De form­ba­ra åren

Hufvudstadsbladet - - Debatt -

Från och med au­gusti i år åter­får bar­nen sin sub­jek­ti­va rätt till små­barnspe­da­go­gik, obe­ro­en­de av för­äld­rar­nas po­si­tion i ar­bets­li­vet. Det­ta är en av de po­si­ti­va för­änd­ring­ar­na som den nu­va­ran­de re­ge­ring­en ge­nom­fört. Den and­ra po­si­ti­va ny­he­ten är ett för­sök som gäl­ler av­gifts­fri tvåå­rig för­sko­la.

Det kom­plexa med små­barnspe­da­go­gik är att den of­ta kopp­las ihop med för­äld­rars del­ak­tig­het i ar­bets­li­vet. Så sent som den 29 sep­tem­ber i fjol kun­de man på Yles nät­si­dor lä­sa att ”dag­vår­den har ut­veck­lats för att för­äld­rar­na ska kun­na job­ba”. Det­ta är ba­ra en halv san­ning, och blir till en ne­ga­tiv kopp­ling om för­äl­derns ar­bets­lös­het be­trak­tas som en gil­tig or­sak att be­grän­sa bar­nets rätt till små­barnspe­da­go­gik.

Låt oss först ta en titt på vad ar­bets­lös­het in­ne­bär för en fa­milj. För de fles­ta in­ne­bär ar­bets­lös­het en kraf­tig sänk­ning av in­komst­ni­vån, ett pend­lan­de mel­lan hopp och för­tviv­lan, och hårt ar­be­te för att hit­ta en ny ar­bets­plats. Fa­mil­jens be­hov av lång­va­rigt ut­komst­stöd kan en­ligt upp­följ­ning­ar på­ver­ka ne­ga­tivt barns och ung­as psy­kis­ka häl­sa och skol­fram­gång, och i det långa lop­pet öka de­ras risk för att mar­gi­na­li­se­ras som vux­na.

Se­dan en titt på små­barnspe­da­go­gi­kens möj­lig­he­ter. In­om små­barnspe­da­go­gik av hög kva­li­tet kan man stö­da barns språk­ut­veck­ling, de­ras so­cio­e­mo­tio­nel­la ut­veck­ling, de­ras be­grepps­bild­ning, de­ras etis­ka tän­kan­de, de­ras ny­fi­ken­het, in­lär­nings­stra­te­gi­er och kom­piskun­ska­per. Man kan stö­da barns mu­sikoch rö­rel­se­ut­veck­ling, vil­ket har lång­va­ri­ga och po­si­ti­va ef­fek­ter på de­ras ut­veck­ling. De kan få nä­rings­rik­tig mat och en re­gel­bun­den dygns­rytm. Det­ta har sär­skilt stor be­ty­del­se för barn från ut­sat­ta fa­mil­jer och barn med sär­skil­da be­hov. Om fa­mil­jer­na dess­utom får stöd för sitt för­äld­ra­skap är ef­fek­ter­na sär­skilt sto­ra.

Där­för var det ur al­la syn­vinklar en väl­digt kons­tig idé att straf­fa barn vars för­äld­rar är ar­bets­lö­sa ge­nom att skä­ra ner på de­ras rätt till små­barnspe­da­go­gik. Det var ock­så många kom­mu­ner som in­te nap­pa­de på idén, ut­an fort­sätt­nings­vis er­bjöd sam­ma möj­lig­he­ter åt al­la barn, obe­ro­en­de av för­äld­rar­nas si­tu­a­tion. För­sö­ket med av­gifts­fri tvåå­rig för­sko­la är ock­så, en­ligt min be­döm­ning, ett steg i rätt rikt­ning. Vå­ra femå­ring­ar del­tar in­te i små­barnspe­da­go­gik i li­ka hög grad som barn i and­ra nordiska län­der, och även om sam­man­hang­en är kom­plexa har det sam­band med fa­mil­jens eko­no­mis­ka si­tu­a­tion.

Ett för­sök som ge­nom­för­des gäl­lan­de gra­tis små­barnspe­da­go­gik för femå­ring­ar vi­sa­de dess­utom på be­ty­del­sen av kva­li­tet och in­ne­håll i små­barnspe­da­go­gi­ken, och på be­ty­del­sen av prak­tis­ka ar­range­mang som gör del­ta­gan­det at­trak­tivt även om femå­ring­en har små­sys­kon hem­ma. Kort sagt: om kva­li­te­ten in­te hål­ler måt­tet, och ar­range­mang­en är krång­li­ga, stan­nar femå­ring­en med små­sys­kon san­no­likt hem­ma. Men det är möj­ligt att del­ak­tig­het och kva­li­tet går hand i hand – då al­la del­tar, sat­sar man se­ri­öst. Och sig­na­len blir rätt: barn är vik­ti­ga, och de­ras mest form­ba­ra år bör han­te­ras med re­spekt.

”Det var ur al­la syn­vinklar en väl­digt kons­tig idé att straf­fa barn vars för­äld­rar är ar­bets­lö­sa ge­nom att skä­ra ner på de­ras rätt till små­barnspe­da­go­gik.” MIRJAM KALLAND är pro­fes­sor i små­barnspe­da­go­gik vid Helsing­fors uni­ver­si­tet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.