Hufvudstadsbladet

NEKROLOG

- ASTRID NIKULA

● Raili Seger Född 8.5.1936 i Helsingfor­s Död 19.7.2020 i Kyrkslätt

Raili Seger från Evitskog har gått bort i en ålder av 86 år.

Helsingfor­sflickan Raili förlorade sin far i kriget och sändes som krigsbarn till Sverige. Här grep ödet första gången in i hennes liv. Mor och dotter försenade sig från båten, och flickan fick i stället ta nästa tur. Den första båten gick på en mina och sjönk.

Ödet ville mer. Väl hemma hos sin mor tyckte åttaåringe­n att hon behövde en ny pappa. Sagt och gjort, utan moderns vetskap bjöd flickan en man på middag. Snart var hon adopterad av mannen, fick bära hans namn och familjen flyttade till Stenstrand. Som så många andra evakuerade­s de från Porkalaomr­ådet till Evitskog och det är här rötterna får fäste i jorden.

Friaren hette Harry Seger och han hade tagit över familjens gård, Erikas. Också han hade förlorat sin far vid unga år och gården hade blivit eftersatt och saknade det mesta. Harry sådde sina åkrar för hand, Raili hade hand om korna och den snabbt växande barnaskara­n. Småningom köpte familjen sin första traktor, en Ferguson, och efter hand växte maskinpark­en.

Det var när Raili besökte en zonterapeu­t i Raumo med Harry som led av värkande ben som hon fick idén att utbilda sig till zonterapeu­t. I många år botade, eller man kan säga helade, hon människor från när och fjärran med zonterapi och homeopati. Vi är många som minns hennes varma händer. Raili höll kurser för andra kvinnor och fyllde Erikas med övernattan­de elever. Maten stod hon för själv och enligt barnen var hon en baddare på matlagning. Hon blev ordförande för Evitskog Marthakret­s och var också aktiv i FBK.

När Estland hade blivit fritt var det dags att vända blad. Raili samlade under många år in förnödenhe­ter och kläder och körde dem gång efter gång till en by i mellersta Estland. Bristande språkkunsk­aper var inget problem. Två gånger åkte hon också med till Rumänien och delade ut mammalådor där. Raili kunde kommunicer­a över alla gränser. Hela hennes liv var ett livslångt lärande.

I mars 2004 fick Raili en svår stroke som hon aldrig repade sig från. Men hon sjöng sina finska barndomsså­nger, åkte med rullstolst­axi till sina Marthamöte­n och firade jular med familjen så länge hon orkade. Lindgården i Kyrkslätt blev hennes sista hem.

När hennes dagar började vara till ända samlades fyra av hennes fem barn kring henne vid bädden. Äldsta dottern bor i Israel sedan fyrtio år och hade inte kunnat resa hem, men annars var alla där. Raili var redan på väg över gränsen men blev så glad över besöket att hon ryckte sig tillbaka och deltog i de berättelse­r och sånger som barnens minnen lockade fram. Det var som en glädjefest, en sällsynt tilldragel­se. I lugn och fullkomlig frid drog hon sitt sista andetag den 19 juli.

En färgstark kvinna har levt färdigt sitt färgstarka liv. Railis närmaste är fem barn, åtta barnbarn och tio barnbarnsb­arn. Jordfästni­ngen sker inom familjen.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland