Är vi faktiskt så auktoritetsbundna att vi kräver en rekommendation för att använda munskydden?
På många håll i Europa, där situationen redan gått mot det bättre, ser vi nu att coronasmittan igen har tagit fart. Det skapar oro och rädsla, också här i Finland, där inga restriktioner längre gäller.
Hos oss minskade sjukdomsfallen ordentligt under försommaren. Augusti innebär att allt fler återgår till jobbet – semestrarna och eventuellt också distansjobbandet upphör. Skolorna startar och folk är i rörelse. Samtidigt har de sista restriktionerna slopats men fortfarande måste var och en iaktta försiktighet och komma ihåg grundreglerna. Coronaviruset har inte försvunnit.
Vi ser en liten ökning av antalet fall också här hemma. Många infektionsläkare varnar för att smittan kan börja sprida sig snabbt också i Finland (HBL 29.7).
Det finns nyansskillnader i hur olika läkare uttrycker sig. I offentligheten verkar vissa läkare på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS – till exempel diagnostikchef Lasse Lehtonen och biträdande överläkare Eeva Ruotsalainen vädra en större oro än andra, till exempel infektionsöverläkaren Asko Järvinen. Mika Salminen på Institutet för hälsa och välfärd har en annan roll och delvis också ett lite annat budskap. Han representerar den myndighet som ministerierna och regeringen samarbetar med.
Salminen betonar att varken privatpersoner eller företag är tvungna att göra allt som nu blir tillåtet. Han avråder fortfarande från att resa utomlands, även om det inte finns officiella rekommendationer om att stanna hemma. Salminen påpekar också att företag gott och väl kan fortsätta tillämpa distansarbete trots att regeringens rekommendation inte längre är i kraft.
Det verkar vara så att väldigt många företag vars verksamhet tillåter distansarbete inte tvärt slutar med det utan till och med fortsätter att rekommendera distansarbete. Det är klokt att vara försiktig, också med tanke på att dagis och skolor öppnar igen. Även om barn inte smittas lätt och oftast har ett lindrigare sjukdomsförlopp innebär skol- och daghemsstart ändå att fler människor möts.
Från och med augusti går det att ordna större publikevenemang än för 500 personer också inomhus, förutsatt att publiken delas in i olika sektioner. Det här är ett klart orosmoment. Under våren visade det sig att stora evenemang var en smitthärd. Ett exempel som ofta nämns här hemma är kvinnodagskonserten i Musikhuset den 8 mars.
Ett annat orosmoment är nattklubbarnas långa öppettider. Corona smittar inte bättre nattetid, men berusade människor glömmer lättare bort att vara försiktiga och hålla distans.
Munskydden fortsätter att skapa diskussion. Under försommaren kom regeringen inte ens med en rekommendation att använda munskydd. Å andra sidan sa omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) att regeringen absolut inte avråder från att använda skydden i situationer där det är svårt eller omöjligt att hålla distans. Kollektivtrafiken under rusningstid är ett bra exempel på en sådan situation. När man stiger på en buss, en spårvagn eller ett tåg är det omöjligt att veta hur trångt det blir. Därför är det bra att ha munskydd med sig, som man kan använda om det visar sig vara trångt.
Det är ändå uppenbart att användningen av munskydd inte har slagit igenom stort i Finland, eller resten av Norden. Det här trots att skydden också är en signal om försiktighet och omtanke. Är vi faktiskt så auktoritetsbundna att vi kräver åtminstone en rekommendation för att använda skydden i situationer där de är till nytta?
När det gäller munskydden är det viktigaste att de används på rätt sätt. Annars kan de öka i stället för att minska risken. Det finns många videor och instruktioner på nätet, också på svenska.
Hybridstrategin testas under hösten. Regeringens tanke är att vi ska kunna undvika en liknande nedstängning av samhället som i våras. I stället ska smittor spåras och det ska räcka med karantän och enskilda nedstängningar.
Det finns verkligen all orsak att hoppas att hybridstrategin fungerar. Annars tar ekonomin ännu mera stryk. Det går knappast att satsa lika många miljarder på stödinsatser som i våras. Vi människor mår inte heller bra av att isoleras. Väldigt mycket hänger nu på att vi kommer ihåg att vara försiktiga.
Siiri Korhonen jobbade ett år vid sidan om studierna men märkte att det blev för mycket.
– Det blev en hel del pusslande med tiden eftersom vi har mycket studier som kräver närvaro och jag dessutom satt i TF:s styrelse. Att kombinera studier, jobb och styrelsearbete ledde till att fritiden fick lida. Nu när jag inte längre är styrelsemedlem har jag igen börjat söka jobb vid sidan om studierna, säger hon.
En eller två dagar i veckan går bra att jobba vid sidan om teknologistudierna utan att de blir lidande, enligt Korhonen, men mer kan bli svårt.
På Teknologföreningen har det märkts att många medlemmar känner sig utmattade i sina studier.
– Det märks genom att det talas ganska mycket om ämnet, många har antingen själva varit utbrända eller har en studiekompis som har det, säger Sonja Linder, studiechef på TF.
Enligt henne förväntas det att man får mångsidig arbetserfarenhet redan under studierna och många sommarjobbar maj till september och studerar heltid under läsåret samt jobbar vid sidan om utan paus.
– Studenter både måste och vill jobba. Det finns bland annat de som är involverade i uppstartverksamhet. Det tar mycket tid och kraft, säger Linder.
Kvinnliga studenter utmattade
TEK:s undersökning visade att oron för att orka med studierna var högre bland kvinnliga studerande. 42 procent av de kvinnliga studenterna upplevde problem med att orka med studierna flera gånger under förra läsåret och 16 procent kände regelbundet att de inte orkade.
– Jag har märkt att jag kan relatera mer till tjejkompisar om studiestress medan killkompisarna verkar ta det lugnare. Kvinnor är samvetsgranna och vill verkligen göra rätt, därför kanske de oroar sig mer, säger Korhonen.
– Det är rätt allmänt känt att kvinnor drabbas av utmattningssymtom i högre grad, jag tror inte det är specifikt för den här branschen utan att det är likadant i resten av samhället, säger Linder.
Välbefinnandetutorer
I höst kommer TUK att dela ut välbefinnandeguideböcker åt alla 1 700 tutorer som verkar inom olika teknologiutbildningar. I guideböckerna publiceras en del av undersökningsresultaten för att visa på problemet.
– Det kommer att finnas information om hur tutorerna kan tala om välbefinnande med de nya studenterna. Det kommer också finnas konkreta tips för en bra studieteknik och tidsanvändning, säger Vähä-Heikkilä.
Siiri Korhonen tycker att välbefinnadeguiden är ett bra första steg, men att arbetet för studenternas välbefinnande också borde komma från högskolornas sida.
– Högskolan och studentkåren har den senaste tiden ordnat några evenemang kring välbefinnande, men det är hög tröskel att gå till studentpsykologen eller kuratorn. Jag skulle inte känna mig bekväm med att gå till dem eftersom det finns ganska lite information om hur man ska gå till väga om man vill ha hjälp, säger hon.
TF försöker genom föreläsningar och workshoppar uppmärksamma välbefinnande.
– Vi fokuserar på att man ska känna igen när stressen blivit för mycket och man måste åtgärda den.
Det är inte hållbart att utbilda studenter om de är helt slutkörda vid examen innan de ens tagit sig ut i arbetslivet. Matti Vähä-Heikkilä studentverksamhetssakkunnig vid TEK.
❞ Ofta fylls också kvällar och veckoslut med studier. Vi har ibland deadline på måndagar och söndagar vilket är dumt för det leder till att man jobbar med skolarbete på helgerna.
❞ Man ska inte ha så höga krav på sig själv, det är kämpigt att få höga vitsord på Aalto-universitetet, men man måste inte alltid var den som får bäst vitsord.
Siiri Korhonen
Sen påminner vi med jämna mellanrum om vilka tjänster för professionell hjälp som finns. Det är många som behöver hjälp och köerna är långa, så att få hjälp på kort varsel kan vara svårt, säger Linder.
Nationsgemenskapen inom TF finns också för att fungera som en motvikt mot studierna.
– Som jag ser det är TF:s viktigaste uppgift att vara en motpol mot den stressiga vardagen. Här kan man vara med vänner, ha roligt och studera tillsammans. Det går ofta lättare att studera tillsammans för då får man stöd av andra i samma situation, säger Linder.
Linder upplever att det allt mer börjar utvecklas en kultur där folk vågar prata fritt och dela med sig om sina erfarenheter av stress och utmattning, vilket gör att folk inte känner sig lika ensamma med sina problem.
Viktigt med pauser
Matti Vähä-Heikkilä anser att det borde vara hela samhällets linje att främja välbefinnande bland studerande.
– Det är inte hållbart att utbilda studenter om de är helt slutkörda vid examen innan de ens tagit sig ut i arbetslivet, säger han.
Att inte orka i arbetslivet är Siiri Korhonen inte oroad för, hon är nämligen inte en av de teknologer som ska bli konsult och arbetar 12 timmars arbetsdagar.
– Tvärtom har det varit skönt att jobba åtta timmar och sen inte behöva tänka på jobbet på fritiden. Nu studerar jag åtta timmar i skolan och kommer sen hem till mer studiearbete, säger hon.
Överlag upplever Korhonen att hon trots allt lyckats klara sig igenom de stressiga perioderna under sin studietid rätt bra.
– Jag gillar det jag studerar väldigt mycket och känner mig motiverad och taggad att jobba inför min examen, det är nog viktigt för välbefinnandet.
Hon har också hittat en studiesätt som passar henne.
– I början testade jag olika studietekniker och har insett att jag behöver variation i mitt studiesätt. Man ska inte ha så höga krav på sig själv, det är kämpigt att få höga vitsord på Aalto-universitetet, men man måste inte alltid var den som får bäst vitsord, säger hon.
Vad beträffar fritiden är Korhonen mån om att hinna träffa vänner och idrotta, för det mår hon bra av.
– Det är viktigt att göra roliga saker på fritiden för att koppla av. En period under andra studieåret tog jag en paus och reste i Asien i sex veckor för att ladda batterierna och det var ett bra beslut som verkligen behövdes, säger hon.