”Innehållet på Tiktok kretsar mest kring mat och bantande”
Sociala medier kan lätt skapa ohälsosamma relationer till mat och ge upphov till förvridna kroppsbilder och tankesätt. – Det är helt sjukt hur mycket innehåll som kretsar kring mat och dieter, säger 20-åriga Tiktokanvändaren Rebecka Sjölund.
Sociala medier kan lätt ge upphov till förvridna kroppsbilder, dåligt självförtroende och ohälsosamma matvanor. Den algoritmstyrda applikationen Tiktok kan skapa ett överflöd av jämförelseobjekt. – Det är helt sjukt hur mycket innehåll som kretsar kring mat och dieter, säger 20-åriga Rebecca Sjölund.
Tiktok är en applikation för skapande och delande av korta videoklipp. Man kan filma vad man vill och dela det – allt från dans och musik till matvanor. Det sistnämnda kan anses vara problematisk.
Med 800 miljoner aktiva användare har Tiktok tagit över marknaden. Hela 41 procent av användarna är mellan 16 och 24 år.
Monica Ålgars är docent i psykologi och psykoterapeut och arbetar med ätstörningar. Hon berättar att man alltid ska vara uppmärksam på vem man väljer att följa. Genom att fundera igenom hur innehållet i ens flöde får en att känna sig kan man i enlighet med det rensa bort det som får en att må dåligt.
– Det lönar sig att städa sitt flöde på till exempel Instagram med jämna mellanrum. Det uppstår lätt ett konstant överflöd av jämförelseobjekt. Det hjälper att försöka vara medveten om hur man själv påverkas, säger Ålgars.
Algoritmstyrd negativitet
Det som är problematiskt med applikationen Tiktok är att videoklippen i flödet är sporadiska och det innehåll man ser är inte nödvändigtvis någon profil man valt att följa. Flödet följer i stället en algoritm som visar videoklipp baserat på vad man tittat på tidigare.
Rebecca Sjölund, en 20-årig studerande från Helsingfors, berättar hur lätt det är att fastna i ett negativt flöde.
– Kollar man en gång på ett tio sekunders klipp om någon som visar hur hen gått ner i vikt kommer det genast motsvarande klipp i ens flöde, säger Sjölund.
Hon säger att det finns enormt mycket innehåll som kretsar kring ätande och bantande.
I applikationen hittar man klipp under olika hashtaggar. Hashtaggen ”vad jag äter under en dag” har sammanlagt 2,8 miljarder visningar. Vissa klipp visar väldigt hälsosam och mångsidig mat, medan vissa fokuserar på ett så lågt kaloriintag som möjligt.
Oberoende bildas det ett enormt överflöd av hur man ska förhålla sig till mat.
– Det är en massa skämt om ätstörningar på appen. Folk skämtar om anorektiskt beteende och skrattar åt att de dricker kaffe till lunch och äter isbitar som mellanmål. Det sorgliga är att det knappast är frågan om skämt, säger Sjölund.
Monica Ålgars förtydligar att sociala medier visst kan vara en utlösande faktor, men att ätstörningar ofta har många bakomliggande orsaker.
– Folk kan vara benägna att insjukna på grund av många olika orsaker. Till exempel genetisk sårbarhet, psykiska faktorer och personlighetsdrag som till exempel perfektionism kan spela en roll. Sedan kan sjukdomen utlösas av olika saker, till exempel om man är med om någonting svårt. Sociala medier kan för vissa även vara triggande och påverka till exempel kroppsbild och ätstörningssymptom, säger Ålgars.
Självdestruktivt innehåll
”Pro-ana” och ”pro-mia” är benämningar på sådant innehåll som idealiserar ätstörningsartat beteende. Med bilder, videor eller texter romantiseras undervikt, näringsbrist och överdriven träning. Pro-ana betonar anorektiskt beteende och promia bulimiskt.
Den här typen av innehåll fick sin början på gömda nätsidor men dyker numera ofta upp på sociala medier.
Olika virala trender och utmaningar på Tiktok passar in i ovannämnda kategorier. En trend går ut på att vira hörlurar runt sin mage – desto mera varv man får runt, desto bättre. En annan trend går ut på att filma vad man äter under en dag. Dessa videor kan förespråka bland annat restriktiva dieter, kaloriunderskott och periodisk fasta. Samtidigt kan de ge upphov till förvridna kroppsbilder bland användarna.
Sjölund berättar att det också finns en annan aspekt värd att notera.
– Utöver skämt om ätstörningar finns det innehåll som förespråkar en superhälsosam livsstil. Då är det frågan om bönpasta och citronvatten, mycket sallad och grönsaker. Att dricka äppelcidervinäger varje morgon blev till exempel en enorm trend. Tanken är väl att det ska ta bort fett från magen, säger Sjölund.
Skiljelinjerna mellan hälsosamt beteende och en ohälsosam besatthet blir suddig.
– Man blir som besatt då det blir ett sådant överflöd. Jag med, speciellt under vårens karantän då man hade en massa överloppstid och utsatte sig för videor. Jag lade märkte till att jag fick dåligt samvete då jag till exempel åt vanlig pasta i stället för någon ”hälsopasta”.
”Samma press – ny skepnad”
Hur ätstörningar tar sig uttryck i samhället har förändrats med åren.
– Mat och hälsa uppmärksammas just nu – vad man ska satsa på och vad man ska undvika. Stort fokus ligger på träning, ”clean eating” och olika dieter. Det är kanske inte direkt uttalat att det handlar om att gå ned i vikt, men jag tycker ofta att det är fråga om samma press i ny skepnad, säger Ålgars.
Ätstörningar är ingen ny sjuk
dom och att sociala medier används som plattform för att uttrycka sig om ohälsosamma relationer till mat är inte heller ett nytt koncept. Bland annat på Instagram och Tumblr har innehåll som främjar beteende relaterade till ätstörningar delats.
– Det är alltid svårt att kontrollera och förhindra skadligt innehåll på nätet. Men varje applikation och nätsida har sitt ansvar och måste försöka, säger Ålgars.
Precis som andra sociala medier försöker Tiktok aktivt begränsa publiceringen och delningen av skadligt innehåll.
Tiktok har förbjudit användningen av hashtaggen anorexia och proana, men det är ändå svårt att kontrollera eftersom nya hashtagg uppstår i stället.
”Problematiken uppmärksammas”
Sjölund berättar att hon själv blivit allt mera medveten om det skadliga innehållet på applikationen.
– Jag tror att andra också har lagt märke till det. Allt mera positiva inlägg läggs upp och problematiken uppmärksammas bland användarna sinsemellan. Det har skapats en mera öppen diskussion om hur innehållet faktiskt idealiserar ohälsosamma vanor och kan skada folk, säger hon.
Ålgars säger att det ofta finns mycket kraft och mod i att dokumentera hur man tagit sig ur en ätstörning.
– Det skapar en sorts stöttande atmosfär och kan inspirera andra att bli friska. Samtidigt kan innehållet också vara känsligt för vissa, säger hon.
Ifall du eller någon du känner lider av en ätstörning kontakta Ätstörningscentrumet i Finland: 040 4115481.
❞ Folk kan vara benägna att insjukna på grund av många olika orsaker. Till exempel genetisk sårbarhet, psykiska faktorer och personlighetsdrag som till exempel perfektionism kan spela en roll.
Monica Ålgars
docent i psykologi och psykoterepeut