Det svåra med presenter
Det finns både för- och nackdelar med att alla barnens födelsedagar infaller i augusti. En av dessa är att alla frågor kring presenter koncentreras till två gånger per år, augusti och december.
Vad vill dina barn ha i födelsedagspresent? Det är en fråga som oftast inte har ett lätt svar. Åtminstone inte när det gäller mina barn. Ganska ofta är det nämligen så att de inte vet vad de önskar sig. Kanske är de bortskämda, eller något så ovanligt som förnöjda. Eller så är det ett tecken på att vi lever i en tid av överflöd. Vi har allt vi behöver, och lever i en situation där det mesta skaffas då det behövs.
Jag har tröstat ett barn som gråtit för att hen inte vet vad hen ska svara på frågan om vad som önskas till födelsedagspresent eller julklapp. Samtidigt tycker jag att det är något som är fel när barn lär sig att de borde vilja ha saker, att det förväntas att de ska ha en lista på saker de vill ha. Egentligen är jag ju lite stolt över att inte ha uppfostrat konsumenter som bara vill ha mer och mer.
Det här med att vänta till födelsedagen eller julafton för att få något är säkert lika karaktärsdanande i dag som det var när jag var barn, men samhället fungerar inte riktigt så längre. Om det står skridskoåkning på schemat i skolan i november så är det inte så lyckat att meddela barnet att hen får nya skridskor till julklapp om nuvarande är för små. Eller att försöka tajma behovet av en ny cykel till just augusti, även om vi gärna skulle vilja känna glädjen över en ny cykel som Lotta upplever i Astrid Lindgrens barnbok.
En bra present är en present som gör mottagaren glad. Det borde inte vara svårare än så. Men det läggs så många andra värderingar i presenter, både av givaren och av mottagaren. Gåvan ska vara personlig och visa att man ansträngt sig för mottagaren, fast inte för mycket, den borde vara ekologisk, användbar och återanvändbar. Den får inte vara för dyr, men inte heller för billig, och den får inte vara något som bara fyller skåpen, för alla borde vi döstäda och rensa i våra tillhörigheter, så helst borde den vara immateriell och att ge upplevelser är ju trendigt, fast borde jag då ge en upplevelse som vi delar, eller ska mottagaren få välja vem den tar med sig eller ...
Jag har hört om familjer som slutat fira födelsedagar eller inte längre ger julklappar, eftersom alla redan har allt de behöver. Jag tycker inte alls vi ska sluta ge varandra presenter, eftersom givandet är en viktig del av vår kultur. Däremot tycker jag vi ska sluta med föråldrade föreställningar om vad man kan och inte kan när det gäller presenter. Man får säga vad man önskar sig, även som vuxen. Man behöver inte (låtsas) älska allt man fått i present, men man ska vara artig, och man behöver inte ha kvar allt för evigt. Man får ge saker man gjort själv. Och det är definitivt okej att ge använda saker i present. Det är varken snålt eller konstigt, utan det är faktiskt år 2020 nu och de flesta av oss har insett att vi inte kan köpa en massa nya saker hela tiden, inte ens för att ge eller få som present.
”Jag tycker att det är något som är fel när barn lär sig att de borde vilja ha saker, att det förväntas att de ska ha en lista på saker de vill ha.”
MARI PENNANEN
Verksamhetsledare för Förbundsarenan