Fenomenal låtskrivare eller CIA-agent?
Den grävande journalisten Patrick Radden Keefe visar med sin podd ”Wind of Change” att populärkultur och underrättelseverksamhet är en ypperlig kombination. Slopa sommardeckaren och lyssna på den här podden i stället!
Wind of Change HHHHI 8 delar på Spotify samt 2 bonusavsnitt (receneras i sin helhet). Av Patrick Radden Keefe.
Jag måste inledningsvis erkänna två saker: jag avskyr det tyska hårdrocksbandet Scorpions och jag har aldrig varit särskilt förtjust i deras kanske mest kända låt Wind of Change. På grund av de här petitesserna dröjde det flera veckor och krävdes flera rekommendationer för att övertyga mig om att lyssna på Spotifys förhållandevis nya poddserie Wind of Change. Men efter att ha lyssnat cirka fem minuter på det första av sammanlagt åtta avsnitt var jag fullständigt med på noterna. Den här podden är corny, spännande och lyckas väcka många frågor som med största sannolikhet kommer att förbli obesvarade.
Premissen är enkel. Skrev Scorpionssångaren Klaus Meine verkligen låten Wind of Change, eller var låten ett uttryck för USA:s och CIA:s soft power i slutet av kalla kriget?
Programledaren, den framgångsrika New Yorker-journalisten Patrick Radden Keefe, får ta del av lite CIA-skvaller och kan inte släppa tanken. Erfaren och rådig reporter som han är börjar han nysta upp mysteriet och intervjuar ett imponerande antal före detta CIA-anställda och andra människor, som eventuellt kan känna till fallet. Han besöker också Kiev, Moskva och Hannover.
Men den här podden är så mycket mer än en utredning eller ett spiondrama. Wind of Change kommer med en massa intressant kuriosa om USA:s underrättelseverksamhet och vikten av populärkultur i samhälleligt osäkra tider. Under de åtta avsnitten hinner berättelsen också spåra ur ordentligt och de flesta av sidospåren är minst lika intressanta som den huvudsakliga frågeställningen.
Ger inga svar
Eftersom det trots allt handlar om underrättelseverksamhet kan de före detta spionerna och andra tjänstepersonerna varken bekräfta eller dementera amerikanernas inblandning i låten. Podden kan med andra ord inte erbjuda några definitiva sanningar eller svar.
Intressant nog irriterar det här knappast lyssnaren eftersom Keefe lyckats gräva fram så mycket bric-à-brac om såväl hårdrock, Sovjetunionen som CIA. Faktum är att musikbranschen kryllar av udda typer. Någon eller några av dem kan definitivt ha varit inblandad i underrättelseverksamhet.
Kanske populärkulturen faktiskt är mäktig nog att störta autoritära regimer. För att inte tala om CIA, som under åren nog ägnat sig åt en massa konstigheter. Och Klaus Meine är antingen en otroligt duktig skådespelare eller så blir han uppriktigt överraskad då han får svara på frågan om sitt hypotetiska förflutna som CIA-agent.
En prestigepodd
På tv-sidan talar man om prestigetv, alltså serier som skapats av vissa hyllade regissörer, manusskribenter och producenter. Tänk The Sopranos, The Wire och Mad Men. Jag vill påstå att det i poddvärlden också förekommer prestigepoddar, som Serial, The Dropout och Reply All. Ofta är de producerade av stora amerikanska mediebolag, bygger på en häpnadsväckande research och snuddar vid en journalistisk överlägsenhet jag bara kan drömma om. Wind of Change tillhör definitivt den här kategorin.
Överklassens nätverk
Podden är en samproduktion av Spotify (som efter att ha köpt upp bland andra Gimlet satsat enormt på just poddar) och Crooked Media, kanske mest känd som produktionsbolaget bakom podden Pod Save America. Keefe är väldigt öppen med att det rör sig om ett personligt passionsprojekt – han har varit besatt av den här berättelsen i många år.
Hans polare och en av poddens centrala källor, Michael Shtender Auerbach, har heller inte något emot att hälla vatten på Keefes kvarn. Podden illustrerar också de otroliga sociala nätverk som den högutbildade överklassen i USA har. Även om man personligen inte känner någon lämplig intervjuperson finns det alltid en kompis eller halvbekant som känner någon med nyttig information.
Den här podden har potential att underhålla en väldigt heterogen och bred publik. Allt från hårdrocksentusiaster och vänner av en bra spänningshistoria till aspirerande grävande reportrar. Keefe är nämligen också rätt öppen med sina arbetsmetoder och avslöjar en hel del av det journalistiska hantverket. Wind of Change är en rolig hybrid av en deckare och ett längre journalistisk reportage.