Hufvudstadsbladet

■ Trump vill bannlysa Tiktok från USA

En kamp på liv och död – med mäktiga motståndar­e. Ett brutalt mord på en 27-årig student var droppen som fick de turkiska kvinnornas bägare att rinna över.

- MIA HOLMBERG KARLSSON/TT

Pinar Gültekins kvarlevor hittades i ett skogsområd­e utanför Mugla i västra Turkiet den 21 juli. Hon hade misshandla­ts och strypts av sin före detta pojkvän, som efter mordet tryckte ner 27-åringen i ett oljefat och tände eld på kroppen.

Våld mot kvinnor och så kallat hedersrela­terade mord blir uppenbarli­gen allt vanligare i Turkiet. Enligt statistik dödades förra året 474 turkiska kvinnor, merparten av dem av anhöriga – den högsta siffran på ett decennium.

– De senaste 20 åren har det turkiska samhället gått igenom stora förändring­ar. Fler kvinnor kräver sin rätt till arbete och utbildning. Ju fler val vi får, desto kraftigare blir bakslagen, säger Fidan Ataselim, generalsek­reterare för kvinnorätt­sorganisat­ionen Kadin cinayetler­ini durduracag­iz (”Stoppa kvinnomord­en”) till tidningen The Guardian.

Sorgevåg i sociala medier

Ataselims organisati­on gör det jobb som regeringen hittills duckat: för statistik över mord på kvinnor. Årets siffror väntas bli än mer dystra än fjolårets, på grund av strikta nedstängni­ngar i samband med spridninge­n av covid-19.

De senaste veckorna har sociala medier i Turkiet svämmat över av sorg, ilska och bilder på Pinar Gültekin och andra kvinnor som mördats av sina närstående.

”Pinar Gültekins mördare är bland oss, vid vår sida, i vår säng, på busshållpl­atsen, ett steg bakom oss (...). De faller inte från himlen, kommer inte från rymden. Det är därför kvinnomord, hatmord, är politiska”, skriver den turkiska skådespele­rskan Meriç Aral på Twitter.

Kritiserar kvinnokonv­ention

Turkiet var först ut med att ratificera Europaråde­ts Istanbulko­nvention mot kvinnovåld 2012, samma konvention som Polen nyligen orsakade ramaskri kring genom beskedet att landet vill dra sig ur.

Sedan Turkiets ratificeri­ng 2012 har kvinnors rättighete­r systematis­kt begränsats i landet. President Recep Tayyip Erdogans konservati­vt islamistis­ka AKP trycker på allt hårdare för att dra tillbaka lagstiftni­ngar som man menar ”hotar traditione­lla familjevär­den”.

I en tv-sänd intervju hävdade AKP:s vice ordförande Numan Kurtulmus nyligen att Istanbulko­nventionen är ”väldigt fel” och ”spelar i händerna på hbtq och perifera element” i det turkiska samhället, enligt Arab News. I dagsläget diskuteras konvention­ens framtid i det turkiska parlamente­t.

”Slipsrabat­t”

Konservati­va röster och lobbygrupp­er ges enligt kvinnorätt­saktiviste­r allt mer makt och utrymme i Turkiet. Män som försvarar sina våldshandl­ingar med att de agerade impulsivt, är religiösa eller bara klär sig propert i rättssalen ges numer ofta straffraba­tt. Fenomenet är så vanligt förekomman­de att det till och med fått en egen benämning: ”slipsrabat­t”, rapportera­r The New York Times.

Erdogan själv har upprepade gånger yttrat sig nedsättand­e om kvinnor, och den före detta premiärmin­istern Binali Yildirim har meddelat

supportrar att de inte bör attackera kvinnor som bär shorts i det offentliga rummet fysiskt – utan hellre trakassera dem verbalt.

– Kommentare­r som dessa från män med makt legitimera­r den här typen av attityder, säger familjerät­tsadvokate­n Selin Nakipoglu till The Guardian.

 ?? FOTO: OMER KUSCU/TT-AP ?? De senaste åren har statistike­n kring mord på kvinnor i Turkiet stadigt gått upp. 2020 väntas bli ett ännu dystrare år på grund av nedstängni­ngar i samband med spridninge­n av covid-19.
FOTO: OMER KUSCU/TT-AP De senaste åren har statistike­n kring mord på kvinnor i Turkiet stadigt gått upp. 2020 väntas bli ett ännu dystrare år på grund av nedstängni­ngar i samband med spridninge­n av covid-19.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland