Dags att damma av inspelningarna av historiens glömda pianister
1900-talet är fyllt av framgångsrika kvinnliga pianister som gjorde notabla karriärer. Att deras insatser förringades av samtiden är förståeligt mot bakgrund av tidsandan. Men att inte fler känner till dem i dag är svårare att förstå. Musikforskaren Anna Ramstedt presenterar elva livsöden och nämner inspelningarna som kan fungera som ögonöppnare.
Harriet Cohen, Halina Czerny-Stefanska, Annie Fischer, Maire Halava, Maryla Jonas, Eileen Joyce, Lili Kraus, Yvonne Loriod, Moura Lympany, Marcelle Meyer, Guiomar Novaes...
Är någon av ovanstående kvinnor bekant för dig? Även om du råkar vara professionell pianist, är största delen av namnen troligtvis okända. Det som förenar dem är att alla var framgångsrika pianister i mitten av 1900-talet. Tyvärr har de sedermera orättvist hamnat i skuggan av sina manliga kolleger. Varför erkänns inte deras inspelningar som legendariska, och varför är det viktigt att de skulle nämnas?
I min kommande doktorsavhandling undersöker jag ojämställdhet inom den klassiska musikkulturen i Finland. Ett tema som jag forskar i är könade normer och ideal. I samband med forskningen har framför allt ett fenomen stigit fram, nämligen att professionalitet ofta förknippas med kön och att de mest uppskattade pianisterna oftast är män.
Eftersom jag själv är förutom forskare också pianist, är jag bekant med fenomenet också på ett personligt plan. Som ung pianist var endast en handfull av de mest aktade pianisterna kvinnor. En av dem var Martha Argerich, som blev min absoluta favorit, en beundransvärd kvinna bland alla män. Förutom Argerich hörde jag namn som Alicia de Larocha, dame Myra Hess och Clara Haskil. Tyvärr hörde deras inspelningar sällan till de rekommenderade. Efter diverse efterforskningar har jag blivit bekant med flera utmärkta kvinnliga pianister och djupt rörd av deras livshistorier. I denna spellista kommer jag att lyfta fram några oförtjänt bortglömda pianister vars inspel
Ett tema som jag forskar i är könade normer och ideal. I samband med forskningen har framför allt ett fenomen stigit fram, nämligen att professionalitet ofta förknippas med kön och att de mest uppskattade pianisterna oftast är män.
ningar är värda att lyssna på. Listan var otroligt svår att sammanställa på grund av den överraskande stora mängden att välja från.
Varför ljuder inte mera pianomusik av historiens kvinnor?
Musikforskaren Lemy Lim som forskat i konsertrecensioner från 1950-talets London hävdar att de kvinnliga pianisterna utsattes för könad och misogyn kritik. Beroende på repertoaren kritiserades pianisterna antingen för att vara för ickefeminina eller för feminina. Också berömmen avslöjade fördomar. Till exempel hyllades Lili Kraus för att besitta ”exceptionell styrka för att vara kvinna”, medan Moura Lympany berömdes för sin fysiska förmåga att framföra Tjajkovskijs första pianokonsert, trots att hon var kvinna. Men berömmet kom inte utan en reservation; kritikern påpekar i samma veva att verket ”tekniskt inte alls är så svårt som det låter”. I allmänhet förväntades de kvinnliga pianisterna bekräfta femininitet, å andra sidan var femininiteten inte förknippad med professionalism. Kritiken speglade starkt tidens sociala strukturer. Frågan är varför dessa pianister ändå inte är kändare i dag?
Diverse kroppar, diverse förebilder
Sociologen Anna Bull skriver i sin bok om klass och jämställdhet inom klassisk musik (Oxford 2019), att unga kvinnor har svårt att se auktoritära män som förebilder. Även min forskning visar på liknande fenomen. Kvinnor har svårt att se sig själva som framgångsrika och respekterade i en värld med endast manliga förebilder. Med andra ord upprätthåller den klassiska musikkulturen bilden av män i maktpositioner, till och med i mytisk grad, vilket i sin tur leder till könade normer och ojämlikhet. För att bryta denna cirkel skulle det vara viktigt att uppskatta framföranden av personer med olika kroppar och utseenden.
Även om pianisterna på min spellista senare har fallit i glömska, blev de under sin livstid världsberömda, oavsett den könade kritik de tidvis fick. Dessutom lyckades de göra karriärer trots de tragedier de upplevde. Till exempel förlorade polska Maryla Jonas sin familj och blev själv tillfångatagen av Gestapo. Lili Kraus fick tillbringa två år i arbetsläger i Indonesien. Halina Czerny-Stefanskas inspelning av Chopins pianokonsert förmodades i trettio års tid vara gjord av Dinu Lipatti, innan misstaget korrigerades och de strålande recensionerna kunde tillskrivas rätt person. Pianisterna Marcelle Meyer och Yvonne Loriod uruppförde en mängd verk under sin livstid. Det är alltså hög tid att uppdatera kunskaperna om pianismens historia. Nedan presenteras elva namn vars utvalda inspelningar finns tillgängliga via strömningstjänsten Spotify.
● Harriet Cohen
Harriet Cohen (1895–1967) framförde speciellt barockmusik och musik av brittiska tonsättare. Hon deltog aktivt i samhällsdebatten och umgicks bland andra med Israels första president Chaim Weismann och celebriteter som Albert Einstein, Ramsay MacDonald och Eleanor Roosevelt. I en intervju från 1962 (tillgänglig på Youtube) berättar Cohen bland annat om sin långvariga vänskap med Jean Sibelius och om sina minnen av Ainola, som hon besökte flera gånger.
● Halina Czerny-Stefanska
Som namnet antyder var polska pianisten Halina Czerny-Stefanska (1922–2001) ättling till den berömda pianisten Carl Czerny (1791– 1857). 1949 delade hon på första priset med Bella Davidovich i Chopinpianotävlingen. Största delen av Czerny-Stefanskas inspelningar har gått förlorade, men hon uppskattades speciellt för sina Chopintolkningar.
Annie Fischer
● Ungerska pianisten Annie Fischer (1914–1995) inledde sina pianostudier vid Liszt-akademin i Budapest och uppträdde som solist redan som 8-åring och vann som 19-åring Lisztpianotävlingen. 1941–1946 flydde Fischer tillsammans med sin ungerska man till Sverige. Hon gjorde flera inspelningar med dirigenten Otto Klemperer. Ett av hennes bravurnummer var Bartóks tredje pianokonsert.
● Maire Halava
Finska pianisten Maire Halava (1911–2004) föddes i Helsingfors. Hon studerade främst vid Helsingfors musikinstitut (nuvarande Sibelius-Akademin) men ett år också vid Pariskonservatoriet för Nadia Boulanger. Halava gjorde flera radiobandningar, som alltjämt finns bevarade, och undervisade också vid Sibelius-Akademin.
● Maryla Jonas
Polska Maryla Jonas (1911–1959) debuterade som nioåring med orkestern i Warszawa, uppträdde runtom i Tyskland och vann Beethoven-priset 1933. Under andra världskriget dödade nazisterna hennes familj. Jo
nas lyckades ändå fly med falskt pass till Rio de Janeiro. Därifrån flyttade hon till USA, där hon fortsatte sin karriär. Hon dog blott 48 år gammal, troligtvis på grund av skador hon fått under kriget.
● Eileen Joyce
Eileen Joyce (1908–1991) föddes i Tasmanien till en irländsk pappa och spansk mamma. Efter att ha studerat musik i Perth fortsatte hon sina studier i Leipzig. Under andra världskriget spelade hon ofta som solist med Londonfilharmonikerna i olika krigshärjade industristäder. Joyce hade en omfattande repertoar och gjorde flera inspelningar.
● Lili Kraus
Ungerska Lili Kraus (1903–1986) utnämndes till professor vid Wienkonservatoriet blott 22 år gammal. Under en turné i Indonesien på 1940-talet bemöttes hon av felaktiga brottsmisstankar och fick tillbringa nästan två år i arbetsläger. På grund av de skador som hon ådrog sig och det försämrade allmäntillståndet som följde, hade Kraus svårigheter att återfå sin spelförmåga. Hon lyckades dock och gjorde rentré i New York 1949. Kraus hade en omfattande repertoar, men uppfattades främst som en specialist på Mozart och Bartók.
● Moura Lympany
Engelska pianisten Moura Lympany (född Mary Gertrude Johnstone, 1916–2005) var en av de yngsta deltagarna i Ysaÿe-pianotävlingen i Bryssel (i dag Drottning Elisabeth-tävlingen) år 1938. Lympany blev andra i tävlingen som vanns av Emil Gilels. Lympany specialiserade sig på romantisk musik, speciellt Rachmaninov och Liszt. År 1992 blev hon dubbad dame.
● Yvonne Loriod
Yvonne Loriod (1924–2010) behärskade redan som 14-åring alla Beethovens pianosonater och J. S. Bachs Das Wohltemperierte Klavier samt alla Mozarts pianokonserter. Loriod specialiserade sig på samtida musik och uruppförde alla pianostycken av maken Olivier Messiaen. Loriod turnerade världen runt och undervisade i över tjugo år vid Pariskonservatoriet.
● Marcelle Meyer
Franska pianisten Marcelle Meyers (1897–1958) aktiva period varade främst mellan första och andra världskriget. Hon specialiserade sig på barockmusik och samtida musik. Hon samarbetade med tonsättare som Debussy och uruppförde verk av Poulenc och Stravinsky. Tillsammans med Darius Milhaud spelade hon in hans verk för två pianon.
● Guiomar Novaes
Brasilianska pianisten Guiomar Novaes (1895–1979) var nummer sjutton i en familj med nitton barn. Med hjälp av ett statligt stipendium kunde hon studera i Europa. Debussy sägs ha berömt särskilt hennes förmåga till stark inre koncentration. Guiomar spelade konserter världen över och gjorde inspelningar av bland andra Couperin, Scarlatti, Chopin, Albèniz och Saint-Saëns.
Skribenten är pianist och doktorand vid Helsingfors universitet. Hon arbetar på sin avhandling Det klingande könet med finansiering av Finska kulturfonden.
finns länkade i denna artikel på HBL.fi