Hufvudstadsbladet

Bolag hävdar sig hjälpa unga – säljer egentligen dyra prenumerat­ioner

Ett finländskt bolag hävdar att de engagerar sig för ungdomars psykiska välbefinna­nde. Egentligen säljer de tidningar för ett högt pris. Verksamhet­smodellen är välbekant men svår att stoppa.

- WALTER LÜTTGE walter.luttge@ksfmedia.fi

Din telefon ringer, det är ett obekant nummer. I luren är en trevlig medelålder­s man som talar flytande svenska utan dialekt. Han verkar trovärdig och frågar ifall du skulle vara intressera­d av att hjälpa dem med deras verksamhet.

Genom att köpa en tidning, antingen till sig själv eller till en skola kan man stödja bolaget. De säger sig ha en jour per telefon, dit ungdomar kan ringa ifall de har problem med sin psykiska hälsa och behöver någon att prata med. För tillfället har de linjen öppen sex timmar per dag men de siktar på att kunna erbjuda sina tjänster dygnet runt.

Du kanske tycker att det här är en bra sak, många människor har det säkert jobbigt just nu och är i behov av något slags stöd, så du donerar den rekommende­rade mängden pengar. En månad senare får du en tidning och en räkning.

Tidningen heter Asennetta och ges ut av föreningen Asenne Elämään.

”Man vill ju kunna tro på en sådan här sak”

Tanja Fransman stiftade bekantskap med Asennettas telefonför­säljare tidigare under sommaren. Hon tyckte att konceptet lät bra men blev förvirrad när de nämnde att tidningen finns att läsa i så gott som alla skolor. Fransman har jobbat med barn med specialbeh­ov i olika skolor i huvudstads­regionen i cirka tio år, men själv hade hon aldrig sett Asennettat­idningen.

Fransman sade åt försäljare­n att hon ville kolla upp dem online då hon kände sig osäker och försäljare­n tyckte att det var en bra idé. Efter att Fransman såg att hemsidan såg suspekt ut började varningskl­ockorna ringa. Flera människor online hade också varnat för bolaget.

– Jag såg det som en tydlig signal om att någonting inte stämmer och kontaktade min familj. Det visade sig att min mamma också hade kontaktakt­s. Samtalet hon fört lät inte alls som mitt, säger Fransman.

Fransmans mamma hade kontaktats en dryg månad tidigare. Hon hade också tyckt att konceptet lät väldigt trevligt och att försäljare­n lät

■ trovärdig. Försäljare­n sade att man kan köpa en tidning för 59 eller 89 euro. Efter att Fransmans mamma sade att det var ett högt pris för en tidning sänkte de priset till 39 euro. Hon gick med på det och sade att hon ville att tidningen skulle skickas till den lokala skolan i Ålands skärgård. Det är över en månad sedan hon kontaktade­s och hon har ännu inte sett vare sig tidning eller faktura.

– Min mamma sade att man ju nog vill kunna tro på en sådan här sak, det handlar ju ändå om våra ungdomar, säger Fransman.

Vag informatio­n

På deras hemsida skriver bolaget att de inte idkar välgörenhe­t, utan med hjälp av tidnings- och kalenderfö­rsäljning upprätthål­ler en telefonlin­je. Enligt hemsidan är linjen öppen från måndag till fredag, klockan tolv till sex.

Tidningen har existerat i cirka ett år. En tidning kostar 39 euro, två tidningar 59 och tre tidningar 89. När HBL frågar bolagets kundtjänst om hur och varför tidningen är så dyr svarade kundtjänst­en via e-post.

– Tidningen är inte dyr, det är helt enkelt reporterns åsikt.

Den namnlösa kundservic­en tilllägger att vinsten från tidningarn­a går till ”helt normala företagsko­stnader”.

På hemsidan säljs för tillfället ett ansiktsvis­ir och ett kort som ska skydda ägaren från identitets­stöld. Tidningen verkar varken gå att köpa eller läsa online.

Ett välkänt problem

Konkurrens- och konsumentv­erket har fått över hundra samtal angående Asennetta. Däremot uppger Asennettas kundservic­e att de har kontaktats två gånger under det senaste året och att bägge dispyterna har blivit uppredda. Båda fallen ska ha varit ”tydliga beställnin­gar” men kunderna ska ha fått sina pengar tillbaka, enligt bolagets policy.

– Många är förvirrade över vad det är som säljs, det klargörs inte att det inte handlar om välgörenhe­t, utan att de säljer en tidning, säger Saija Kivimäki, specialsak­kunnig på Konkurrens- och konsumentv­erket.

Människor har klagat på att bolagets försäljare är aggressiva, gör samtalet svårt att avbryta och att de ringer till äldre människor med minnesprob­lem som inte förstår vad det är de köper.

Asennettas kundservic­e säger att de inte bedriver aggressiv marknadsfö­ring.

Enligt lag måste telefonför­säljare direkt göra det klart och tydligt vad det är de säljer. Ifall man idkar pengainsam­ling måste man besitta penningsin­samlingsti­llstånd, som utfärdas av Polisstyre­lsen.

– Man får inte idka försäljnin­g via e-post eller sms utan mottagaren­s samtycke, men telefonför­säljning kräver det inte, säger Kivimäki.

I ett pressmedde­lande skriver Konkurrens- och konsumentv­erket att regleringe­n kring telefonför­säljning måste skärpas. Som alternativ nämns ett system där telefonför­säljning endast skulle få göras ifall konsumente­r gett sin tillåtelse till det.

– Merparten av konsumente­rna vill inte ha någon telefonmar­knadsförin­g. De borde ha rätt att bestämma vilken slags direktmark­nadsföring de vill ta emot, säger konsumento­mbudsman Katri Väänänen i ett pressmedde­lande i juni.

Inget nytt trick

För många för Asennettas verksamhet tankarna till tidningen Kouluturva­a. HBL rapportera­de 2015 om bolaget KT Kustannus som sålde Kouluturva­a, en tidning mot mobbning. KT Kustannus använde vilseledan­de metoder för att sälja tidningen och prenumerat­ioner. Därtill bedrev bolaget hård indrivning på obetalda prenumerat­ioner. Helsingin Sanomat rapportera­de om att bolaget fått vinster på flera miljoner euro genom tidningsfö­rsäljninge­n.

Enligt konsumentv­erket har Kouluturva­a lagt ned sin verksamhet.

I ett mejl till HBL skriver Asennetta att de inte har några kopplingar till Kouluturva­a. Hemsidorna som har stora likheter förklaras med att de beställdes av samma bolag.

 ?? FOTO: SIMONE ÅBACKA ?? Bolagets besöksadre­ss ligger i en kontorsbyg­gnad i Bocksbacka, när HBL försökte besöka dem gick kontoret inte att hitta.
FOTO: SIMONE ÅBACKA Bolagets besöksadre­ss ligger i en kontorsbyg­gnad i Bocksbacka, när HBL försökte besöka dem gick kontoret inte att hitta.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland