Tea Lallukka vill förstå hälsan genom långa perspektiv
Professorn i medicinsk sociologi, Tea Lallukka, säger att ingen ensam ska behöva ta ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande. – Den med svag ekonomi behöver samhällets stöd för en jämlikare chans till ett hälsosamt liv, säger hon.
Professor Tea Lallukkas huvud gungar lätt i datorns ruta. Det är för att hon står på ett elastiskt aktivitetsbräde framför sitt arbetsbord. När Helsingfors universitet gick in för distansjobb på grund av coronapandemin ordnade Lallukka om en kvadratmeter av vardagsrummet till kontor. Brädet tvingar fram en hygglig hållning och får musklerna att arbeta.
Lallukka är glad. Hon har precis fått veta att Finlands Akademi beviljat finansiering för ett fyra år långt forskningsprojekt. Projektet ska handla om den tredje åldern – alltså om hur finländarna mår, och kunde må, efter att de lämnat arbetslivet.
Orden rinner snabbt när Lallukka beskriver vad forskarna är ute efter. Man kan välja att se det här sena livsskedet som ett endimensionellt problem och fokusera på hur kroppen långsamt börjar gnissla, men Lallukka vill ställa frågor om hur livet verkligen känns och förstå hur tidigare livsskeden formar ålderspensionstiden.
– Den här tredje åldern kan vara så mycket. Den kan präglas av svag hälsa, men också innehålla mycket annat. Då blir det intressant att titta på de långa bågarna och fråga vilka stigar olika personer kommit att ta genom livet. Mycket av den hälsa och ohälsa som syns när man blir äldre har sina rötter i tidig barndom och ungdom, säger hon.
Bakgrund har betydelse
I det nya projektet söker forskarna underliggande mönster.
– Kanske finns de som alltid har god eller dålig hälsa, kanske kan vi spåra nya riskgrupper genom att granska deras levnadsbanor. Det är viktigt att förstå vilka fenomen under barndom, ungdom och i arbetslivet som påverkar hälsan längre fram i livet, säger Lallukka.
Hon påpekar det faktum att allt fler finländare lever allt längre. Den demografiska förändringen är dessutom stor – sådan att de i arbetsför ålder i framtiden kommer att vara färre än tidigare i förhållande till den växande gruppen pensionärer. Allt färre ska alltså finansiera vården för de äldre i framtiden och då är det viktigt att förstå vad som påverkar hälsan upp i åldrarna.
– Arbetslivet är annorlunda nu än vad det var när många av dagens pensionärer arbetade. Vi behöver förstå vad det är som håller så många som möjligt av oss så friska som möjligt genom den här tredje åldern.
Medicinsk sociologi ligger i skärningspunkterna mellan flera olika discipliner och granskar medicinska frågor ur infallsvinklar som till exempel socialt arbete, folkhälsa eller kultur. Hälsofrågor kopplas då bland annat till frågor om klass, kön eller etnicitet. Tanken är att den individuella hälsan påverkas av att man kommer från en särskild bakgrund eller har en viss uppväxthistoria. I Finland vet man till exempel att det är en skillnad på tio år i livslängd mellan män som har de lägsta och högsta inkomsterna.
Lallukka tar själv avstamp i folkhälsovetenskap. Sin doktorsavhandling skrev hon om kopplingar mellan arbetsförhållanden, ohälsosam livsstil och hälsa. Frågor om näring och matvanor har hängt med sedan hon skrev sin magisteravhandling om unga vuxnas matvanor.
Under sin installationsföreläsning i höstas påpekade Lallukka att vi påverkas av våra omständigheter.
– Det finns brittisk data som visar hur mycket av den disponibla inkomsten som går åt till matinköp för folk med olika inkomstnivåer. För den fattigaste tiondelen går största delen av det som blir över efter boendekostnader till matutgifter. För den rikaste tiondelen är matutgifterna bara några procent av de pengar man har kvar. Det är klart att ens socialgrupp har betydelse för hur hälsosamt man har råd att äta. Då kan man börja fråga hur samhället ska stödja dem som inte fått allt från början, säger hon.
Till den som protesterar och nu vill börja tala om billiga rotsaker svarar Lallukka att mat också är en fråga om goda smaker och umgänge.
– Finländarna vet att det är bra att äta grönsaker, men det är fel att skuldbelägga dem som inte får det hela att gå ihop, säger hon.
Lallukka talar om jämlikhet i hälsa och säger till exempel att den som inte har så mycket på kontot att den har råd med motionsformer som skulle passa en behöver samhällets stöd.
”Digital ojämlikhet stor fråga”
Till Lallukkas kärnkunnande hör frågor om sjukfrånvaro, mobbning på arbetsplatsen och sömnproblem. Efter sin doktorsavhandling var hon som forskare vid Helsingfors universitet i sex år djupt involverad i frågor om sömnens betydelse för hälsan. Därefter var hon anställd vid Arbetshälsoinstitutet för att forska i frågor om arbetsoförmåga.
– Också sömnen påverkas av vår socioekonomiska ställning. Unga som rapporterar dålig ekonomi i familjen säger också att de sover sämre än andra jämnåriga.
Vad tror du att till exempel organisationer kan göra för sina anställdas hälsa? – När det gäller sömnen kan man se över arbetsschemat. Det finns kunskap om hur man skapar en bra rotation i arbetsskift för att folk ska må bra. Vi vet till exempel att de som har lång arbetsväg tenderar att förkorta nätterna eftersom de annars inte hinner med det som ska göras utöver arbetet, säger Lallukka.
Hösten 2019 drog Helsingfors universitet i gång ett nytt magisterprogram. Programmet i socialoch hälsoforskning och ledarskap lockade då flest sökande av alla magisterprogram vid hela universitetet och i år var det här alternativet fortfarande mycket populärt. För Lallukka innebär programmet undervisning och handledning. Här formas framtidens vårdforskare och en del av det ledarskap som ska fatta beslut i de kommande vårdlandskapen.
Kanske finns de som alltid har god eller dålig hälsa, kanske kan vi spåra nya riskgrupper genom att granska deras levnadsbanor. Det är viktigt att förstå vilka fenomen under barndom, ungdom och i arbetslivet som påverkar hälsan längre fram i livet.
Hur tror du att man i vårdreformen kan ta lyra på dem som nu verkar falla mellan stolarna när det gäller att må bra? – Den ojämlikhet som digitaliseringen av hälsotjänster för med sig är en jättestor fråga. Det är ju inte bara äldre personer som aldrig kommer åt att till exempel se sina hälsouppgifter i det stora Kanta-arkivet. Det här är ett problem också för de språkgrupper vars modersmål inte är finska, svenska eller engelska. Jag hoppas de som fattar besluten för den kommande social- och hälsovården tar hänsyn till det perspektivet, säger Lallukka.