Tusen elever eller snäppet under tio

Storleken på en finländsk skola kan variera från enheter med närmare tusen elever till genuina byskolor med åtta elever som i Rosala. Medeltalet per skola är numera 250 elever.

Trenden är sedan många år att skolnätverket blir allt tätare. I klartext betyder det att skolorna blir färre och större. I början av 1990-talet fanns det 4 900 grundskolor i Finland, nu är siffran nere i knappt 2 200. Prognosen fram till 2030 är att förloppet fortsätter, om tio år finns bara 1 600 grundskolor kvar.

I processen ingår att de minsta skolorna helt enkelt läggs ned eller slås samman till större helheter och allt fler kommuner har gått in för att skapa så kallade enhetsskolor. I en enhetsskola arbetar både lågstadium och högstadium, alltså allt från årskurs ett till nio. Enhetsskolorna har ökat från 323 för tio år sedan till 470.

– Utvecklingen är tydlig. Flyttrörelsen från glesbygd till tätorter och städer och urbaniseringen i allmänhet är starka faktorer i förloppet och i samverkan med den klart minskande nativiteten, säger Mari Sjöström, sakkunnig i undervisning och kultur vid Finlands kommunförbund.

I en färsk rapport om framtidsutsikterna i kommunerna konstaterar självständighetsfonden Sitra att den dramatiska minskningen av barnafödandet på 2010-talet speglar sig i regionerna så att antalet unga blir färre samtidigt som den äldre befolkningens andel blir allt större och flyttrörelsen samlar invånarna till allt färre städer. Enligt rapporten är invandring den enda faktorn som ökar invånartalet. Utvecklingen

skärper trycket i kommunerna att prioritera sin service, där både skolväsendet och äldreomsorgen betyder kostsamma och omfattande utgifter.

Mari Sjöström vill egentligen inte spekulera kring frågan om den pågående pandemin kan svänga på utvecklingen ifall folk nu väljer att lämna trängseln i storstäderna för bygder där begreppet gles är verklighet.

– Man behöver se utvecklingen i större perspektiv och utgå från förloppet under många år. En negativ siffra i nativiteten i fjol speglar sig i till exempel elevmängden i högstadiet först om tretton år. För en kommun är frågan om prioriteringar i planeringen av servicen ingen enkel match.

Sjöström påpekar att bestämmelserna om hur länge resan till och från skolan får ta sätter visst stopp för oöverskådliga skolsammanslagningar. För en elev under 13 år får den sammanlagda skolresan inte ta längre än 2,5 timmar, för en äldre elev är maxtiden i skolbuss eller skoltaxi 3 timmar.

Vi arbetar med att renovera och bygga om den gamla skolan så att en större barnfamilj får plats.

Mikael Söderholm

Ordförande för Åbolands skärgårdsstiftelse

Den enda läraren i skolan, Sanna Järf, har undervisat barn i Hitis och Rosala i tolv år och några planer på att lämna gemenskapen har hon inte förrän pensioneringen hägrar. – Här är alldeles för härligt för att jag skulle byta, säger hon.

Rosala och Hitis hör till Kimitoön som uppstod 2009 då man sammanslog Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito. Den nya kommunen hade 7 300 invånare, numera är siffran nere vid 6 650. Hitis Rosala har i dag omkring 170 året runt boende.