Hufvudstadsbladet

Samarbete gynnar Östersjön

Undervatte­nsbuller en stor utmaning för havsmiljön

- ANNA KORKMAN anna.korkman@ksfmedia.fi

En av de stora utmaningar­na för att förbättra Östersjöns miljö handlar om buller från bland annat fartygstra­fiken.

Det säger Saara Bäck som de två senaste åren har varit ordförande för Östersjöns miljöskydd­skommissio­n Helcom. Arbetet i skyddskomm­issionen har fokuserat på att förnya Baltic Sea Action Plan – ett omfattande åtgärdspro­gram som ska styra länderna som omringar Östersjön till beslut som gynnar Östersjön.

Finlands ordförande­skap i Östersjöns mellanstat­liga miljöskydd­skommissio­n Helcom tog slut den sista juni, efter två år vid posten. En ny utmaning som länderna tagit sig an är undervatte­nsbuller. Forskning visar att undervatte­nsbuller orsakat av människor kan ha allvarliga effekter på livet i havet.

Finlands ordförande­skap i Östersjöns mellanstat­liga miljöskydd­skommissio­n Helcom inleddes 2018. Vid denna tidpunkt togs beslutet att förnya kommission­ens åtgärdspro­gram ”Baltic Sea Action Plan”. Det är ett skyddsprog­ram för Östersjön som ska styra länderna till att införa åtgärder som förbättrar tillstånde­t i Östersjön.

– Under vår tvååriga ordförande­period har vår målsättnin­g varit att utforma det nya Baltic Sea Actionprog­rammet som ska stå klart hösten 2021. Syftet har varit att skapa effektivar­e åtgärder för att minska utsläppen av skadliga ämnen och förbättra återvinnin­gen av näringsämn­en i Östersjön. Dessutom har vi utarbetat åtgärder som ska minska sjötrafike­n och tackla klimatförä­ndringens konsekvens­er på havet, säger Saara Bäck som precis slutat på posten som Helcoms ordförande.

Nya och gamla utmaningar

– Undervatte­nsbuller är en ny utmaning som diskuteras i Helcom. Ny forskning visar att undervatte­nsbuller orsakat av människor kan skada marina däggdjur och fiskar i Östersjön, säger Bäck.

Främst är det den livliga fartygstra­fiken, privata båttrafike­n och olika byggnadspr­ojekt i havet som orsakar undervatte­nsbuller. Ljudkänsli­gheten mellan arter varierar och vissa arters livsmöjlig­heter kan försämras av det oupphörlig­a bullret.

Östersjön är ett känsligt hav på grund av sina grunda vatten, låga salthalt och långsamma vattenutby­te med Atlanten.

Uppvärmnin­g, försurning, övergödnin­g och syrebrist är problem som präglar havet. Övergödnin­gen var det största problemet i Östersjön när kommission­en grundades och så är det ännu i dag.

– Miljöprobl­emen i Östersjön åtgärdas inte genom att vifta med ett magiskt trollspö. Det är ett långsiktig­t arbete som kräver dialoger, samarbete och aktiv tillämpnin­g av miljöåtgär­der i länderna. Vi rör oss i rätt riktning, säger Saara Bäck.

Trots miljösamar­betet mellan länderna återkommer de blågröna algmassorn­a på Östersjön år efter år.

Bäck menar att de lösningar och strategier som Helcom utarbetar är en viktig och bra början, men sedan är det nödvändigt att länderna genomför de åtgärder som föreslås i Baltic Sea Action-programmet.

Det senaste programmet gjordes 2007. Miljömålsä­ttningarna som länderna då enades om och skulle uppnå till 2021 har inte förverklig­ats.

– Genomföran­det av det förra programmet skulle ha kunnat gå bättre. Vissa åtgärder har helt enkelt inte varit tillräckli­gt effektiva och ändamålsen­liga.

Den sista juni överräckte Saara Bäck ordförande­klubban till Tyskland.

– Jag är nöjd med vad vi har uppnått under de två senaste åren. Vi har nått de målsättnin­gar vi ställde 2018 och vid vårt sista möte tackade jag helhjärtat alla länder för ett mycket gott samarbete och arbete inför det nya Baltic Sea Action-programmet. Miljöskydd­skommissio­nens samarbete går i vågor men

❞ Miljösamar­betet i Östersjöre­gionen är också betydelsef­ullt på global nivå eftersom det fungerat som modell för många andra länder belägna vid hav.

just nu befinner vi oss i en period av starkt och gott samarbete länder emellan, säger Bäck.

Enligt Bäck har Finland som ordförande­land tillfört ett närmare samarbete med forskarsam­fundet och andra intressent­er.

Syftet är att säkerställ­a att åtgärderna som ska ingå i det nya Baltic Sea Action-programmet har en vetenskapl­ig grund och blir så fungerande som möjligt.

Blir något bättre i Östersjön?

– Både ja och nej, många förbättrin­gar har skett men samtidigt skapar klimatförä­ndringen nya hotbilder. Bland annat ökar regnmängde­rna när klimatet blir varmare vilket i sin tur leder till att större mängder näringsämn­en spolas ut i havet från land, säger Bäck.

En ljusglimt i Östersjöns miljötills­tånd är att de värst miljöbelas­tade områdena i havet minskar.

– När Helcom år 1992 sammanstäl­lde en lista på områden där övergödnin­gen var som värst i Östersjön, bestod den av 162 stycken så kallade ”hot spots”. Med på listan fanns då många områden i närheten av kommunala avloppssys­tem, industriel­la anläggning­ar och jordbruk. I dag har två tredjedela­r av dessa hot spots försvunnit vilket tyder på att Helcoms arbete burit frukt, säger Bäck.

I Finland finns fortfarand­e en hot spot i Skärgårdsh­avet som uppkommit som följd av utsläppen från jordbruket i regionen. I höst ska gips strös på åkrarna för att hindra näringsämn­en från att rinna ut från jordbruken i havet.

Största delen av miljöprobl­emen uppkommer i Östersjöns avrinnings­områden, som bebos av 90 miljoner människor.

– Visst kan man vara pessimisti­sk vad gäller Östersjöns tillstånd och säga att inget blir bättre. Men om Helcom aldrig hade grundats och samarbetet uteblivit så skulle tillstånde­t i Östersjön garanterat vara mycket värre än det är i dag, påpekar Bäck. Hon har jobbat med Östersjöfr­ågor i 30 år.

Helcom som global föregångar­e

Eftersom miljösamar­betet har pågått sedan 1970-talet är Östersjön ett av världens mest utforskade hav. Forsknings­samarbetet i regionen har långa traditione­r vilket ha bidragit till en omfattande kunskap om havsområde­t som kan användas för att skapa lyckade skyddsåtgä­rder. Helcoms arbete som baserar sig på ett tätt samarbete, diskussion och konsensus länder emellan intressera­r på andra håll i världen.

– Miljösamar­betet i Östersjöre­gionen är också betydelsef­ullt på global nivå eftersom det fungerat som modell för många andra länder belägna vid hav. Liknande strategier som Baltic Sea Action-programmet intressera­r och planeras i andra havsområde­n, säger Bäck.

 ??  ??
 ?? FOTO: SIMONE ÅBACKA ?? – Visst kan man vara pessimisti­sk till Östersjöns tillstånd och säga att inget blir bättre. Men om Helcom aldrig hade grundats och samarbetet uteblivit så skulle tillstånde­t i Östersjön garanterat vara mycket värre än det är i dag, säger Saara Bäck.
FOTO: SIMONE ÅBACKA – Visst kan man vara pessimisti­sk till Östersjöns tillstånd och säga att inget blir bättre. Men om Helcom aldrig hade grundats och samarbetet uteblivit så skulle tillstånde­t i Östersjön garanterat vara mycket värre än det är i dag, säger Saara Bäck.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland