Läget i Libanon svårt redan före explosionen
Två veckors undantagstillstånd utlyst i Beirut
För Libanon är det här ytterligare en prövning under ett förskräckligt år, säger finländaren Taavi Sundell som är bosatt i Beirut där en kraftig explosion ödelade nästan halva staden under tisdagskvällen.
Över 300 000 personer kan ha förlorat sina hem efter explosionen som orsakades av tusentals ton ammoniumnitrat som förvarades i hamnen.
Explosionen innebär ett katastrofalt hårt slag mot den redan hårt ansatta sjukvården. Dessutom lider landet ännu av sviterna efter inbördeskriget 1975–1990.
– Jag har pratat med folk som bodde i Libanon under inbördeskriget som menar att situationen är lika dålig eller till och med värre än då. Då hade man åtminstone elektricitet och mat, även om det var krig, säger Sundell.
Finska forskaren Taavi Sundell satt i sin lägenhet i Beirut då nära tretusen ton ammoniumnitrat exploderade och blåste ut fönstren i hans bostad. Själv klarade han sig oskadd, men för Libanon är det här ytterligare en prövning under ett förskräckligt år, säger Sundell.
När HBL når Taavi Sundell, specialkoordinator och forskare på Finlands Mellanösterninstitut, har situationen i hans grannskap i Beirut lugnat sig.
På gatorna har man fortfarande fullt upp med att städa upp glassplitter och annan bråte, men många affärer håller öppet och man kunde nästan tro att det var en vanlig kväll, berättar Sundell.
Då ammoniumnitratlagret exploderade i hamnen kvällen innan satt Sundell i vardagsrummet, tillsammans med sin fru och fyraåriga son. Familjen klarade sig oskadd, men trots att hamnen ligger tre kilometer bort var trycket så starkt att fönstren i lägenheten slogs ut.
– Smällen var så hög att vi tänkte att det måste ha varit något alldeles intill som exploderade. Vi har en liten son och de första tankarna var oro för honom – vi var rädda att det när som helst skulle smälla på nytt.
Familjen tog pojken i famnen och tog skydd på toaletten. När kusten verkade klar gick de ut på gården, där de träffade sin hyresvärd. Då började också händelseförloppet klarna.
– Det var en sorts lättnad när man förstod vad det handlade om. Vi klarade oss också undan skador, några rutor gick ju sönder men det är ingen stor sak att sova utan fönster i det här klimatet.
”Kanske värre än inbördeskriget”
Sundell har varit bosatt i Libanon i ett och ett halvt år, och forskar där i politisk ekonomi i Jordanien och Finland. 2020 har enligt honom varit ett ”helt förskräckligt år” för Libanon också innan explosionen.
– Jag har pratat med folk som bodde i Libanon under inbördeskriget som menar att situationen är lika dålig eller till och med värre än då. Då hade man åtminstone elektricitet och mat, även om det var krig.
Inbördeskriget i Libanon utspelades 1975–1990.
Redan innan explosionen befann sig Libanon i en ekonomisk härdsmälta med tömd centralbank. Myndigheter har varnat för att 60 procent av invånarna kan komma att leva under fattigdomsgränsen i slutet av året och sedan oktober förra året har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde samtidigt som matpriserna har dubblerats.
Tidigare i veckan avgick utrikesminister Nassif Hitti i protest mot regeringen, som han anklagar för att inte ha visat någon vilja att genomföra de reformer som krävs för att få utländskt stöd.
Dessutom förstördes landets största vetesilo i explosionen, vilket har resulterat i att Libanon nu bara har vete för mindre än en månad framåt. Redan i maj varnade landets premiärminister för akut livsmedelsbrist. Allt detta utan att ens nämna coronakrisen.
Syrien är också det land i världen som har flest flyktingar per capita, efter att över en miljon syrier flytt över gränsen. De senaste årens svårigheter har fått allt fler libaneser att också ta till flykten, säger Sundell.
– Det är ett litet land med enorma problem. De senaste månaderna har man också kunnat märka en ökande känsla av hopplöshet bland befolkningen – de som bara kan försöker ta sig härifrån, till Europa. Positivt är åtminstone att flera länder runtom i världen har utlovat stöd för att klara återuppbyggnaden efter explosionen.
Påtaglig ilska
Sundell är försiktig med att spekulera i vad explosionen kan mynna ut i. Libanon har ända sedan i höstas skakats av stora protester mot den politiska elit som anklagats för att ha misskött ekonomin och lett landet till bankrutt.
– Det kan gå åt vilket håll som helst. Coronakrisen lade band på protesterna för ett tag, men man kan se att det här får dem att blossa upp på nytt.
Enligt Sundell har hatet mot dem som styr landet varit påtagligt efter explosionen.
– Det är många som är rasande, det är tydligt utifrån diskussionerna på sociala medier efteråt. Explosionen ses som ytterligare ett exempel på vårdslöshet och nonchalans som får katastrofala följder.
Kommer ni att bo kvar i Libanon? – Vi bor kvar enligt plan, även om vi givetvis följer med läget. Den här händelsen förändrar ändå inte säkerhetsläget för oss, det vi snarare oroar oss över är om vårdkapaciteten ska räcka till för att tackla coronaviruset.
undantagstillstånd i den libanesiska huvudstaden.
Siffrorna över döda och skadade befaras stiga, då många vårdas på sjukhus och många dessutom fortfarande kan vara fastklämda under bråte och rasmassor.
– Många människor saknas. Vi står inför en verklig katastrof och behöver tid att bedöma skadornas omfattning, säger hälsominister Hamad Hasan.
Röda Korset uppger att hundratals skadade har tagits till sjukhus.
– Det vi bevittnar är en enorm katastrof. Det finns offer och skadade överallt, säger organisationens Libanonchef George Kettani, enligt nyhetsbyrån Reuters.
– Vi söker fortfarande genom området. Det kan finnas fler offer. Jag hoppas inte det.
President Aoun har utlyst tre dagars landssorg, och uppger att 100 miljarder libanesiska pund (motsvarande drygt 55 miljoner euro) ska tillgängliggöras från en nödfond. Hela huvudstadsområdet klassas som en katastrofzon.
Så många som 300 000 människor kan nu stå utan tak över huvudet, enligt stadens guvernör Marwan Abboud.
– Jag tror att mellan 250 000 och 300 000 personer är utan bostad, säger han till nyhetsbyrån AFP.
Mer än halva staden tycks ha drabbats av explosionen och kostnaden för förstörelsen beräknas ligga på motsvarande tre miljarder euro, enligt
Abboud. Ingenjörer och tekniker ska dock göra en officiell bedömning av skadorna.
”Gör så ont i hjärtat”
Explosionen fick fönstren att skallra ända bort på Cypern och var lika kraftig som en jordbävning av magnituden 3,3. Bilar slungades omkull, fasader och hus förstördes, sjukhus tvingades stänga och antalet skadade var så många att alla inte fick plats på de som kunde hållas öppna.
Beirutbon Rawi har gett sig ut för att se den omfattande förödelsen med egna ögon.
”Människor från alla religioner och grupper har gått samman för att hjälpas åt och röja upp. Människor gråter medan de försöker städa upp bråten i sina restauranger och barer. Det gör så ont i hjärtat,” skriver han i ett meddelande.
EU skickar hjälp
EU säger att man så snabbt som möjligt kommer att skicka hjälp till Beirut. Över hundra högt utbildade brandmän, specialiserade på söknings- och räddningsarbete i urbana miljöer, ska tillsammans med fordon, hundar och utrustning sändas till Libanon enligt EU:s krishanteringskommissionär Janez Lenarcic.
”De kommer att arbeta med libanesiska myndigheter för att rädda liv”, skriver Lenarcic i ett uttalande.