Tillfällig fördel Finland
Sveriges ekonomi backade med 8,6 procent under årets andra kvartal jämfört med i fjol. Siffran för Finlands del kommer nästa vecka men ser ut att stanna under 6 procent, det trots betydligt strängare coronarestriktioner här.
Att granska ekonomin för bara ett kvartal är sällan särskilt givande. I många branscher och företag varierar resultatet kvartalsvis bland annat på grund av skillnader mellan olika säsonger och beroende på till exempel en enskild orderingång eller leverans.
Men när coronan i mars mer eller mindre stängde hela länder i Europa kan siffrorna för årets andra kvartal, april, maj och juni, ge en fingervisning om vilka resultat olika ageranden gett. Eller om olika linjer alls spelat någon roll.
Sverige var det land i Europa som valde den öppnaste linjen och inte stängde ner. Tanken var att hålla ekonomin i gång och skapa en flockimmunitet, så att samhället kunde komma i gång snabbt igen när den första krisen var över.
Med första facit i hand gick det så där. Dödssiffrorna, speciellt bland den äldre befolkningen, har varit högre än i de andra nordiska länderna och nu visar bnp-siffrorna att inte heller ekonomin klarat sig oskadd. Ett minus på närmare nio procent jämfört med andra kvartalet i fjol är väldigt mycket med svenska mått mätt.
Svenska ekonomer konstaterar i sina kommentarer att fallet i bnp var större än man räknat med, men bara omkring en procentenhet. På plussidan noterar ekonomerna att Sverige i ett europeiskt perspektiv ändå klarat sig relativt bra och att återhämtningen redan började i juni.
Här hemma får vi vänta en vecka på den preliminära bnp-siffran för årets andra kvartal. Men ekonomer räknar med att vi tappat mellan 5,5 och 6 procent jämfört med fjolåret. Det är samma siffror som många prognoser optimistiskt räknat med för hela året. Men då har de inte tagit hänsyn till effekterna av en, som det nu ser ut, trolig andra coronavåg.
Både Sverige och Finland är exportberoende ekonomier och skälet till att bnp backat mindre här än i Sverige de senaste månaderna kan delvis förklaras med industrins och exportens struktur. Till exempel bilindustrin som drabbats hårt är genom Volvo viktig för Sverige och det hör till det som syns i statistiken.
Svenska hushåll har också varit försiktiga med sin konsumtion.
Hos oss är det servicesektorn och transportsektorn som drabbades värst när restauranger stängde, evenemang inhiberades och utlandsresorna så gott som upphörde. Däremot har handeln klarat sig bra och industrin har hållits i gång, trots stora permitteringar. Finländarna lyckades också bra med att övergå till distansarbete.
Men de siffror som nu presenteras är historia. De kan dessutom komma att ändras eftersom mycket är väldigt osäkert efter den här coronavåren. Och ett enskilt kvartal är inte så viktigt, att ha ett lite mindre minus än någon annan är inget att yvas över.
Det viktiga nu är att se framåt och fundera på möjligheterna till återhämtning och tillväxt på längre sikt. Teknologiindustrin presenterade i veckan sina medlemsföretags syn på framtiden och den bilden är inte ljus. Exporten är väldigt viktig för branschen och även om Europa sakteliga öppnar kommer det att ta tid innan företagen får avsättning för sina varor igen. Orderingången just nu är svag.
Och när coronakrisen är över finns fortfarande många problem både i världsekonomin och i ekonomin på hemmaplan kvar. Handelskriget mellan USA och Kina, oroligheterna i Hongkong, risken för ett avtalslöst brexit och den inrikespolitiska osäkerheten i USA har inte försvunnit.
Finlands konkurrenskraft på de internationella marknaderna har inte heller förbättrats, snarare tvärtom. Kvar finns dessutom de strukturella problemen med en snabbt åldrande befolkning, nu kryddade med en skuldsättning som skenat i väg under krisen. Sveriges utgångspunkt då vi gick in i krisen var bättre.
Den ekonomiska nedgången blir troligen större än under finanskrisen och en snabb återhämtning kan vara utopi. Då är inte jämförandet med andra det väsentliga, i stället måste man jobba tillsammans för att få ekonomin på fötter.