Mörka skuggor över OS i Tokyo och Peking
Om coronasituationen inte förbättras radikalt kommer sommar-OS i Tokyo inte att kunna arrangeras, säger organisationskommitténs ordförande Yoshiro Mori. IOK:s Dick Pound varnar för att vinter-OS i Peking kan drabbas av politiska bojkotter.
På fredag skulle OS i Tokyo ha inletts i den japanska huvudstaden med pompa och ståt. Men den globala coronaviruspandemin tvingade internationella olympiska kommittén IOK och de lokala arrangörerna att flytta de olympiska spelen redan i slutet av mars.
Sedan flytten har diskussionerna gått heta om hur det blir med OS 2021. Nu rör arrangörskommitténs ordförande Yoshiro Mori upp känslorna då han i en intervju för det japanska public service-bolaget NHK säger att OS om ett år är beroende av om man får fram ett fungerande vaccin mot coronaviruset.
– Om den här sortens situation (med covid-19) fortsätter, är det då möjligt att arrangera OS? frågade NHK.
– Ifall den nuvarande situationen fortsätter är svaret nej, svarade Mori enligt nyhetsbyrån AP.
Enligt de nuvarande planerna ska OS i Tokyo arrangeras 23.7–8.8.2021.
Hittills har både arrangörskommittén och IOK försäkrat att OS kommer att arrangeras om ett år. Hur man planerar att genomföra ett gigantiskt idrottsevenemang med idrottare från hela världen har man inte avslöjat. IOK har meddelat att OS antingen hålls enligt de nuvarande datumen eller inte alls. Man skjuter inte fram spelen en gång till.
Vem prioriteras för vaccin?
Hur det blir med ett fungerande vaccin är omöjligt att säga med säkerhet. Forskare har talat om att det kan finnas ett vaccin inom sex till nio månader vilket förstås är goda nyheter för IOK, de japanska arrangörerna och idrottarna som för tillfället förbereder sig för att toppa formen lagom till OS.
Men frågan är om det är friska unga atleter som ska prioriteras om ett vaccin tas fram. En annan fråga är om alla idrottare är villiga att vaccineras. Det finns ju som bekant ett visst vaccinmotstånd i världen och speciellt nya vaccin som är snabbt framtagna brukar få en del människor att rygga tillbaka.
IOK och de lokala arrangörerna i Japan utreder hur man kan krympa ner OS utan att spelen förlorar sin glans och charm. IOK:s ordförande Thomas Bach sade under en presskonferens förra veckan att man utreder samtliga möjligheter och att ett OS med publikrestriktioner är ett alternativ man ser på.
– Det är för tidigt att säga allt för mycket. Men vi vill inte begränsa åskådarantalet. Vi vill förstås se fulla läktare och det är vad vi jobbar för, sade Bach.
”Inte utan publik”
IOK har en lista på över 200 åtgärder som kan skala ner de massiva olympiska spelen som växer för varje gång de arrangeras.
Arrangörskommitténs ordförande Mori ser inte ett OS utan publik som ett alternativ. Han vill inte heller begränsa idrottarnas rätt att delta i öppnings- och avslutningsceremonier och han anser att OS-eldens fackelstafett ska genomföras som planerat eftersom det ”skulle vara oartigt mot de regioner som deltar” att ställa in den.
Dick Pound, medlem i IOK, säger i en intervju med Kyodo News att det är orealistiskt att skala ner de olympiska spelen. Han förhåller sig skeptiskt till idén att OS skulle avgöras inför en heljapansk publik.
– Det skulle inte vara ett OS i den bemärkelse vi känner till spelen, säger Pound.
Enligt de ursprungliga – och nuvarande – planerna ska 11 000 OSidrottare, 4 000 paraidrottare tävla i Japan nästa sommar.
Förra veckan sade Pound att om sommar-OS i Tokyo ställs in lär också vinter-OS i Peking 2022 ställas in.
Att arrangera ett OS i samma region ett halv år efter att man ställt in ett annat OS är inte realistiskt menade han.
Bojkotter möjliga 2022
I intervjun för Kyodo News utvecklar han sitt resonemang och säger att det i Pekings fall handlar om mer än coronaviruset.
– Den politiska bojkotten är mer problematisk eftersom ingen vet hur det utvecklas med tiden. Då Kina arrangerade OS 2008 var det många som krävde att nationer borde bojkotta OS på grund av de brott mot mänskliga rättigheterna som sker i Kina. Till slut blev det ingen bojkott den gången, säger Pound.
– Men kanske det är allvarligare den här gången, fortsätter han.
Nyhetsbyrån AP publicerade i slutet av juni uppgifter om hur den kinesiska staten tvingar uigurer och andra minoritetsbefolkningar till tvångssterilisering och aborter och hur man kontrollerar minoritetskvinnorna för att upptäcka för staten oönskade graviditeter.
AP:s granskning som innehåller intervjuer, läckta dokument och forskning visar att människorättsproblemet i Kina är betydligt allvarligare och mer utbrett än man tidigare trott.
Experter kallar det för demografiskt folkmord.
Dokumenten visar att hundratusentals kvinnor utsatts för övergrepp. I områden där uigurerna bor har nativiteten sjunkit med över 60 procent mellan 2015 och 2018 som följd av förföljelserna.
Uigurer har skickats till fångläger som människorättsorganisationer kallar för koncentrationsläger.
Missförhållanden inom den internationella toppgymnastiken har varit uppmärksammade under flera år. De senaste veckorna har diskussionen tagit ny fart genom Netflixdokumentären ”Athlete A” som handlar om sexbrottsskandalen kring den tidigare amerikanska landslagsläkaren Larry Nassar, dömd till livstids fängelse 2018.
Efter att dokumentären publicerades har flera tidigare landslagsgymnaster i Australien trätt fram och berättat om sina erfarenheter, framför allt på sociala medier.
Hånades av tränarna
Bland andra Chloe Gilliland, tidigare Sims, som vid 16 års ålder vann två guld i Samväldesspelen – ett miniOS för länder från det tidigare brittiska imperiet – i Melbourne 2006.
”När jag förväntades vara på toppen av min karriär hade jag ångest och var en deprimerad tonåring”, skriver Gilliland, i dag 29 år, på Facebook. Hon säger att hon led av ätstörningar, bulimi, och att hennes tränare regelbundet sade att hon vägde för mycket.
”Som 17-åring kände jag att det hade varit enklare att avsluta mitt eget liv än att ge efter för vad de ville att jag skulle vara.”
Förbundet ska agera
Mary-Anne Monckton, tvåfaldig silvermedaljör vid Samväldesspelen i Glasgow 2014, vittnar om samma typ av fysiska och mentala missförhållanden.
– Övergreppen måste få ett slut, eller i alla fall bli utkastade från vår idrott, säger 25-åringen, enligt AFP, och fortsätter:
– Precis som många andra har jag upplevt kroppsskam, blivit undanhållen mat, blivit skriken till så att jag börjat gråta. Manipulerad och tvingad till att göra saker jag varken var fysiskt redo för, eller kapabel till, att göra.
Kitty Chiller, det australiska gymnastikförbundets vd sedan 2017, säger att organisationen har nolltolerans mot all form av övergrepp.
”Vi hyllar och applåderar de som har talat ut, deras mod och deras röster. Jag vill att ni ska veta att vi är här för att lyssna. Och vi är här för att agera”, skriver hon i ett öppet brev.
Dokumentären ”Athlete A” har även fått konsekvenser i Europa. Det brittiska gymnastikförbundet har tillsatt en oberoende utredning kring anklagelser om övergrepp och mobbning.