Coronaläget avgörande för budgeten
Inkomstbeskattningen hålls på samma nivå, statsskulden ökar till 132 miljarder euro. Så ser Finansministeriets skiss för nästa års budget ut.
Finansminister Matti Vanhanen (C) betonar att den bygger på att coronaläget fås under kontroll i Finland och i världen.
– Jag kan inte låta bli att understryka hur stor betydelse det har hur vi hanterar en andra coronavåg. Det har enorma ekonomiska konsekvenser.
Finansministeriets skiss för nästa års budget landar på ett 7 miljarder euros underskott. I budgeten ingår ännu inte EU:s planerade återhämtningspaket, men den planerade förlängda läroplikten och personaldimensioneringen inom vården har fått pengar vikta för ändamålen.
Den höga arbetslösheten, utbetalningar av redan utlovade företagsstöd och en rad beslut i regeringsprogrammet bidrar till att utgifterna i nästa års budget blir 61,1 miljarder, medan intäkterna är 7 miljarder mindre. Det innebär att statsskulden nästa år växer till 132 miljarder euro.
Så ser det ut i Finansministeriets budgetförslag, som ligger som grund för regeringens förhandling i september. Förslaget bygger än så länge på prognoserna från i somras. Följande prognos finns tillhanda under budgetarbetet i september.
– Det här bygger på att coronaläget kan fås under kontroll här och i världen, men om det är vad som sker i verkligheten vet vi ännu inte.
– Jag kan inte låta bli att understryka hur stor betydelse det har hur vi hanterar en andra coronavåg.
Det har enorma ekonomiska konsekvenser, säger finansminister Matti Vanhanen (C) och upprepar det han framfört de senaste dagarna: ”En andra våg måste stoppas, vi har inte råd att stänga ner hela samhället som i våras.”
Inga stödpaket, men sänkt elskatt
I budgetförslaget ingår beslut som regeringen tidigare tagit, bland annat ett skatteskifte inom industrin, där elskatten sänks till EU:s miniminivå medan förbränningsbränslen ska beskattas hårdare. Skattestödet för paraffinisk diesel fasas ut stegvis, och ger 23 miljoner mer i skatteintäkter nästa år.
Inga nya stödpaket till företagen är på gång, men Vanhanen lyfter i stället fram den sänkta elskatten och ett nytt skatteavdrag för forskningsoch utvecklingssamarbeten mellan företag och högskolor.
För den planerade förlängda läroplikten till 18 år viks 22 miljoner euro. Övergången till en större personaldimensionering inom dygnetruntvården för äldre får dels 53 miljoner till kommunerna, dels 27 miljoner euro för att få 2 700 fler studieår inom vårdutbildningen.
I nästa års budget reserveras dessutom 1,5 miljarder av de omkring 10 miljarder som priset beräknas vara för anskaffningen av nya jaktplan.
Alkohol och tobak blir dyrare igen
Inkomstskatterna förblir på samma nivå med indexjusteringar, men en skärpt alkoholskatt beräknas ge 50 miljoner mer i intäkter till staten, och ytterligare en höjning av tobaksskatten beräknas ge lika mycket.
Totalt beräknas ändå skatteintäkterna öka med 1,5 miljarder nästa år, men det beror inte på högre skatter eller på strålande utsikter, utan på att företag kunnat skjuta fram skattebetalningar från 2020 till nästa år.
Kommande dilemma: Jobben och Veikkaus
I september ska budgetarbetet i regeringen kombineras med frågan om sysselsättningsåtgärderna och vilka nya mål som behövs för antalet jobb för att ekonomin ska hålla.
Dessutom ska regeringen gå igenom de så kallade framtidsinvesteringarna – investeringar i bland annat infrastruktur, klimatåtgärder och utbildning – som skulle finansieras med försäljning av statens egendom.
Av paketet på 3 miljarder återstår i princip 1,7 miljarder att placera, men eftersom en del stimulansåtgärder redan gjorts i år på grund av coronakrisen – och fler är att vänta med EU:s återhämtningsfond – måste hela paketet samköras på nytt, säger Vanhanen.
Ett dilemma är också de sinande tipsmedlen från Veikkaus, bland annat på grund av coronakrisen. Hålet i tipsmedlen ser ut att bli 140 miljoner nästa år – och effekten faller på de instanser som fått sina intäkter från tipsmedel och penningautomater.
Det gäller inte minst kultur och idrott, och vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko (C) har krävt att kompenserande medel bör hittas för idrott, kultur och ungdomsarbete.
Frågan om Veikkaus och kulturen ska tas upp i budgetförhandlingen i september.
❞ Det här bygger på att coronaläget kan fås under kontroll här och i världen, men om det är vad som sker i verkligheten vet vi ännu inte. Matti Vanhanen finansminister (C)