Niinistö backas upp av folket
HBL-enkät visar att finländarna är nöjda med presidentens aktiva roll
Två tredjedelar av finländarna är nöjda med hur president Sauli Niiinistö deltagit i den inhemska samhällsdebatten, trots att presidenten i huvudsak ska ansvara för utrikespolitiken. En fjärdedel önskar dessutom att han blev ännu aktivare.
–Det är inte överraskande med tanke på Niinistös starka popularitet. Han har skapat sig ett mandat som gör det möjligt att tänja på gränserna, säger statsvetaren Åsa von Schoultz.
Högersinnade skulle gärna se att Niinistö engagerade sig mer, medan vänstern vill tona ner presidentens roll.
Största delen av finländarna är nöjda med president Sauli Niinistös deltagande i samhällsdebatten. På vänsterkanten tycker väljarna att han blandar sig för mycket i frågor som står utanför hans maktbefogenheter, medan högern gärna ser ett större engagemang.
– Grundlagen är tydlig. Presidentens område är utrikespolitiken, i övrigt ska han inte blanda sig i inrikespolitiken, säger Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet.
Att den sittande presidenten tänjer på gränserna för vad hans maktbefogenheter tillåter faller ändå i god jord bland de flesta finländare.
Det visar den färska enkät som Hufvudstadsbladet, Maaseudun Tulevaisuus och Verkkouutiset låtit göra.
Två tredjedelar av finländarna är nöjda med hans engagemang och tycker att han deltar i diskussionen ”lämpligt mycket”. En fjärdedel tycker han engagerar sig ”för lite”, medan resten av svaren fördelar sig mellan ”för mycket” och ”vet inte”.
– Rent generellt blir det tydligt att folk tycker det är ganska bra som det är. Vi har en president som finns där och som dyker upp i debatten ibland och uttrycker sin åsikt, säger von Schoultz efter att ha studerat svaren i enkäten.
– En fjärdedel av finländarna tycker ändå att han borde ha en större roll, och det är kanske den delen som är mest intressant att analysera.
Ser man på åldersgrupperna är 70-plussarna nöjdare med Niinistös engagemang jämfört med de yngre. En tredjedel av 40–60-åringarna såg gärna att presidenten deltar ännu mer. Högutbildade och höginkomsttagare förhåller sig aningen mer neutralt till frågan än de med bara grundskoleexamen.
En tredjedel av företagarna och arbetstagarna tycker att Niinistö gärna fick ha en ännu aktivare roll i samhällsdebatten, medan endast en femtedel av tjänstemännen och pensionärerna tycker detsamma.
– Skillnaderna här är ändå väldigt marginella och ska inte överanalyseras. De intressanta svaren hittar vi i fråga om ideologi, det vill säga på höger-vänster-axeln, och för partisympati. Det är där man har olika syn på presidenten.
Bland sannfinländska anhängare tycker nästan hälften att presidenten skulle få engagera sig i offentligheten mera medan en tredjedel av Vänsterförbundets anhängare tycker helt tvärtom.
– Kännetecknande för högerpopulister är att de vill ha en tydlig och stark ledare som tar ställning i frågor.
Väljare som står till höger ideologiskt vill också se att Niinistö tar en mer aktiv roll.
– Högern generellt har ett mer konservativt sätt att se på politiken.
Här kan vi också anta att Niinistös bakgrund som traditionell högerpolitiker och samlingspartist spelar in, säger von Schoultz.
– Det här är inte heller överraskande eftersom vi har en vänsterbetonad regering. Vänsterväljare tonar ner presidentens roll och tycker inte han ska ta ställning, medan väljare till höger gärna ser att han tar en större roll i debatten.
Bland Svenska folkpartiets och Socialdemokraternas väljare finns flesta antal nöjda finländare.
Knytnävsdebatt
Diskussionen om hur och när presidenten ska blanda sig i inrikespolitiken tog fart i våras efter Sauli Niinistös uttalanden om hur coronakrisen borde hanteras. I mars föreslog Niinistö att regeringen tillsätter en operativ grupp som håller i krishanteringen som en knytnäve, ett förslag statsminister Sanna Marin (SDP) var snabb med att tacka nej till.
I Helsingin Sanomats stora granskning av presidentens engagemang framkommer även att Niinistö varit aktiv i diskussionen kring kvinnorna i al-Hol-lägret samt EU:s återhämtningsfond, där han bland annat fört ett långt samtal med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen bara några dagar efter att hon lagt fram förslaget om ett stödpaket på 750 miljarder euro. Granskningen gjordes i juli.
Huruvida enkätsvaren baserar sig på den pågående debatten är von Schoultz aningen skeptisk till.
– Det kan delvis bero på den, men de flesta tenderar att glömma det snabbt och funderar mer allmänt på Niinistö. Niinistö har en stark popularitet som inte bara har med hans ämbete att göra utan med honom som person. Tack vare sitt starka mandat har han skapat sig ett utrymme att ta ställning i inrikespolitiska frågor.
Hon påpekar ändå att populariteten inte automatiskt är en orsak till att få tänja på gränserna.
Delvis historiskt
Niinistö har byggt upp sin starka profil under hela sin politiska karriär, framför allt från mitten av 90-talet då han tillträdde som finansminister.
– Han har en grundmurad popularitet, byggd bland annat på tunga politiska roller i kombination med personliga tragedier.
Att finländarna väntar sig och accepterar ett visst sorts engagemang bottnar även i hur tidigare presidenter agerat.
– Finland har under en lång tid haft presidenter med starka maktbefogenheter. Trots att befogenheterna har skurits ner med de senaste presidenterna hänger de delvis kvar i folks medvetande, säger von Schoultz.