EU-fond får stöd av folket
Största motståndet mot fonden finns bland Sannfinländarnas anhängare
I juli förhandlade EU-topparna om en ny återhämtningsfond på 750 miljarder för att stimulera ekonomin efter coronakrisen. På en enkät om EU:s skuldsättning för att kunna ge bidrag och lån, svarade tre av fyra finländare att fonden antingen är bra, ett ”nödvändigt ont” eller att de inte riktigt vet. Det vanligaste svaret, ”ett nödvändigt ont”, gav 42 procent.
Enkäten är beställd av Hufvudstadsbladet, Maaseudun Tulevaisuus och Verkkouutiset och genomfördes förra veckan av Kantar TNS.
Svaren är tydligt polariserade enligt partisympatier. Motståndet mot EU-fonden är koncentrerat till Sannfinländska väljare, medan oppositionspartiet Samlingspartiets väljare i högre grad ser den som något nödvändigt ont.
– En annan faktor som spelar in är solidaritetsaspekten. De väljare som också i andra sammanhang röstar för gränsöverskridande solidaritet, som De grönas och Vänsterförbundets väljare, är mer positiva, noterar forskningschef Ilkka Haavisto vid Näringslivets delegation Eva.
Det största motståndet mot EU:s återhämtningsfond har koncentrerats till Sannfinländarna. Stödet bland vänsterns och De grönas väljare är i linje med ett tydligt fenomen som kommit det senaste decenniet, säger forskningschef Ilkka Haavisto vid Näringslivets delegation Eva.
En fjärdedel av finländarna motsätter sig EU:s nya återhämtningsfond på 750 miljarder, medan resten anser att fonden är antingen bra, ett ”nödvändigt ont” eller svarar att de inte vet.
Det framgår i en färsk enkät som Hufvudstadsbladet, Maaseudun Tulevaisuus och Verkkouutiset har låtit göra.
En fjärdedel av finländarna är helt emot fonden och anser att den bör slopas. En av tio kan inte säga sin åsikt.
I materialet framgår att motståndet mot den föreslagna EUfonden är starkt koncentrerat till Sannfinländarnas väljare, medan Samlingspartiets och Centerns väljare i högre grad klassar den som ett ”nödvändigt ont”, även om få är direkt positiva. Fonden splittrar inte vänsterväljare i lika hög grad. Bland SDP:s, De grönas och Vänsterförbundets anhängare anser under tio procent att fonden är en dålig idé.
Återhämtningsfonden förhandlades fram i slutet av juli under flera intensiva dagar, och
innebär gemensamma lån där 390 miljarder delas ut som direkta bidrag och 360 miljarder i form av lån.
För Finlands del förhandlade statsminister Sanna Marin (SDP), vilket kan vara en faktor som spelar in i attityderna, bedömer forskningschef Ilkka Haavisto vid Näringslivets delegation Eva.
Haavisto har lång erfarenhet av att mäta finländarnas värderingar, bland annat om EU, i Evas barometer.
– Att det var en mycket populär statsminister som förhandlade för Finland bidrar till att de så kallade rödgröna partierna ser fonden som ett bra resultat som bör genomföras, säger Haavisto som noterar att Marin som person är särskilt populär bland kvinnliga väljare.
– En annan faktor som spelar in är solidaritetsaspekten. De väljare som också i andra sammanhang röstar för gränsöverskridande solidaritet, som De grönas och Vänsterförbundets väljare, är mer positiva.
Så har det inte alltid varit
Haavisto noterar att det skett en vändning redan tidigare inom vänstern som nu är tydlig i den här enkäten. Det har inte alltid varit övervägande EU-positivt inom vänstern.
– Det som hände när Sannfinländarna blev ett stort parti är att de sög åt sig EU-motståndare som koncentrerades till Sannfinländarna. I andra grupper som VF, SDP och Centern är en majoritet nu positiva till EU-integration. Det var inte lika klart tidigare – i slutet av 90-talet var det Samlingspartiet, SFP och De gröna som var mest för europeisk integration och EU-deltagande.
Att klimatfrågan dessutom under de senaste åren seglat upp bland de områden finländarna förväntar sig att EU ska agera kring, kan också förstärka det faktum att både yngre väljare och de så kallade rödgröna är mer benägna att godkänna fonden. Mest positiva är de unga under 30.
Att Sannfinländarna dragit till sig vissa väljargrupper syns också som en könsaspekt. I HBL-enkäten är det dubbelt fler män som är mycket negativa till en gemensam återhämtningsfond.
Medan 16 procent av kvinnorna säger blankt nej är det 32 procent av männen som gör det. Ilkka Haavisto ser ett samband till att män i högre utsträckning stöder Sannfinländarna.
Han tror inte att inställningen påverkats av politikernas uttalanden om EU-fonden nu i sommar, utan att motståndet redan fanns där sedan tidigare.
– När det gäller Sannfinländarna är det väl tryggt att säga att vilket avtal som än kommer från EU så duger det inte. Det finns enstaka frågor som deras väljare ser lite mer positivt på, som frihandel inom EU och försvarssamarbete, men när det gäller ekonomiskt stöd fanns motståndet redan där, säger Haavisto som mätt EU-attityderna i Finland i regelbundna enkäter för Eva.
En skillnad mellan män och kvinnor framgår enligt Haavisto också i inställningen till globala frågor överlag. Enligt en ny barometer som Eva publicerar samtidigt som HBL-enkäten framgår att De grönas och Vänsterförbundets väljare är mest positiva till gränsöverskridande solidaritet, men också att kvinnor är mer positiva till det än män.
❞ Att det var en mycket populär statsminister som förhandlade för Finland bidrar till att de så kallade rödgröna partierna ser fonden som ett bra resultat. Ilkka Haavisto forskningschef, EVA
Småföretagare är kritiska
En grupp som reagerar särskilt negativt på EU:s återhämtningsfond är egenföretagarna. Även om det är en grupp som inte är mest negativ till EU överlag så får fonden en klart större känga av företagarna än av löntagarna, studerandena eller pensionärerna. Hela 42 procent av dem som uppger sig som företagare anser att fonden borde motas i grind.
Även om fonden försvaras med att det handlar om det finländska exportområdet, så bedömer Haavisto att de allra minsta företagen präglas av hur hårt de själva drabbats av coronakrisen. En förklaring kan också vara att Sannfinländarna har många anhängare bland småföretagarna.
– Företagarnas utkomst har drabbats drastiskt, och det är möjligt att många företagare – som kanske annars inte har något emot EU – frågar sig varför varför vi inte stöder finländska företagare mer, säger Haavisto.