Många fraktrederier i fritt fall under coronakrisen
Frakten av varor till sjöss har minskat drastiskt under coronapandemin. Nu kämpar många finska fraktrederier för sin överlevnad.
På det åländska fraktrederiet Godby Shipping har det varit ett tufft år i pandemins skugga.
– Vi upplevde en dramatisk nedgång i omsättningen under våren. I ett skede var endast två av våra sju fartyg i trafik. Nu har läget förbättrats, men situationen är fortfarande svår, säger vice vd Eva MikkolaKarlström på Godby Shipping.
Sex av rederiets fartyg är åter i trafik, men en del av personalen är fortsättningsvis permitterad. Största delen av Godby Shippings befraktningsavtal är korta och därför är rederiet sårbart för fluktuationer på världsmarknaden.
– I jämförelse med fjolårets siffror har vi tappat cirka 80 procent av omsättningen. Just nu gör vi ett plus minus noll-resultat, men årets resultat kommer att bli negativt, säger Mikkola-Karlström.
Rederiet Prima Shipping i Borgå gör också en krass bedömning av situationen.
– Det första halvåret gick helt hyfsat, men från och med juli har vi tagit stryk. Nu är det röda siffror som gäller, säger fraktdirektör Filip Fredriksson på Prima Shipping.
Rederiet Prima Shipping fraktar allt från industriella komponenter till stål, plaster och sädesslag. Till företagets kunder hör bland andra Wärtsilä och ABB.
Fredriksson bedömer att det är framför allt fraktrederier som saknar långfristiga leveransavtal som har haft svårigheter under coronakrisen.
– Rederier som avtalar om frakten av varor för enskilda resor på spotmarknaden har en tuff sits, liksom de bolag som är beroende av pappers- och stålindustrins leveranser, säger han.
Ronja Marin vill avveckla
Intresseorganisationerna Rederierna i Finland och Sjömansunionen bedömer att läget i branschen är mycket bekymmersamt. Sex lastfartygsrederier har haft samarbetsförhandlingar under coronakrisen. Under våren var över 43 procent av besättningarna ombord på finskflaggade fartyg permitterade.
Åtminstone två lastfartygsrederier överväger att lägga av helt och hållet eller registrera sina fartyg utomlands, alltså flagga ut, uppger Rederierna i Finland.
– Vi planerar att avveckla verksamheten inom en överskådlig framtid. Antingen säljer vi fartygen eller så säljer vi hela rederiet, säger vd Anders Isaksson på Ronja Marin i Pargas.
Rederiet Ronja Marin har bland annat förnekats sjöfartsstöd av de finska myndigheterna med motiveringen att deras tre fartyg inte kvalificerade för sjöfart då de seglade på Mälaren i Sverige.
– Coronakrisen har förvärrat situationen ytterligare. Spotmarknaden störtdök efter påsken, vilket ledde till att fraktpriserna rasade. Det blir ekonomiskt svårt att driva verksamhet under sådana omständigheter, säger Isaksson.
I vissa fall är fraktrederierna i färd med att omorganisera affärsverksamheten för att trygga sin fortlevnad. En redare, som vill förbli anonym, bekräftar att hens rederi omstruktureras på grund av den tuffa ekonomiska situationen.
Branschen kräver nya statliga stöd
Statsminister Sanna Marins (SDP) regering har hittills beviljat tre typer av stöd till rederibranschen under coronakrisen. Utöver Finansministeriets stödprogram och Försörjningsberedskapscentralens ekonomiska uppbackning har Trafikoch kommunikationsministeriet beviljat ett stöd på 24,8 miljoner euro till rederierna.
– Vi anser att branschen behöver fler stödåtgärder för att klara sig. Beslutet att halvera farledsavgifterna borde bli bestående, säger Hans Ahlström.
I tillägg föreslår Rederierna i Finland en reform av det nuvarande lönesystemet för sjömän. Som det nu är får rederierna statliga kompensationer för de pensionsförsäkringar och socialavgifter som betalas av arbetsgivaren.
– I det finska systemet får rederierna dessa ersättningar med upp till 10 månaders fördröjning. I till exempel Sverige betalas ersättningarna månatligen, vilket bygger på EU-kommissionens riktlinjer, säger Ahlström.
”Vi följer med situationen”
Enligt Rederierna i Finland skulle månatliga ersättningar av socialavgifterna rädda många mindre fraktrederier som tampas med sämre kassaflöde under pandemin.
– Vi föreslår också statliga lånegarantier för nyinvesteringar i branschen. I Sverige kan staten garantera upp till 80 procent av lånekostnaderna via finansinstitutet Svenska Skeppshypotek. Sådana lånegarantier skulle hjälpa många rederier att satsa på grön omställning, säger vd Tiina Tuurnala på Rederierna i Finland.
En rundringning till relevanta ministerier visar att det inte pågår någon beredning av nya statliga stöd till rederibranschen.
– Vi följer med situationen och utvärderar kontinuerligt effekten av de stöd som har beviljats till rederibranschen hittills, men just nu bereds inga nya stöd, säger avdelningschef Ilona Lundström på Arbetsoch näringsministeriet.
Vi anser att branschen behöver fler stödåtgärder för att klara sig. Hans Ahlström, vice vd, Rederierna i Finland
I jämförelse med fjolårets siffror har vi tappat cirka 80 procent av omsättningen. Eva Mikkola-Karlström, vice vd, Godby Shipping