NEKROLOG
● Raili Seger Född 8.5.1936 i Helsingfors Död 19.7.2020 i Kyrkslätt
Raili Seger från Evitskog har gått bort i en ålder av 86 år.
Helsingforsflickan Raili förlorade sin far i kriget och sändes som krigsbarn till Sverige. Här grep ödet första gången in i hennes liv. Mor och dotter försenade sig från båten, och flickan fick i stället ta nästa tur. Den första båten gick på en mina och sjönk.
Ödet ville mer. Väl hemma hos sin mor tyckte åttaåringen att hon behövde en ny pappa. Sagt och gjort, utan moderns vetskap bjöd flickan en man på middag. Snart var hon adopterad av mannen, fick bära hans namn och familjen flyttade till Stenstrand. Som så många andra evakuerades de från Porkalaområdet till Evitskog och det är här rötterna får fäste i jorden.
Friaren hette Harry Seger och han hade tagit över familjens gård, Erikas. Också han hade förlorat sin far vid unga år och gården hade blivit eftersatt och saknade det mesta. Harry sådde sina åkrar för hand, Raili hade hand om korna och den snabbt växande barnaskaran. Småningom köpte familjen sin första traktor, en Ferguson, och efter hand växte maskinparken.
Det var när Raili besökte en zonterapeut i Raumo med Harry som led av värkande ben som hon fick idén att utbilda sig till zonterapeut. I många år botade, eller man kan säga helade, hon människor från när och fjärran med zonterapi och homeopati. Vi är många som minns hennes varma händer. Raili höll kurser för andra kvinnor och fyllde Erikas med övernattande elever. Maten stod hon för själv och enligt barnen var hon en baddare på matlagning. Hon blev ordförande för Evitskog Marthakrets och var också aktiv i FBK.
När Estland hade blivit fritt var det dags att vända blad. Raili samlade under många år in förnödenheter och kläder och körde dem gång efter gång till en by i mellersta Estland. Bristande språkkunskaper var inget problem. Två gånger åkte hon också med till Rumänien och delade ut mammalådor där. Raili kunde kommunicera över alla gränser. Hela hennes liv var ett livslångt lärande.
I mars 2004 fick Raili en svår stroke som hon aldrig repade sig från. Men hon sjöng sina finska barndomssånger, åkte med rullstolstaxi till sina Marthamöten och firade jular med familjen så länge hon orkade. Lindgården i Kyrkslätt blev hennes sista hem.
När hennes dagar började vara till ända samlades fyra av hennes fem barn kring henne vid bädden. Äldsta dottern bor i Israel sedan fyrtio år och hade inte kunnat resa hem, men annars var alla där. Raili var redan på väg över gränsen men blev så glad över besöket att hon ryckte sig tillbaka och deltog i de berättelser och sånger som barnens minnen lockade fram. Det var som en glädjefest, en sällsynt tilldragelse. I lugn och fullkomlig frid drog hon sitt sista andetag den 19 juli.
En färgstark kvinna har levt färdigt sitt färgstarka liv. Railis närmaste är fem barn, åtta barnbarn och tio barnbarnsbarn. Jordfästningen sker inom familjen.