”Molnskådning gör vädret mer intressant”
De ingår i bönders, poeters och såklart meteorologers verktygslåda. Men de bulliga formationerna på himlen som bildas när fuktig luft kyls ned fascinerar också vanligt folk. Vi talar om molnskådning, vars högtid är nu.
Franske Charles Baudelaire och ryske Vladimir Majakovskij är några av de som har skrivit poesi om det fluffiga i skyn. Och diktaren Karin Boyes första samling hette just ”Moln”. Men molnen, dess former och färdriktningar tolkas också bokstavligen av människan. Ett tidigt exempel är den tyske kyrkoherden Johannes Colerus, som i slutet av 1500-talet skrev om lantbruket och bland annat konstaterade att parallella fjädermoln som går med vinden innebär regn. Går molnen mot blåsten, resulterar det i torka.
I början av 1800-talet formulerade den engelske apotekaren och amatörmeteorologen Luke Howard en teori över molnen och dess uppkomst. Det dröjde dock till 1896 innan referensverket ”Internationell molnatlas” publicerades. Bland andra stödjer sig SMHI på verket.
Medial värld
Företeelsen molnskådning har fått ett genomslag de senaste åren, inte minst tack vare sociala medier, där en fin molnbild kan säga mer än tusen ord och dessutom ge ord åt olika känslor.
– Det är en farlig sport med många skador. Nacken tar stryk när du tittar uppåt. Och du kan gå in i en lyktstolpe, säger Nils Holmqvist.
Han skämtar givetvis – och verkar nästan alltid ha glimten i ögat. För mången tv-tittare är han bekant som meteorolog på SVT. Nu står vi på en allmän brygga vid vattnet och blickar uppåt och mot horisonten. Det är strålande solsken och stackmolnen hopar sig ett efter ett. I en bärsele på magen har han den sju veckor gamle sonen Pelle. Det faller sig naturligt att Nils berättar hur intresset började som barn.
Han satt i bilens baksäte, helt slut efter en varm sommardag på stranden. Träden längs bokalléerna vid Jordberga i Skåne svischade förbi. I skyn framträdde himlavalvets figurer och fångade unge Nils uppmärksamhet, och han blev så fascinerad att han hungern han kände innan var som bortblåst.
Super Mario
Som tv-meteorolog skulle Nils säga att det var växlande molnighet den där dagen.
– Vatten som avdunstar frigör värme och luften blir lättare. Därför växer molnen upp som blomkålsformationer intill den rätt molnfria luften.
Han använder också begrepp som Simpson- eller Super Mario-moln efter den animerade tv-serien och dataspelet. Stackmoln är lite av en favorit hos Nils och många andra molnskådare.
Ögongodis är också de avgörande scenerna i Helms klyfta i andra delen av filmtrilogin ”Sagan om ringen”. Inte för att styrkorna är beredda och snart ska ta kål på varandra, utan för det strilande regnet och inramningen.
– Mordormoln, säger Nils och fortsätter ödesmättat med en replik ur filmen: ”So it begins.”
Han kisar uppåt, pekar på en stackformation på runt en kilometers höjd och säger till sonen i selen: – Pelle, det där molnet är ingen fara. Nils vrider sig en aning och pekar mot horisonten.
– Men där borta kan det komma regn.
Bästa tiden
Det går inte alltid att tolka himlens formationer, förklarar Nils. Inte alla tecken förebådar hur vädret ska bli. Men molnskådarnas bästa tid är nu, under våren och sommaren är solen mer intensiv, jorden värms upp, fukten stiger.
– Då kommer stackmolnen, skurarna och åskan. Tromber kan komma. Det blir regnbågar, hagel och andra grejer.
Nils berättar om cirrusmoln som kan förebåda dåligt väder, det vill säga nederbörd. De dyker upp i väster och tätnar mot horisonten. Han nämner också cirrucumulusmoln, som bildar instabilitet på tio kilometers höjd, och som är ganska ovanliga. Det finns ett otal beteckningar för moln. Nils kan
inte hålla alla i huvudet, men flera har han koll på.
– Molnskådning gör vädret mer intressant. Ju mer man kan om molnen, desto bättre.
Han pekar upp mot himlen och exemplifierar:
– Jaha, det är ett altostratusmoln som går in här nu.
Moln som uttryck
Fantasterna – det finns för övrigt ett internationellt sällskap som heter Cloud Appreciation Society – skulle nog hävda att själva livet får ytterligare en dimension om man har för vana att titta upp. Eller som det står i organisationens programförklaring: ”Vi vill påminna människor om att moln är uttryck för atmosfärens stämningar och kan läsas som en persons ansikte.”
Oavsett vem eller vad vi ser där uppe är molnskådning någonting som alla kan ha glädje av. Aktiviteten passar gammal som ung. Nils berättar om en förskola i Malmötrakten där barnen går ut och lägger sig på en gräsplätt, för att ägna sig åt mulletv – det vill säga molnskådning.
Under samtalets gång har stackmolnen gått samman och en smet breder ut sig där uppe.
– Det är ett lågtryck i öster som skjuter in molnen och de blir gråare, säger Nils Holmqvist.
Han fäller upp paraplyet med tanke på sin unge son. I nästa stund faller en droppe.
MIKAEL K NILSSON/TT