä (C).
Ser du att det finns tillräckligt skydd för självstyrelsen i beredskapslagen? – Det har kommit kritik och den måste tas på allra största allvar från självstyrelsehåll.
Det är helt klart att beredskapslagen ska revideras efter pandemin – det är alla partier överens om.
– Då finns alla möjligheter att gå igenom den ur åländskt perspektiv.
I väntans tider
Förra veckan gick ännu i arbetets tecken när både förvaltningsutskottet och grundlagsutskottet hade möten i Helsingfors, men nu väntar ett par vilsamma semesterveckor. Mats Löfström har prioriteringen klar för sig.
– Jag ska umgås med min hustru. Jag har gått tidigt och kommit hem sent hela våren så hon har inte sett mycket av mig.
På söndagen avslöjade Mats Löfström att han, tillsammans med hustrun Noora Löfström, väntar tillökning i familjen. Babyn väntas i slutet av augusti. De säger sig vara mycket glada och förväntansfulla.
❞ När man tittar i backspegeln så är det för mig klart att undantagstillståndet hade stor effekt och det är tydligt att det gjorde att vi klarade pandemin så bra. Det hade en stark psykologisk effekt på medborgarna som gjorde att alla tog ett stort ansvar.